Ensaksfrågor och gammaldags könsroller – insändarstormarna handlar om skarv, varg och vaccinationer
Tidningarnas insändarspalter fylls tidvis av häftiga diskussioner om skarven, vargen eller vaccinationer. Enligt Vasabladets ledarskribent finns fortfarande en gammal tradition där männen som opinionsbildare tas på större allvar. Följden av det är tyvärr att kvinnorna då hellre låter bli att debattera, konstaterar man på Vbl.
Samtidigt har en stor del av samhällsdebatten flyttat ut på nätet och i mer privata sammanhang på sociala medier.
På Hufvudstadsbladet uppger man att kriterierna för att tidningen ska publicera insändare är att de ska ha en hygglig svenska, vara relativt korta, ha en klar tankegång och gärna vara aktuella.
Texterna behöver inte följa tidningens linje, man får vara helt av annan åsikt.
Kim Isaksson, Hbl
- Texterna behöver inte följa tidningens linje, man får vara helt av annan åsikt, säger Kim Isaksson som är redaktör för extern opinion och debatt på Hufvudstadsbladet.
Texter med rasistiskt, nedsättande eller förnedrande innehåll, liksom hets mot folkgrupper publiceras inte.
Skarven och produktionsdjur manligt, varg är kvinnligt
På Vasabladet ser man att det är skillnad mellan män och kvinnor på vilka ämnen som intresserar insändarskribenterna.
- Skarven har varit en typisk manlig grej medan vad gäller vargen så är det fler kvinnor, det är oron för barnen. Gubbarna har skrivit att de är oroliga för sina djur, för hundarna och produktionsdjuren. På något sätt finns en ganska klar könsfördelning, säger Stig Nygård som är ledarskribent på Vasabladet.
Vasabladets andra ledarskribent Viveca Dahl säger att kvinnor väljer det som står dem nära.
- Det är som om det som kommer nära hälsan och det egna - barnen och den innersta kretsen - engagerar en del kvinnor mera.
Många kvinnor reagerar genom att om det är på sådana här villkor som man ska fungera och slå sig fram så vill de inte vara med överhuvudtaget. Vilket förstås inte förbättrar läget.
Viveca Dahl, Vasabladet
Men det finns kvinnor som bevisligen är intresserade av politik och det som är lite längre bort från det privata, konstaterar Viveca Dahl.
- Det är ett faktum att det finns en gammal tradition som går ut på att männen är opinionsbildare, som har sista ordet och vars ord tas på större allvar. Då tror jag att många kvinnor reagerar som så att om det är på sådana här villkor som man ska fungera och slå sig fram, så vill de inte vara med överhuvudtaget. Vilket förstås inte förbättrar läget.
Antalet insändare har minskat
På Hbl säger Kim Isaksson att antalet insändare som skickas in har minskat en aning, men att texterna i övrigt inte har förändrats så mycket de senaste åren.
- Nu använder man sig kanske av hänvisningar till olika webbsajter i sina insändartexter som en möjlighet att hålla sig inom givna längdramar, säger Isaksson.
Men Hbl har begränsat möjligheterna att kommentera exempelvis insändare eftersom de öppna kommentarsfälten lett till att diskussionen ofta förändrades till något annat än vad den från början handlade om.
Mycket av den snabba och direkta debatten har flyttat ut i de sociala medierna.
Stig Nygård
Stig Nygård på Vasabladet ser att debatten har flyttat forum.
- Mycket av den snabba och direkta debatten har flyttat ut i de sociala medierna eftersom man kan uttrycka sig på ett sätt som vi tar bort i vår redigering, säger han.
Vaccinera eller inte har fyllt spalterna
Vasabladet har varit rätt generösa med vad som publiceras också i kontroversiella frågor. En debatt som synts mycket i insändarspalterna i Vasabladet handlar om vaccinationer, att låta eller inte låta vaccinera sig.
- Jag skulle säga att vi har blivit något avhållsammare i förhållande till just vaccinationsdebatten, säger Dahl.
- Vi har fått fler och fler bubblor där folk kan vistas ganska ostört och få sin egen uppfattning stärkt av likasinnade. Så har jag mer och mer börjat tänka att om dom här människorna inte kommer ut i en offentlig debatt och möter andra, hur går det då, undrar Dahl.
Vem är ansvarig för fakta?
Många insändarskribenter kommer med olika påståenden som kan tolkas som fakta.
- Risken finns att vi publicerar sånt som inte stämmer. I princip är vi ansvariga för sanningshalten i allt som en insändarskribent skriver, säger Viveca Dahl.
Idag finns också många möjligheter också att trakassera en människa, konstaterar Dahl och nämner exempel inom riksdagen eller bland journalister.
- Jag skrev i somras om anonymitet i debatt riktat till en person med hopp om att personen eller personerna eventuellt skulle vilja debattera med namn. Men det ledde inte till någonting utom att det på nätet figurerade tilltalet "lilla Viveca" som hade haft en åsikt om det här.
Varg skapar oro som skapar insändare som skapar artiklar
Vargen är ett ämne som synts både i journalistiken och i insändarspalterna.
Om det finns mycket varg här så skriver man om varg, är det mycket skarv så då skriver man om skarven, säger Nygård.
Svenska Yle publicerade sammanlagt 97 artiklar om vargen mellan februari och juni i år då debatten gick som hetast. Svenska Yle har ingen insändarsida i ordets egentliga bemärkelse, däremot ett rätt så livligt kommentarsfält under artiklarna.
Det är en del av den trend som pågått redan länge d.v.s. att den offentliga debatten flyttat från insändarsidorna till nätet. Det i sin tur har inneburit andra utmaningar eftersom debatten blir mera yvig och svår att överblicka.
- Vi har medvetet valt att stänga kommentarsfältet i många artiklar kring t.ex. varg helt enkelt för att debatten tenderar att genast halka in i samma slitna spår. Debatt tillför sällan något väsentligt nytt, snarare cementerar den bara opinionerna ytterligare, konstaterar Jonas Jungar, chef för kvalitetskontroll och publikdialog vid Svenska Yle.
- Det handlar då inte om censur, utan om att göra en bedömning av hur vi på ett vettigt sätt kan bidra till dialogen i en mycket eldfängd fråga. Vi insåg ganska snabbt att det är svårt att moderera t.ex. en vargdebatt så att den tjänar det syftet, menar Jungar.
Vasabladet hade både en betydligt mer omfattande rapportering och debatt om vargen. Tidningen publicerade hela 264 artiklar och 104 insändare under samma tid, från februari till juni.
Kan man tycka att det är lite överbevakning?
- Det kan man säkert tycka. Men samtidigt har vi haft en lång tid utan varg. Och rädslan har ju gjort att folk är oroliga. Samtidigt visar statistik från myndigheterna att vi har mest varg i landet här just nu. Då blir det fler observationer.
Det är däremot svårt, eller omöjligt, att kolla om alla observationer är korrekta, konstaterar Stig Nygård.
- Men oron är i alla fall äkta bland människorna.
Bland journalister diskuteras om man ökar oron genom att rapportera för mycket om exempelvis varg.
- Då kommer vi in på en annan fråga, hur vi ska rapportera om den oro som folk kommunicerar?
Hur vi ska rapportera om den oro som folk kommunicerar?
Stig Nygård
Han ser att journalisterna precis som medborgarna också varit ovana och har en egen oro.
- Inte har vi heller kontroll över hur man ska hantera den här typen av frågor. Där har forskarna något att bita i och sedan kommunicera vidare till redaktionerna.
Han undrar vad som varit vettigt, om artiklarna piskat upp en stämning som inte varit befogad.
- Vad gjorde vi rätt och vad gjorde vi fel? Det ska bli intressant läsning sen småningom. Nu är det mera en reaktion på medborgarnas oro, säger Nygård.
Närbild har gjort ett program om insändare och opinion baserat på ett tittartips inskickat till narbild@yle.fi.
Förutom att besöka Vasabladet träffar vi där också insändarskribenten Per-Erik Lönnfors, bloggaren Julia Degerth som vill kunna leva bland annat på att blogga och kolumnisten Maria Sundblom-Lindberg. Programmet finns på Arenan och sänds i Yle Fem tisdag 20.11 klockan 11.00 (repris).
' /%3E%3C/svg%3E)
