Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Fyra svenskspråkiga böcker tävlar om barnlitteraturpriset Runeberg Junior – aktuella och brännbara teman behandlas

Från 2018
Uppdaterad 15.11.2018 14:05.
Prilliga prinsessboken, Hallonbacken, Pappa, jag och havet samt Ägget.
Bildtext De fyra svenskspråkiga böckerna: Prilliga prinsessboken, Pappa, jag och havet. Hallonbacken och Ägget.
Bild: Yle/Sofia Strömgård

Kandidaterna för priset som ska stöda barns läslust år 2019 har offentliggjorts.

Sammanlagt nio böcker tävlar om priset, av dem är fem finskspråkiga och fyra svenskspråkiga.

Runeberg Junior-priset är Borgå stads och KSF Media/tidningen Östnylands gemensamma barnlitteraturpris. Det delades ut första gången i samband med Runebergsdagen i februari 2017. Prissumman uppgår till 10 000 euro.

Kandidaterna till Runeberg Junior 2019

  • Tapani Bagge & Carlos Da Cruz: Aavehevosen arvoitus (Karisto)
  • Henna Helmi & Reetta Niemensivu: Tuplapulma, Maria! (Ice Love -sarja) (Tammi)
  • Merja ja Marvi Jalo & Reetta Niemensivu: Olivia ja Onnentähti, Onnenkepparit 1 (WSOY)
  • Tuula Kallioniemi & Terese Bast: Neljä muskelisoturia (Karisto)
  • Rinna Saramäki & Sami Saramäki: Meren syvyksiin (WSOY)
  • Eva Frantz: Hallonbacken (S&S)
  • Lena Frölander-Ulf: Pappa, jag och havet (Förlaget)
  • Anna Sarve & Sanna Mander: Prilliga Prinsessboken (S&S)
  • Sanna Sofia Vuori & Linda Bondestam: Ägget (Förlaget & Bergs)

I förvalsjuryn ingick kulturredaktör Mia Grönstrand, lektor i modersmål och litteratur, FM Bodil Lund och Malin Hollmén, servicechef för bibliotekstjänster i Sibbo.

Mia Grönstrand, Bodil Lund och Malin Hollmén.
Bildtext Juryn som består av Mia Grönstrand, Bodil Lund och Malin Hollmén.
Bild: Yle/Sofia Strömgård

Juryn har läst ett sjuttiotal böcker och bland dem sållade de ut nio finalister.

Bodil Lund säger att de utvalda böckerna är ganska olika och att det säkert finns någonting för alla smaker.

– Jag tycker att det är viktigt att de täcker många olika slag av genrer, teman och motiv så att de kan tilltala många. Vi har en mycket bred målgrupp, nybörjarläsarna och förskolebarnen som det ska läsas högt för.

Mia Grönstrand och Bodil Lund.
Bildtext Bodil Lund läser upp motiveringen för Eva Frantz bok Hallonbacken.
Bild: Yle/Sofia Strömgård

Det finns både spännande böcker, kusliga böcker, glada böcker och färgsprakande böcker i högen som bara väntar på att läsas av ivriga barn i regionens skolor och daghem.

Enligt Lund mår barnlitteraturen i Svenskfinland bra.

–Glädjande nog kommer det ut många böcker och barnlitteraturen är den genren som är på frammarsch.

Antalet barnböcker som publiceras varierar dock från år till år, berättar Lund.

–Men det är glädjande att vi har haft ett utbud att välja mellan.

Tävlingen aktiverar barnen

I Runeberg Junior får barnen själva vara med och utse vinnaren. De får rösta på sin favoritbok och rösterna räknas sedan ihop på biblioteket.

– Det är ett speciellt koncept eftersom det är tänkt att aktivera och engagera barnen som läsare och lyssnare. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att barnen som är målgruppen för hela priset får sista ordet och vara med och avgöra det hela, säger Bodil Lund.

Malin Hollmén.
Bildtext Malin Hollmén visar upp boken Ägget.
Bild: Yle/Sofia Strömgård

Priset kommer att delas ut för tredje gången och Lund tycker att det tagits emot bra. Hon nämner att priset till och med har fått uppmärksamhet i Sverige.

– Borgå är ju känt som en kulturstad och Runeberg Junior är ett fint komplement till det egentliga priset.

Lund har enbart fått höra positiv respons och folk anser att det är bra att barnlitteraturen uppmärksammas.

–Jag hoppas att det här ska leda till att fler läser för sina barn, kanske skaffar de här böckerna eller lånar dem och satsar på högläsning. Högläsning är också ett sätt för familjen att umgås om man läser högt för barnen.

Läsning ger ett starkt modersmål

Idén med hela priset är att främja läslust och barnen ska få upp ögonen för litteratur och böckernas värld. I dagens mediebrus med alla digitala kanaler som finns till buds så är boken oöverträfflig då barnen får leka med sin egen fantasi, anser Lund.

Bodil Lund.
Bildtext Läsning stimulerar fantasin och har stor betydelse för ett gott språk.
Bild: Yle/Sofia Strömgård

– Barnen får använda sin egen fantasi och skapa sina egna bilder i huvudet. Visst finns det bilder i bilderböckerna men det är ändå ett sätt att kliva in i fantasins värld. Vi vet ju alla att läsning ger ett starkt modersmål och ett stort ordförråd men också kunskap och insikter som man på alla plan har nytta av senare i livet.

Lund glädjer sig också över att många av de utvalda böckerna öppnar upp för diskussioner angående olika teman och motiv, som exempelvis hur barn levde förr jämfört med hur de lever i dag.

Finländska föräldrar läser för lite för sina barn, det är ett välkänt faktum. Enligt en undersökning så är det bara en fjärdedel av alla finländska barn som man läser högt för i hemmen.

Lund tycker därför att det är viktigt att läsningen lyfts fram på många olika ställen, också i skolor och daghem.

Aktuella, brännbara teman

Själv tycker Bodil Lund att det har varit intressant och givande att i egenskap av jurymedlem få dyka in i barnböckernas värld.

– Det som har överraskat mig är hur många aktuella teman som har kommit upp i böckerna: miljöförstörelse, alternativa och etiska frågor kring matvanor, plastavfall i haven. Det är aktuella teman som är viktiga och brännbara.

Mia Grönstrand, Bodil Lund och Malin Hollmén.
Bildtext Nu är det dags för barn i daghem och årskurs 1 och 2 att börja läsa eller lyssna på de utvalda böckerna.
Bild: Yle/Sofia Strömgård

De här frågorna behandlas främst i böckerna för de äldre barnen i lågstadiet. Men den viktigaste ingrediensen finns förstås med som en röd tråd i de böcker som barnen nu får läsa.

– Naturligtvis finns det också fiktion och påhitt och det är ju det som är fint med barnlitteratur; fantasins värld.

Diskussion om artikeln