En hittills okänd planet hittad nära en av våra grannstjärnor – finländsk astronom bakom upptäckten

Planeten befinner sig på endast sex ljusårs avstånd från solen. Fyndet har bekräftats av en internationell forskargrupp.

Den upptäckta exoplaneten heter Barnard b och har fått sitt namn efter sin moderstjärna Barnards stjärna, en ganska så inaktiv röd dvärgstjärna som är relativt liten och sval.

Med en exoplanet menas alltså en planet som befinner sig utanför vårt solsystem.

Barnard b har en massa som är drygt tre gånger större än jordens och befinner sig invid sin stjärnas så kallade snölinje där det är så kallt att eventuellt vatten är i frusen form.

– Det handlar om en isig stenplanet där temperaturen är cirka 170 minusgrader och det räcker 233 dagar för den att cirkla kring sin stjärna, berättar den finländska astronomen Mikko Tuomi som upptäckte planeten, i en intervju för Svenska Yle.

Han verkar vid Hertfordshire-universitetet i Storbritannien.

– Det handlar om ett mycket betydande fynd. Planetens stjärna Barnard befinner sig relativt nära vår sol. På endast sex ljusårs avstånd. Och Barnard är den fjärde närmaste stjärnan till vår sol. Vi försöker ta reda på mer om vad vi har i näromgivningen till vårt solsystem och i samband med det arbetet så hittade vi planeten, säger Tuomi.

De närmaste stjärnorna till vår sol är alltså Alfa Centauri A, Alfa Centauri B och Alfa Centauri C (som också kallas för Proxima Centauri). De ligger i samma solsystem och framstår för blotta ögat som en enda stjärna.

Upptäckten av exoplaneten invid den fjärde närmaste stjärnan Barnards stjärna publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature på onsdagskvällen.

Det är den näst närmaste exoplaneten som har hittats hittills.

Forskaren Mikko Tuomi upptäckte tidigare också den exoplanet som är närmast – nämligen Proxima b som befinner sig på cirka 4,2 ljusår från jorden och kretsar runt stjärnan Proxima Centauri. Det offentliggjordes i augusti 2016.

Proxima b är en jordliknande planet i den beboeliga zonen, där det varken är för varmt eller för kallt för att det ska kunna finnas flytande vatten.

Den nu aktuella planeten Barnard b upptäckte Tuomi egentligen redan år 2015 men han offentliggör upptäckten först nu efter att den har bekräftats av en internationell forskargrupp.

Att hitta exoplaneten var inte lätt för den rör sig snabbt på himlen och dess moderstjärna, den röda dvärgen Barnards stjärna, lyser alltså relativt svagt – så svagt att man inte heller kan se den med blotta ögat.

Gravitationella svängningar avslöjade planeten

Den internationella forskargruppen bakom den aktuella studien har använt sig av data insamlade av sju olika instrument i över 20 års tid. Ett otroligt stort datamaterial. Man använde bland annat en spektrograf med hög precision vid Calar Alto-observatoriet i Spanien.

Metoden som användes för att hitta planeten kallas för radialhastighetsmetoden, och är den metod med vilken flest exoplaneter upptäcks. Den går ut på att man observerar hur planetens gravitation får moderstjärnan att svänga en aning.

Forskargruppen kom fram till en signal som visade att Barnards stjärna skulle närma sig och avlägsna sig från oss med 1,2 meter i sekunden – ungefär lika snabbt som en människa promenerar, och det förklaras bäst av att det är en planet som cirklar runt stjärnan. Forskarna är 99 procent säkra på det här.

– Vi har försökt utesluta alla andra förklaringar. Till exempel fel som kan ha med enskilda teleskop att göra har vi kunnat utesluta eftersom observationerna har gjorts med flera olika teleskop.

Det finns samtidigt en minimal möjlighet att en hittills okänd fysikalisk mekanism skulle kunna få den här typen av stjärnor att bete sig som om de skulle kretsas av en planet, och att upptäckten därmed inte skulle vara en exoplanet.

– Men det är inte särskilt troligt för det finns inga tecken på en sådan mekanism, säger Tuomi.

Pågående planetjakt

Mikko Tuomi säger att det är viktigt att forskare försöker hitta nya exoplaneter.

– Det handlar om att man vill få en uppfattning om vår och vår planets roll i universum och då är det skäl att ta reda på vad som egentligen finns i vår näromgivning och bedöma vad man kan vänta sig att kommer att hittas.

Exoplaneten Barnard b är ett viktigt fynd också med tanke på det som inte har hittats än.

– Ja, den ger oss mycket information om vad vi kan vänta oss kring våra närmaste stjärnor. Och sådana här isiga stenplaneter som är lite större än jorden verkar vara en mycket vanlig planettyp som man kan vänta sig att det kommer att upptäckas rikligt av i fortsättningen.

Vad kan man ännu få reda på om den här specifika exoplaneten? Till exempel efter att det nya amerikanska James Webb-rymdteleskopet tas i bruk – troligen i mars 2021? Det kommer ju att ersätta både rymdteleskopen Hubble och Spitzer.

– Ja, det är en bra poäng. Exoplaneten cirklar runt en mycket ljussvag stjärna, men det är möjligt att man kan observera den direkt, och inte endast indirekt, med hjälp av nya rymdteleskop. Man kan alltså kanske ta ett fotografi på den, helt konkret.

Lärdomen från rymdteleskopet Kepler som inte mera är i bruk är att det i praktiken kretsar en planet kring varje stjärna.

― astronomen Mikko Tuomi

Nu när forskare har kombinerat data från flera olika teleskop, med data från många år, så kan samma forskningsmetod också användas på andra närbelägna stjärnor för att hitta fler exoplaneter i vårt grannskap så att vi kan lära oss mer om dem.

– Lärdomen från rymdteleskopet Kepler som inte mera är i bruk är att det i praktiken kretsar en planet kring varje stjärna. Röda dvärgar såsom Barnards stjärna har antagligen två eller tre, om inte till och med fler. Det ser ut som att stjärnorna inte bildas ensamma – de har alltid en planet som sällskap, säger han.

Så du menar alltså att det är troligt att Barnards stjärna har mer än en planet i omloppsbana runt sig?

– Ja, det är mer än troligt att det är så.

Det finns också en historisk kuriositet med Barnards stjärna. Den holländska astronomen Peter van de Kamp hävdade nämligen på 1960-talet att det skulle kretsa en eller flera stora gasplaneter runt stjärnan. Men senare forskning visade att det inte stämmer.

Barnards stjärna är alltså den första stjärna som en forskare har hävdat att skulle ha en exoplanet.

– Nu har cirkeln slutit sig, på sätt och vis. Fastän det visade sig att det inte finns några jätteplaneter där så finns där ändå en planet. van de Kamps påståenden var alltså inte helt gripna ut luften även om han räknade fel till exempel när det gäller planetens massa och omloppstid, säger astronomen Mikko Tuomi.