Världens vattenläge blir allt sämre – förstår du vattnets värde?
Brukar du reflektera över din egen vattenanvändning? Eventuellt inte, för i vår del av världen verkar vatten finnas i överflöd. Men på många andra håll är vattenläget dåligt och kan genom våra vardagsval bli ännu sämre - eller också förbättras.
Finländare har en så gott som obegränsad tillgång till vatten: det rinner ur kranarna, sköljer toaletterna, flyter i simbassängerna och fyller våra sjöar. Kanske är det just tillgängligheten som gör att många hos oss ser på vatten som en självklarhet och inte riktigt förstår dess värde.
För även om många saker i världen går mot det bättre - bland annat går en stor majoritet av alla världens barn i skola och mödra- och barnadödligheten sjunker stadigt - så är vattenläget en sak som just nu försämras hela tiden.
Det här gäller inte överallt: sedan år 2000 har miljontals människor fått förbättrad tillgång till toaletter och grundläggande vatten- och hygienfaciliteter. Men de senaste 50 åren har vår vattenanvändning också fördubblats och på många platser överskrider konsumtionen rejält vattenresurserna.
Vatten är en förutsättning för liv
En enorm mängd människor som lever i fattigdom saknar tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet i form av fungerande avlopp och toaletter.
När människor tvingas uträtta sina behov utomhus samlas exkrementer inte upp på ett säkert sätt, utan blir kvar och förorenar omgivningen som blir en enda stor öppen kloak. Bakterier sprids, vattendrag förorenas och miljöer blir hälsovådliga.
En kvinna går mot toaletten i Srinagar i indiska Kashmir.
I dagsläget tvingas hundratals miljoner människor klara av vardagen utan tillräckliga mängder rent vatten. Speciellt drabbade är fattiga människor som bor i städernas slumområden och på avlägsna platser på landsbygden.
På vissa platser är hygienkunskaperna bristfälliga, och även om kunskap finns är den till liten hjälp om man inte har tvål eller rent vatten att tvätta sig med. Människokroppen behöver vatten hela tiden och därför är det inte ett alternativ att låta bli att använda vatten även om det inte är rent.
Vatten är en förutsättning för liv. Att garantera alla människor tillgång till rent vatten, vilket FN:s sjätte hållbarhetsmål förutsätter, är en av mänsklighetens stora utmaningar, speciellt när två tredjedelar av världens människor beräknas lida av akut vattenbrist till år 2025.
Vatten är en begränsad naturtillgång
Just nu tvingas många människor använda förorenat vatten eftersom det inte finns kunskap eller resurser att ordna det bättre.
Vattenstrategin ska trygga världens vattenförsörjning
Finland har år 2018 fått en ny internationell vattenstrategi. Syftet med strategin Finnish Water Way är att skapa en värld med tryggad vattenförsörjning till år 2030, helt i enlighet FN:s vattenmål.
Strategin har tre huvudområden: hållbar utveckling och vatten, människan och vatten samt fred och vatten.
- Meningen är att göra år 2019 till nationellt vattenstrategiår för Finland, säger Helena Wessman-Jääskeläinen, specialforskare vid Tekniska forskningscentralen VTT. Hon och kollegan Catharina Hohenthal är speciellt inriktade på att främja hållbar vattenanvändning hos olika företag och industrier.
Hohenthal och Wessman-Jääskeläinen arbetar båda med implemeteringen av vattenfotavtryck. Där som koldioxidavtrycket mäter koldioxidutsläpp, är syftet med vattenfotavtrycket att mäta hur mycket vatten som förbrukas av olika aktiviteter och hur användningen påverkar de lokala vattentillgångarna.
Använder man en liter vatten i Finland är det en helt annan sak än om man använder en liter vatten i Egypten.
Catharina Hohenthal, specialforskare vid Tekniska forskningscentralen VTT
Måttet beskriver till exempel den totala mängden vatten som har använts vid tillverkningen av en produkt. Till skillnad från koldioxidavtrycket beror vattenavtrycket mycket på vilken plats i världen man ser på. Vattenresurserna på en plats avgör hur stort avtrycket blir just där.
- Vattenfotavtrycket är svårare att räkna ut än koldioxidavtrycket, eftersom vattenresurserna är så lokala. Använder man en liter vatten i Finland är det en helt annan sak än om man använder en liter vatten i Egypten, förklarar Catharina Hohenthal. Effekterna är olika.
Vattenfotavtrycket avslöjar vattenförbrukningen
När man vill räkna ut vattenfotavtrycket för exempelvis en fabrik, ser man på mängden vatten som går in i fabriken och mängden som kommer ut. Hur mycket av det lokala vattnet har försvunnit i processen? Vattenanvändningen ställs sedan mot ett lokalt index som visar vattenresurserna i just det området.
- Om en finländsk kartongfabrik till exempel köper råvaror som fiber och kemikalier utomlandsifrån, räknar man ut vattenfotavtrycket för alla råvaror för sig. Hela värdekedjan och alla lokala effekter är med, säger Hohenthal.
Det här gör att produkter som visserligen tillverkas i vattenrika Finland trots allt kan få ett betydande vattenfotavtryck. Det är en sak som varken konsumenter eller företag själva alltid kommer att tänka på.
- När vi gick igenom vattenfotavtryck på ett textilseminarium med finländska producenter fick vi den överraskande kommentaren att "vi har ju inget problem, vi är alla finländska producenter och här finns vatten". Men det visade sig att inget av företagen tillverkade sina produkter i Finland. Det hjälper ju inte att företaget finns i Finland, om delar av produktionen finns i Pakistan eller Kina, konstaterar Catharina Hohenthal.
När vi gick igenom vattenfotavtryck på ett textilseminarium med finländska producenter fick vi den överraskande kommentaren att "vi har ju inget problem, vi är alla finländska producenter och här finns vatten". Men det hjälper ju inte att företaget finns i Finland, om delar av produktionen finns i Pakistan eller Kina.
Catharina Hohenthal, specialforskare vid Tekniska forskningscentralen VTT
Orenat avloppsvatten är ett stort problem
Ostabilt vattenläge har förödande följder
Vattenfotavtrycket är ett bra medel i att försöka göra vattenanvändningen på jorden mer hållbar. För just nu är distributionen av vattenresurserna mycket ojämn - och vad framtiden för med sig är ovisst.
- Torkan har blivit värre på vissa områden. Människor som är beroende av grundvatten, bland annat i afrikanska länder, har svårigheter eftersom vattnet sjunker allt djupare ner. Men det kommer också översvämningar, som förstör vattnet: kloakerna översvämmas och bakterier sprids, säger Helena Wessman-Jääskeläinen.
Med klimatuppvärmningen smälter glaciärisarna och havsytorna stiger. I framtiden kan vi å ena sidan stå inför allt häftigare översvämningar och stormar, och utbredd, intensiv torka å andra sidan. De extrema fenomenens oförutsägbarhet är oroväckande, anser Wessman-Jääskeläinen.
- Min uppfattning är att vattenläget har äventyrats av de extrema fenomenen. Dricksvattensituationen, alltså läget med gott dricksvatten, är för stunden inte stabil, säger hon.
I dag saknar över två miljarder människor rent, säkert vatten i sina hem. Hela 1,8 miljarder människor är tvungna att använda dricksvatten från källor som har kontaminerats av exkrementer.
Ohygieniska vanor har allvarliga följder. Hundratusentals barn under fem år dör varje år till följd av sjukdomar, ofta diarré, från förorenat vatten. Det innebär att smutsigt vatten dödar ett barn i minuten - ett fruktansvärt faktum.
Också vuxna människors liv hotas av infektioner från smutsigt vatten. Över 840 000 människor dör varje år på grund av dålig hygien och olika smittor från vatten. Ohygieniska förlossningar kostar dessutom livet för många nyblivna mödrar och deras barn.
Fler människor i världen har en mobiltelefon än en toalett
Positivt: vattendrag har en förmåga att rena sig
I Finland har vi mycket vatten av god kvalitet och reningen fungerar. Bestämmelserna för hurdant vatten människorna får använda är strikta och kranvattnet övervakas noggrant. Samtidigt är våra vattendrag känsliga för föroreningar, i synnerhet för metaller från industri.
- Men sjöar har en förmåga att rena sig, liksom också haven. Det är positivt. Med tiden byts vattnet ut, långsamt, och föroreningarna späds ut. Våra finländska vatten har gynnats av den här processen under årens lopp, säger Wessman-Jääskeläinen.
Kunnande och god hygien bidrar till rena vatten. Att föra kunskap, ideologi och teknik för att rena vatten till platser där det nu brister, eftersom man inte vet bättre eller inte bryr sig, skulle vara ytterst viktigt.
Yamuna-floden i New Delhi, ur vilken 57 miljoner människor tar tvätt- och dricksvatten trots att den är kraftigt förorenad av avloppsvatten.
- Med relativt små investeringar kunde man rena många vattendrag, säger Catharina Hohenthal. Just nu tvingas många människor använda förorenat vatten eftersom det inte finns kunskap eller resurser att ordna det bättre.
Farligt att inte ha bra tillgång till säkert vatten
Människor som inte har tillgång till säkert dricksvatten - bevakade bybrunnar eller statlig vattenförsörjning - har några alternativ, inget av dem så bra.
De kan hämta sitt vatten från en öppen källa, till exempel en sjö eller ett annat vattendrag. De kan hämta vattnet från en obevakad brunn eller köpa det av en vattenförsäljare. I alla dessa fall är vattnets kvalitet osäker.
I många samhällen ligger vattenkällan långt ifrån hemmen och det är traditionellt flickornas och kvinnornas uppgift att förse hemmen med vatten. Det är en uppgift som dels kräver mycket av kvinnornas tid, på bekostnad av annat, och som dels kan vara farlig för att kvinnorna riskerar anfall av både män och vilda djur under resorna.
Också i framtiden kan fördelningen vara ojämn
Vilka är våra möjligheter att nå FN:s sjätte hållbarhetsmål och säkerställa tillgången till vatten och hållbar förvaltning av vatten för alla? Det kräver dels mycket utbildning, dels tillräckliga resurser för vattenhantering.
Man måste också på allvar ta till åtgärder mot klimatförändringen för att stävja extrema fenomen, som gör situationen värre.
- Det är klart man ska göra allt för att få grundvatten till människornas förfogande, där det bara är möjligt. Reningsteknologi är en ytterligare möjlighet att öka vattenresurserna på platser där de är knappa. Men jag är rädd att framtiden inte är alldeles jämn, funderar Helena Wessman-Jääskeläinen.
Mor och dotter vid vattenpumpen på flyktingläger i Bangladesh.
Vattenresursindexet borde fungera som en väckarklocka på vissa områden. Finns det en liter vatten på en plats, men behov för fem liter bör man inse att det inte går ihop, säger Wessman-Jääskeläinen.
- En tumregel kunde vara att de som nu använder stora mängder vatten minskar på sin användning, utan att det medför stort lidande. Då skulle det räcka mer vatten åt fler människor.
Slösar du med vatten? Sluta med det
Den enskilda konsumenten har råd att vara mer kritisk när det kommer till produkter som marknadsförs som hållbara, påpekar Catharina Hohenthal. På marknaden finns allehanda ekologiska och återvunna produkter, men var finns bevisen för att de verkligen är bättre för miljön?
- Att använda lokalt producerade varor kan vara ett sätt att hjälpa vattenläget. Att tänka på var produkter har tillverkats och på hur vattenintensiva de är, säger Hohenthal.
Även om vi har mycket vatten i vårt land är det dumt att slösa med vatten, konstaterar både Hohenthal och Wessman-Jääskeläinen. Stäng kranen när du inte använder vattnet och tänk på hur länge du duschar. Att köpa vatten på flaska är onödigt i ett land med prima kranvatten.
- En viktig sak är också att ta seden dit man kommer. Om man åker någonstans där det inte finns mycket vatten ska man anpassa sig efter det.
Andra saker du kan göra för renare vatten
För att förse hela världen med säkert vatten i framtiden krävs ändamålsenlig infrastruktur och sanitetsfacitiliteter som främjer god hygien på alla samhällsnivåer. Dessutom behövs naturskydd och skydd av vattendrag.
Läs mer om delmålen i FN:s hållbarhetsmål nummer 6 om vatten här.
Källor: FN: Vatten, UN Water.org
Källa för grafen: Our World in Data
17 steg till en perfekt värld
' /%3E%3C/svg%3E)
