Beväringar i Nylands brigad: Visst skrattar vi lite åt dialekter, men ingen enskild grupp är utsatt

Det är viktigt att få uttrycka sig på sitt modersmål, det språk som är närmast hjärtat. Modersmål är i det här fallet dialekt, och i synnerhet på Nylands brigad i Ekenäs finns många dialekter.

Joar Cederberg från Jakobstad anser att modersmålet, alltså dialekten, är en viktig del av identiteten.

- Man uttrycker sig bäst på det språk som är närmast hjärtat, och om dialekten är närmast så ska man få uttrycka sig på dialekt.

Joar Cederberg kan faktiskt inte prata genuin Jakobstadsdialekt. Han säger att familjen alltid pratat någon form av standardsvenska där hemma.

- Jag vet inte varför, men jag tror att det är ett aktivt val som mina föräldrar gjort.

Cederberg förstår dialekten där hemma, så han blir inte såld på torget i Jakobstad.

- Då jag pratar dialekt så hör Jakobstadsborna att jag inte behärskar dialekten som mitt modersmål.

Forskare: Racka inte ner på dialekter

Dialektforskare Caroline Sandström från Institutet för de inhemska språken håller med Joar Cederberg. Dialekten representerar dina hjärterötter, säger hon.

Sandström hoppas att skolorna lär ut standardsvenska, men inte rackar ner på dialekter.

- Man får inte gå åt identiteten och säga att något är fult. Vi borde eftersträva tvåspråkig dialektalitet (identitetsmarkör, red:s anm.).

"De tror de pratar rätt svenska"

Det finns många olika dialekter på Nylands brigad där finlandssvenska kvinnor och män gör sin militärtjänstgöring.

Jakobstadsbon Cederberg hör tydlig skillnad på dialekter från Västnyland och huvudstadsregionen.

- Många från huvudstaden tror att de pratar rätt svenska, men de blandar mycket mellan olika språk och slang. Jag tycker inte att deras svenska är korrekt.

Robin Bucher från Esbo tycker däremot att han pratar rätt standardsvenska.

- Jag skulle våga påstå att jag åtminstone till 70 procent pratar standardsvenska.

Allt är dialekt, säger säger dialektforskaren Caroline Sandström från Institutet för de inhemska språken.

- Dialekt är som ett språksystem som innefattar ordförråd, satsmelodi, en viss grammatik och i synnerhet hur orden uttalas.

Bucher medger att han använder slangord och engelska och finska då han pratar.

- Jag måste ofta stoppa mig själv när jag märker att jag använder mycket slang eller finska och engelska i en salig röra. Men jag anser att jag pratar en ganska renodlad svenska om jag lämnar bort det.

Bucher tror att man uttrycker sig olika beroende på vem man pratar med. Han finner ingen orsak att ändra på sina ord då han till exempel pratar med Ekenäsbon Max Kopra.

Skön dialekt i Västnyland

Max Kopra vill inte ta ställning till vem som pratar svenska på rätt sätt, däremot anser han att västnyländska dialekter är det skönaste språket.

- Vi har en musik i dialekten som ingen annan har.

Kopra har märkt att han försöker prata långsammare då han diskuterar med österbottningar. Han upplever att västnylänningar pratar snabbt.

- Det kan bli svårt att förstå för en som inte är van vid våra dialekter om man pratar snabbt.

Ingen dialektmobbning i brigaden

Ingen av beväringarna har upplevt att någon blivit mobbad i brigaden på grund av sin dialekt.

Ibland kan man skratta litet åt vissa uttryck, men Robin Bucher upplever att det inte finns någon enskild dialekt som är mera utsatt än någon annan.

- Det är skönt att inte behöva tänka på hur man ska uttrycka sig i stressiga situationer som det ju finns i det militära.

På väg mot ett regionalspråk

Caroline Sandström räknar med att det finns omkring 80 dialekter i Svenskfinland i dag. Men i Nyland och delvis på Åland och i Åbo håller vi på att gå mot ett regionalspråk.

Det innebär att vi så småningom kan börja prata om till exempel en västnyländsk dialekt.

- De mest utpräglade dragen för olika socken- och byadialekter håller på att utjämnas, i stället är de drag som finns över större områden kvar.

Sandström är ändå inte pessimist, hon tror inte att dialekterna i Svenskfinland kommer att suddas ut. Men det är klart att dialekterna förändras.

- Ordförrådet förändras då världen förändras.

Tiina Grönroos har intervjuat beväringarna.
Gunilla Ginström har intervjuat Caroline Sandström.

"Dialekterna kommer inte att dö ut"

Programmet är inte längre tillgängligt

Dialekter är okej, svåra att fejka och sköna att höra

10:55