Donna Zuckerberg: “Hatiska män motarbetas bäst genom att de mister sin plattform”

Vad har antika klassiker gemensamt med kvinnofientliga och rasistiska nätdiskussioner? De förra används ofta som argument i de senare, har klassikerforskaren Donna Zuckerberg upptäckt. Enligt henne är det oroväckande eftersom klassikerna ofta citeras fel och ger intellektuell trovärdighet åt rasism och kvinnohat.

Donna Zuckerberg (syster till Facebookgrundaren Mark Zuckerberg) är doktor i klassiska studier från Princeton University och har under flera år studerat hur antikens klassiker används av den så kallade “Red Pill”-gemenskapen, en paraplyterm för personer som anser att de som på riktigt är förfördelade och har det svårt i dagens värld är vita män.

Det började med att en artikel om stoicismen – den antika filosofiska riktningen som förespråkar självbehärskning och rationalitet – på nättidskriften Eidalon som Zuckerberg är chefredaktör fick över tiotusen delningar när den publicerades 2015.

Zuckerberg studerade trafiken och upptäckte att mycket av den kom från nätplattformen Reddit.

– Där pågick en diskussion om huruvida stoicismens nyvunna popularitet hängde ihop med Red Pill-gemenskapens expansion. Det gjorde mig nyfiken, säger Zuckerberg när vi samtalar över Skype mellan Silicon Valley och Helsingfors.

Varför skulle arga män på internet vara intresserade av just stoicismen som förespråkar behärskning?

– De ser inte sig själva som arga, utan som extremt rationella. Enligt dem är det kvinnor och rasifierade personer som är känslosamma, galna och irrationella. De använder sig av stoicismen för att förstärka idén om att de själva är rationella, och därmed också rättfärdiga, säger Zuckerberg.

Från kvinnohat till vit makt

I flera år följde Zuckerberg dagligen med nätdiskussioner på olika forum som Reddit, Twitter och Gab. Att hitta de hatspäckade diskussionerna var enligt henne själv “disturbingly easy”, alltså provocerande enkelt.

– Jag kunde följa med på första parkett hur klimatet i grupperna gick från att vara primärt kvinnofientligt till antisemitiskt och vit makt-vurmande på bara ett år, samtidigt som antalet deltagare fördubblades, säger Zuckerberg.

Forskningen har nu utmynnat i boken Not All Dead White Men (Harvard University Press 2018), och fokuserar på hur grupperna använder sig av antika klassiker.

– Det går oftast ut på att plocka ut enskilda partier ur klassiker och använda dem som exempel på vit, manlig överlägsenhet, och som argument för att vita män är de som borde styra över världen. Det kan vara utdrag ur Juvenalis satirer, Ovidius poesi eller texter av Marcus Aurelius eller Aristoteles. Nu på senare tid syns ett allt större intresse för Sparta, i synnerhet bland dem som vill argumentera för etnisk renhet, säger Zuckerberg.

På vilka sätt är det här problematiskt?

– Dels för att de ofta använder sig av klassikerna fullständigt kontextlöst – studerar man exemplen noggrannare undermineras poängen de försöker föra fram så gott som alltid. Men ett större problem är att de genom användningen av klassikerna lyckas ge sken av intellektuell validitet åt rasismen och misogynin som de för fram, säger Zuckerberg.

Litteraturlistor och triggervarningar

Även om Zuckerberg anser det vara viktigt att påpeka de sakfel som görs i hur antikens klassiker används av Red Pill-anhängarna, tror hon ändå inte att det är ett sätt att omvända någons ideologi.

– Att säga “well, actually, Marcus Aurelius sa egentligen bla-bla-bla” lär inte få någon att sluta vara kvinnofientlig. Det är viktigare att studera vad de använder texterna till, och invända mot det. Det finns ju de facto en massa misogyni i många antika texter, fler av dem förespråkar handlingar som idag skulle klassas som våldtäkt, säger Zuckerberg.

Red Pill-anhängarnas beundran för antikens klassiker finns enligt Zuckerberg under ett större paraply som handlar om att vilja att lyfta fram den västerländska civilisationens överlägsenhet.

I och med det riktar sig en del av deras kritik mot att ett flertal universitet i dag – till stora delar på grund av studentaktivister, men även forskare själva – har gått in för att bredda kursernas litteraturlistor så att det inte bara ska innehålla verk skrivna av vita män.

Enligt Zuckerberg är den kritiken snarare en taktik än en genuin oro.

– Väldigt få nätdebattörer bryr sig på riktigt om universitetens litteraturlistor, men de får trovärdighet genom att de allierar sig med konservativa akademiker. Dessutom blandar man ofta medvetet ihop diskussionen om litteraturlistor med diskussionen om triggervarningar, och det är helt olika saker, säger Zuckerberg.

På vilket sätt?

– Att efterlysa triggervarningar handlar inte om att vilja slippa ta del av texter med känsligt innehåll, utan bara om att få bli förvarnad om att en text kommer innehålla t.ex. en detaljerad våldtäktsscen, och det tycker jag är ett rimligt krav. Det är viktigt att studera texterna, men det pedagogiska värdet kommer inte av att studenterna ska överraskas av det obehagliga, säger Zuckerberg.

Att studera klassiker upprätthåller inte vit makt

Hon tillägger ändå att det finns tendenser till samma syn på antikens klassiker både hos Red Pill-anhängare och hos en del studentaktivister som kritiserar användningen av antika texter vid universitetet.

– Båda antar att studier i klassiska texter upprätthåller vit makt, men medan Red Pill-anhängarna tycker att det är en bra sak vill studentaktivisterna bekämpa användningen av texterna. Som forskare vill jag betona att upprätthållandet av vit makt inte kommer från studiet av klassiker i sig, vilket var en idé som bl.a. figurerade i Hitlers Tredje rike, utan genom hur man använder dem, säger Zuckerberg.

Hennes poäng är inte att klassikerna inte ska studeras, tvärtom.

– Jag har ju själv ägnat ett decennium av mitt liv åt dem och älskar de här texterna! De lär oss mycket om både samtiden och historien. Alla akademiker behöver inte engagera sig i hur deras forskningsfält används politiskt, men jag tycker det är viktigt att de som gör det stöds av resten av fältet, säger Zuckerberg.

Frånta folk plattformer är mest effektivt

Zuckerberg påpekar ändå att det sällan är produktivt för forskare att gå i dialog med Red Pill-debattörer som använder sig av deras forskningsområde för sina ideologiska syften.

– Det finns folk som kan göra det, men debatterna som förts hittills visar att det måste vara någon som de tar på allvar, det vill säga en vit man. Annars spelar det tyvärr ingen roll hur stor kunskap du har, du blir ändå avfärdad som kvinna eller jude, säger Zuckerberg.

Att det i vissa fall är fruktlöst att diskutera med Red Pill-anhängarna själva är enligt Zuckerberg ändå inte det samma som att det inte är viktigt att diskutera fenomenen och frågorna i sig.

– Det farliga med Red Pill-gemenskapens användning av antika klassiker just nu är att det ger dem en känsla av makt och styrka, därför är det viktigt att avslöja att deras intellektuella bas inte är så stark som den ser ut, säger Zuckerberg.

I och med att hon följt med hur debattklimatet utvecklas i en mer hatisk riktning – grupper som förr enbart var kvinnofientliga är nu öppet rasistiska – har Zuckerberg också kunnat observera vilka åtgärder som har förmåga att underminera deras mobilisering.

– Att frånta dem deras plattformar är helt klart det mest effektiva, det har vi sett flera exempel på. När personer nekas tillträde till t.ex. Twitter, Youtube och Amazon blir det ekonomiskt mycket svårare för dem att fortsätta sprida sitt budskap, även om åsikterna inte försvinner någonstans, säger Zuckerberg.

Finns det inte en risk att sådana åtgärder leder till ändlösa debatter om censur och yttrandefrihet?

– Jo, men det är bara bra! Det är viktigt att ingen fråntas sin plattform lättvindigt. Att neka någon tillträde är ett stort och viktigt beslut som behöver göras i flera fall, men det är hälsosamt att ha en offentlig diskussion kring saken, säger Zuckerberg.

Socialisering föder falska förväntningar

Trots att Zuckerberg sett Red Pill-grupperna expandera både i omfång och styrka under arbetet med boken, och finner den utvecklingen oroväckande, tror hon inte att den kommer fortsätta hur länge som helst.

– Jag skulle inte säga att de tappat andan än, men det finns stora meningsskiljaktigheter inom de här grupperna, så jag tror de så småningom kommer att splittras av sig själva. Då blir den viktiga uppgiften att försöka förstå vad det var som gjorde att de här budskapen resonerade så kraftigt, säger Zuckerberg.

Vad tror du själv att är orsaken bakom rörelsens popularitet?

– Jag tror att kvinnor, hbtqi-personer och personer som rasifieras tvingas inse redan som unga att livet inte kommer att vara lätt, att man får räkna med utmaningar och motgångar, medan vita män inte uppfostras på det viset, säger Zuckerberg, och fortsätter:

– Därför blir många av dem väldigt arga när de ändå stöter på motgångar i livet, samtidigt som de får höra att vita män är de som har det bäst. Istället för att tänka “om det här är svårt för mig, tänk hur svårt det då måste vara för någon som inte delar mina förutsättningar” tänker de istället att alla som påstår att vita män är priviligerade har fel, att det rentav finns en konspiration som försöker mörka faktumet att vita män är de som på riktigt är mest utsatta av alla, säger Zuckerberg.

Vilken roll spelar sociala medier i spridningen av de här budskapen?

– En otroligt stor roll, eftersom det är de plattformarna de använder sig av. Sociala medier har tillåtit de här grupperna att bli större med en hastighet och i en skala som inte var möjligt tidigare. Samtidigt har flera sociala plattformar också engagerat sig mot den här rörelsen, t.ex. genom att neka dem tillträde, säger Zuckerberg.