Röda khmerernas ledare dömdes för massdödandet i Kambodja – första folkmordsdomarna någonsin i FN-tribunalen

Massmord, tvångsäktenskap och kulturutrotning mot minoriteter under Röda khmerernas välde var folkmord, slog FN-tribunalen i Phnom Phen fast. Domarna ses som symboliskt viktiga, men befaras också bli den hårt kritiserade tribunalens sista någonsin.

De två männen, Noun Chea, 92 år, och Khieu Samphan, 87 år, såg bräckliga och ofarliga ut då de satt i försvarets bås och hörde domen läsas upp.

De två männen som blev de första att dömas för folkmord i FN-tribunalen i Kambodja ledde ändå i flera år Khmer Rouge, alltså Röda khmerernas, brutala regim.

Shea var regimens andre man, ledaren Pol Pots vice, medan Sampan agerade statschef för regimen.

- Rätten anser att Noun Chea utövade den högsta makten tillsammans med Pol Pot och anser därför att han bär skulden för brotten som helhet i egenskap ledare, sade huvuddomaren Nil Nonn.

- Det innefattar brottet folkmord, som begicks mot Cham-folket.

Samphan dömdes för folkmord på den vietnamesiska minoriteten i landet.

Enligt vittnen i rätten tog Chea emot domen utan att röra en min.

Båda är sen tidigare dömda för brott mot mänskligheten.

En fjärdedel av befolkningen dödades

Under Cheas och Samphans tid i maktens centrum mellan 1975 och 1979 dödades åtminstone 1,7 miljoner människor, men troligen hundratusentals fler.

De avrättades, fick arbeta tills de dog, fick medvetet svälta eller dog i skador de hade fått under långa perioder av tortyr i ett av de många fånglägren runt om i landet.

Ungefär en fjärdedel av landets befolkning strök med under Röda khmererna.

Trots att inga av regimens brott är ifrågasatta, och den uppenbara mängden offer, är det här första gången någon döms för folkmord för massdödandet.

Lagtexten svår att tillämpa

Folkrätten definierar folkmord som ett försök att utplåna en hel folkgrupp, antingen helt eller i en specifik region.

Eftersom Röda Khmererna lät sitt brutala försök att införa ett slags agrarmarxistisk utopisamhälle, med kraftiga inslag av Khmer-nationalism, gå ut över hela befolkningen har det varit svårt att bevisa att någon specifik etnisk minoritet utsattes för folkmord.

Bevis som presenterades under rättegången visade ändå att den muslimska Cham-befolkningen utsattes för utrotningsförsök.

De antingen dödades eller, i många Cham-kvinnors fall, spriddes ut i khmer-byar.

Där tvingades de att gifta sig och skaffa barn med khmerer för att Cham-kulturen skulle försvinna från Kambodja.

De som vägrade dödades.

Ett tal där regimens ledare Pol Pot stolt deklarerar att det inte längre fanns en droppe vietnamesiskt blod kvar i landet användes också som bevis.

Offer nöjda med domen

Busslaster med både människor vars släktingar hade utsatts för folkmord och buddhistiska munkar hade anlänt till rätten för att höra domarna.

Los Sat, en 72 år gammal Cham, var en av åskådarna.

- Jag är mycket nöjd med domarna. De här männen förde med sig så mycket lidande för mig och mina släktingar, sade Sat till AFP.

Han berättade också att han hade förlorat många släktingar till Röda khmerernas skräckvälde.

- För många, sade Sat.

Också Sum Rithy, som överlevde tre års fångenskap och tortyr, var nöjd med domarna.

- Jag är mycket glad över att de båda dömdes. Det här var en tillräckligt rättvis dom i mina ögon.

- Igår natt kunde jag inte sova för jag var rädd att de skulle hinna dö före de fick sin dom i rätten, sade Rithy till AP.

Lättnad men också besvikelse

- Det här bekräftar offrens kollektiva mänsklighet och ger deras lidande det erkännande de förtjänar, sade Youk Chhang som leder en av utredningsorganisationerna som bidrog med bevis till rättegången.

- Det kan ge en känsla av den här hemska perioden i Kambodjas historia nu är ett avslutat kapitel.

Men processen, och hela den FN-finansierade tribunalen, har också fått mycket kritik för att den har agerat långsamt och ineffektivt.

Tribunalen grundades år 2005 för att skipa rättvisa mot de personer som ansågs bära den huvudsakliga skulden för brotten mot mänskligheten som begicks under Khmer Rouge-regimen.

Tribunalen drivs i samarbete mellan kambodjanska och utländska domare och åklagare, och har åstadkommit bara en handfull domar.

Amnesty International kallade dagens dom för bitter rättvisa.

- Årtionden efter att brotten begicks och 13 år efter att tribunalen inrättades borde man ha åstadkommit mycket mer, sade Amnestys regionchef Nicholas Baquelin.

Ytterligare fyra röda khmerer står åtalade, men många tvivlar på att deras åtal någonsin kommer att avgöras i rätten.

Regeringen förhalar processen

Orsaken är att den kambodjanska regeringen under långvariga premiärministern Hun Sen, som själv är tidigare medlem i Röda khmerernas ledarskap, har förhalat processen.

Hun Sen, som hoppade av gruppen och installerades som ledare efter dess fall, har deklarerat att han inte tänker tillåta flera processer i domstolen.

Sen menar att rättsprocesserna hotar stabiliteten i landet.

Många observatörer och akademiker som har studerat både Röda khmererna och tribunalen har ansett att den borde läggas ner om de inte tillåts agera fria från politiskt inflytande.

Andra menar ändå att tribunalen, trots sina brister, har varit viktig.

- Internationella tribunaler är bättre än alternativet som är straffrihet. De kommer alltid att vara politiska till en viss grad och aldrig nå alla sina mål, sade professor Alexander Hinton vid Rutgers.

- Men rättvisa skipas för det mesta, även om rättvisan i det här fallet drar sig långsamt haltande över mållinjen.

Källor: Reuters, AP, AFP, BBC

Artikeln har uppdaterats klockan 15:57. En av arkivbilderna hade delvis en gammal bildtext på finska. Felet rättades.