Kreativitet krävs för att Västanfjärd ska få behålla sin service

Över 100 personer samlades till informationskvällen som Västanfjärds byaråd – strategiskt nog, hade arrangerat på biblioteksvinden i Västanfjärd.

För att Kimitoöns kommun ska lyckas minska på budgetens stora minus som till en början uppgick till 3,1 miljoner euro har tjänstemännen föreslagit bland annat att äldreboendet Silverbacken och biblioteket i Västanfjärd samt Furubo daghem i Dragsfjärd skulle stängas ner.

- När det inte går så bra så brukar det bli gråa orosmoln på himlen. Men oftast brukar vi i Västanfjärd klara oss undan men den här gången ser det annorlunda ut. Jag önskar att man inte ”håsar” i sina beslut, inledde Gunnevi Vesterlund, vice ordförande för Västanfjärds byaråd.

Hur Silverbacken en gång för 15 år sedan kom till berättade den dåvarande projekchefen för det hela, Timo Petterson.

- På den tiden, för 15 år sedan, var Västanfjärd en självständig kommun. Vi hade en vision och fullmäktige klubbade igenom vår idé - Västanfjärd skulle ha världens bästa äldreomsorg.

Saknas ett helhetstänk

Mats Nurmio som bor i Västanfjärd hade gått igenom budgetförslaget noggrant.

- I den här brådskan som har varit så har helhetssynen på budgeten fallit bort, konstaterade Nurmio.

Enligt honom behövs äldreboende, bibliotek, dagvård och skola för att ett samhälle ska ha stark attraktionskraft. Alla dessa finns fortfarande i Västanfjärd i dag.

- Vi förstår och är överens om att inkomster och utgifter ska stå i balans. När jag hörde om bibliotekets nedläggningshot frågade jag mig om Västanfjärdsborna faktiskt lånar och läser så lite att det finns belägg för att lägga ner biblioteket.

Enligt statistik från biblioteket lånar Västanfjärdsborna 11 böcker per person per år medan Kimitoborna i snitt lånar 10, så välbesökt verkar biblioteket vara.

Orimligt dyra avskrivningar

Fastighetskostnaden är det som kostar i de flesta fallen, och dyra interna hyror.

- Om man stänger ner biblioteksverksamheten flyttas själva fastighetskostnaderna bara vidare till den tekniska avdelningen. Själva verksamheten i byggnaden kostar bara 10 000 euro per år, säger Nurmio.

För att verkligen spara måste man bli av med själva fastigheten.

- Det gamla kommunalhuset till exempel har stått tomt och varit till salu sedan kommunsammanslagningen. Löpande kostnader på huset är cirka 10 000 euro per år trots att ingenting händer där, säger han.

Han anser också att kommunen betalar dyra ränteavkastningar på kapitalet.

- Där finns i alla fall en lucka i logiken, att kommunen betalar 6 procents ränteavkastningar när man kan låna pengar för kanske under 2 procent från banken, säger Nurmio.

Även Michael Oksanen (Sfp) ansåg att det inte hjälper att tömma byggnaden på verksamhet.

- Att lägga ner verksamheten gör inga besparingar, man får sälja eller jämna byggnaderna med marken för att spara, säger han.

För mycket personal i kommunen

Liksom många andra utsocknes kommuner lider Kimitoöns kommun av en befolkningsminskning. Det är enligt Niklas Guseff (Sfp) roten till problemet med budgetunderskottet.

- Vår infrastruktur är fortfarande lika stor nu som för tio år sedan. Vi har allt för mycket folk anställda med tanke på kommunens nuvarande storlek, inleder Guseff.

För att spara 3 miljoner euro skulle kommunen behöva säga upp cirka 60-70 anställda

- Jag håller med om att vi har allt för mycket chefer och mellanchefer. Men det räcker inte att börja säga upp dem - vi måste också göra annat, säger Guseff.

För två år sedan tänkte man gå händelserna i förväg och höjde de interna hyrorna rejält inför den stundande vårdreformen.

- I fall regionen hade tagit över våra vårdutrymmen så hade vi haft möjlighet att få samma hyressumma av regionen, men så har inte skett och nu ligger det där och spökar, säger Guseff.

Kan man inte sänka hyrorna igen?

- Det är inte så enkelt, vi lade hyrorna på en normal nivå för vårt landskap. Avdelningarna betalar ändå inte mer än vad byggnaderna kostar, men de har nu en bättre förståelse för hur mycket deras verksamheten kostar.

Han framhåller också att kommunen har många outnyttjade kvadratmeter och att man kunde använda utrymmen mer effektivt.

Kommunförbundet rekommenderar att kommuner inväntar vårdreformen för att se hur den slutliga versionen ser ut. Efter att vårdreformen har godkänts har kommunen nämligen flera år tid på sig att omstrukturera vården på egen hand.

- Vi kan inte vänta, Alma- och Hannahemmen är i akut skick och borde renoveras för minst 1,5 miljoner euro. Förmodligen mera, säger Guseff.

"Glesbygden kan bli viktig igen"

Iris Wikström flyttade till Västanfjärd för ett år sedan och kom på mötet för att få mer information om Silverbackens och bibliotekets framtid.

- Det lät väldigt ruggigt att man kanske skulle lägga ner både Silverbacken och biblioteksverksamheten. I kväll fick jag svar på många frågor men det är omfattande problem och svåra frågor som behöver diskuteras länge till, säger hon.

Wikström har inte blivit mer oroad eftersom mötet höll en positiv anda.

- Många som kommer från Helsingfors eller Åbo uppskattar den vackra naturen som finns i omgivningen, men folk behöver ändå service och grundläggande sådan finns fortfarande här i Västanfjärd, säger Wikström.

Vivi-Ann Rehnström är deltidsboende Västanfjärdsbo från Helsingfors.

- Jag tog bussen från Helsingfors enkom för att delta i mötet, det är så oerhört viktiga frågor som tas upp ikväll, säger hon.

Det var naturen i omgivningen, servicen, talkoandan och samhörigheten som fick Rehnström att skaffa sig en bostad i Västanfjärd.

- Just nu accepterar vi en trend där glesbygden avfolkas och att städerna byggs ut. Med tanke på till exempel klimatförändringen och flyktingströmmar så kan det hända att vi snart är mer beroende av den levande landsbygden än vi tror i dag, säger hon.

Diskussionen efter mötet gick het och många sade sin åsikt. Gunnevi Vesterlund trodde och hoppades på att man kunde hitta på kreativa lösningar för att använda bland annat biblioteksutrymmet bättre och effektivare så att verksamheten kan leva vidare även i framtiden.