Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning kan vara illa för inlärningen

De nya undervisningsmetoderna försämrar elevernas inlärning. Det konstateras i ny forskning vid Helsingfors universitet. Bland annat digitaliseringen syns redan i Pisa-resultaten, säger forskaren bakom studien.

Det är psykologie doktor Aino Saarinen vid Helsingfors universitet som gjort undersökningen. Helsingin Sanomat var först med nyheten om den.

Ju mer man använde digitala redskap i undervisningen, desto sämre blev inlärningsresultaten.

Till Svenska Yle säger Saarinen att orsaken till de sämre inlärningsresultaten bland annat är den allt flitigare användningen av digitala hjälpmedel i skolan.

- Ju mer man använde digitala redskap i undervisningen, desto sämre blev inlärningsresultaten. Det här gällde alla delområden i Pisa-mätningarna, säger Saarinen.

Nedgången förklarades inte av att eleverna inte skulle behärska redskapen.

I stället säger forskaren att eleverna kanske lätt blir distraherade av apparaterna och börjar syssla med annat än undervisningen.

Saarinen betecknar resultaten som överraskande bara i viss utsträckning.

- Det har funnits tecken som tyder på det här i forskning som gjorts i andra länder. Även signalerna från många föräldrar har varit de samma, säger hon.

För krävande metoder

En annan inlärningsmetod som även finns med i läroplanen från 2016 är fenomenbaserad inlärning och undervisning som överskrider ämnesgränserna.

Här är målet att eleverna själva blir mer aktiva, att de tar reda på, jobbar i grupp och tar ansvar för sin egen bedömning och inlärning på ett annat sätt än vid traditionell katederundervisning.

Det här kan enligt den nu aktuella undersökningen fungera bra för elever som är starka och har ett starkt stöd hemifrån.

Svagare elever och de som hör till olika riskgrupper hotar ändå att halka efter ytterligare när man tillämpar fenomenbaserad undervisning.

- Användningen av den här metoden har motiverats bland annat med att den skulle jämna ut skillnaderna mellan elever med olika bakgrund. I ljuset av den här undersökningen ser det ut att gå precis tvärtom, säger Saarinen.

Ju fler riskfaktorer en elev hade, desto sämre klarade hen sig i en skola där man tillämpade fenomenbaserad undervisning.

Som riskfatorer räknades här bland det att man var pojke (pojkarnas sämre skolframgång syns bland annat i studentresultaten) att man ofta var frånvarande från skolan, att man kom från en ensamförsörjarfamilj, en fattig familj eller en familj med invandrarbakgrund.

Långtifrån alla femtonåringar besitter de här egenskaperna

Om man ser på specifika ämnen har den fenomenbaserade undervisningen haft speciellt dålig inverkan på resultaten i matematiska och naturvetenskapliga ämnen.

Överlag är forskaren kritisk till det här sättet att ge eleverna ett allt större ansvar för inlärningen.

Metoden förutsätter att man har självdisciplin och initiativförmåga, att man är självständig, fokuserad och flexibel.

- Långtifrån alla femtonåringar besitter de här egenskaperna, säger Saarinen.

Hon anser att det är märkligt att man går in för reformer i undervisningen och uppdaterar läroplanerna utan att basera detta på forskning kring hur exempelvis just digitalisering och fenomenbaserad undervisning fungerar i praktiken.

Ingen återvändo

Utgående från den här studien kan man alltså dra slutsatsen att den tidigare populära lärardrivna undervisningen gav bättre resultat, konstaterar Saarinen till Svenska Yle.

Hon skyndar sig ändå att tillägga att man inte kan återvända till en förgången tid utan digitala verktyg i skolan.

- Man borde ändå fundera på när, hur och av vem de här hjälpmedlen används. Det får inte bli ett självändamål att syssla med det digitala, anser Saarinen.

Flera tusen unga med i undersökningen

Saarinen gick i sin undersökning igenom Pisa-resultaten från 2012 och 2015. Alltsomallt omfattade materialet över 5 000 15-åriga flickors och pojkars resultat.

I Pisa (Programme for International Student Assessment) utvärderas femtonåriga elevers kunskapsnivå genom prov inom fyra områden: matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Finland låg länge i topp i den internationella jämförelsen, men under det här årtiondet har resultaten försämrats, trots att de fortfarande är relativt bra.

Artikeln uppdaterad kl.13.15 med den intervju Aino Saarinen gav Svenska Yle på söndag.

Artikelns rubrik uppdaterades från "Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen" till "Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen". Uppdateringen är gjord 19.11.2018 kl. 11.40. Artikelns rubrik specificerades den 26.11 kl.12.35 till "Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning kan vara illa för inlärningen".