"Inte direkt kopplat till läroplanen” - forskningen om att digitala hjälpmedel kan vara illa för inlärningen överraskar inte Utbildningsstyrelsen

Gun Oker-Blom på Utbildningsstyrelsen tycker inte att man ska koppla samman den nya läroplanen med de inlärningsmetoder som skolorna använder. Samtidigt är hon väl medveten om de problem som digitaliseringen medför – men den är också en nödvändig del i skolan.

I söndags rapporterade Svenska Yle om ny forskning vid Helsingfors universitet, som visar att digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning har en negativ effekt på inlärningen.

Enligt psykologiedoktor Aino Saarinens forskning har bland annat flitigare användning av digitala hjälpmedel i skolan gjort inlärningen sämre. Nedgången kan bero på att eleverna lätt blir distraherade av apparaterna som används i undervisningen, säger hon.

Fenomenbaserad inlärning, som finns med i läroplanen från år 2016, har inte heller gjort inlärningen gott, enligt forskningen.

Målet är att eleverna själva blir mer aktiva, att de tar reda på, jobbar i grupp och tar ansvar för sin egen bedömning och inlärning på ett annat sätt än vid traditionell katederundervisning. Enligt Saarinens forskning fungerar den bra för starka elever med ett gott stöd hemifrån, men svagare elever och de som hör till olika riskgrupper hotar att halka efter ytterligare.

Läs mer: Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen

"Det är inte så förvånande"

Gun Oker-Blom är direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik på Utbildningsstyrelsen. Hon har ännu inte hunnit ta del av forskningen eftersom den ännu inte har publicerats och vill därför inte uttala sig desto mer om själva undersökningen.

- Det är inte så förvånande att man kan få sådana här resultat. Men man måste också diskutera vad det är som man har undersökt för att kunna ta ställning till vad det är som gäller.

- Det som man kan säga är att de här resultaten inte har en direkt koppling till läroplanen. Läroplanen ger riktningen för mål och innehåll och talar inte om metoder. Så om jag förstår den här forskningen rätt så har de undersökt vissa inlärnings- och undervisningsmetoder i skolan och vilken inverkan de har haft på inlärningen, säger hon.

Forskningen baserar sig på Pisa-resultat från 2012 och 2015. Den nya läroplanen trädde i kraft år 2016.

Men man lyfter ju nog fram i läroplanen att man borde gå mot mer digitalisering och digitala lösningar?

- Precis. När jag läste rapporten (forskningen) kom jag att tänka på några kommentarer som man har gjort internationellt kring digitalisering. Där har man till exempel kunnat konstatera att de elever som använde måttligt med digitala verktyg klarade sig bättre än de som använde mycket och de som använde väldigt lite.

Vi ska utbilda barn och unga som kommer att arbeta med en teknologi som ingen människa känner till

― Gun Oker-Blom om varför digitaliseringen behövs i klassrummen.

Det handlar med andra ord om hur man använder de digitala verktygen i undervisningen.

- Hela samhället är digitaliserat och det är viktigt att man i skolan lär sig att handskas med digitaliseringen: verktygen, den digitala världen och allt vad den innebär, säger hon.

Digitaliseringen behövs också i skolan

Sedan 2009 har Finlands Pisa-resultat dalat. Men det har inte med den nya läroplanen att göra eftersom man då fortfarande använde den gamla, säger Oker-Blom.

- Men det har naturligtvis att göra med samhället och att det finns så mycket mer som distraherar eleverna i dag. Koncentrationssvårigheterna har ökat.

I dag möts barn och unga av världen redan i ett väldigt tidigt skede och de distraheras av väldigt många olika inputs, förklarar hon. Därför behöver man fortfarande utveckla bättre material för undervisningen.

Oker-Blom betonar att man inte kan skippa teknologin i undervisningen.

- En viktig poäng är att vi nu ska utbilda barn och unga som kommer att arbeta med en teknologi som ingen människa känner till. Deras grundinställning till att jobba med teknologi måste vi därför nu ta med i skolan för den krävs av alla människor i samhället i dag och i framtiden.

Även om digitaliseringen är en oundviklig del av alla barns framtid så ställer sig en del kritiska till digitaliseringens roll i skolvärlden - också i Svenska Yles kommentarsfält.

Är det för tidigt att ta in digitala medel i undervisningen?

- Det är en svår fråga, men vi kan inte tänka oss en skola som inte lever i tiden. Det här är en stor pedagogisk fråga; när börjar man och på vilket sätt, så att man lär barnen att använda verktygen på ett pedagogiskt sätt?

- Jag har hört om sådana rapporter där man säger att när digitala verktyg kom så använde man dem kanske allt för mycket så att man fritt surfade på nätet. Det som är viktigt är att man direkt tar fram de pedagogiska aspekterna som har med digitala verktyg att göra, säger Oker-Blom.

Hon betonar också att man inte har glömt baskunskaperna. Bland annat finns det i nuläget extra satsningar på att bland annat stärka läskunskaperna.

Mångfasetterat lärarjobb

Digitaliseringen ställer nya kompetenskrav på lärarna och lärarrollen är i dag mycket mer komplex.

- Det är viktigt att lärarna arbetar i team och gör det här gemensamt så att ingen blir ensam med förändringarna, säger Oker-Blom.

Utbildnings- och kulturministeriet ordnar också olika fortbildningar för att lärarna ska ha en god grund. Men eftersom undervisningen sköts av utbildningsanordnare, i de flesta fall kommuner, så är det de som bestämmer hur många lärare som deltar i fortbildningarna.

- Ju mer kommunerna har satsat på fortbildningar, desto mer kompetens har lärarna fått om digitala metoder och verktyg, säger hon.

På utbildnings- och kulturministeriet har man också satsat på ett tutorlärarprojekt för att säkerställa att alla elever får samma grund. Det har hittills fungerat bra, säger Oker-Blom.

Forskningsbaserad läroplan

Forskaren Aino Saarinen säger till Svenska Yle att man inte har baserat den uppdaterade läroplanen tillräckligt mycket på forskning. Det här håller Oker-Blom inte med om.

- I Finland har man nog väldigt starkt baserat läroplanen på forskning, det vill säga i alla de olika arbetsgrupperna fanns forskare med och man tog reda på mycket om de metoder och den forskning som fanns om olika sätt att undervisa.

Hon betonar åter igen att läroplanen inte handlar metoder utan mål. Den fenomenbaserade undervisningen som Saarinen nämner är ett beslut som skolor gjort lokalt.

- Det som läroplanen säger är att man ska arbeta med läroämnena som är grunden för undervisningen. Utöver läroämnena ska man också titta på fenomen och ta med sådana kompetenser som är viktiga i dagens samhälle.

Det här är inte heller något nytt, förklarar hon. Redan under 70-talet talade man om så kallade 21st century skills (framtidskompetenser). Utgående från dem har man sedan utarbetat läroplaner i många länder, också Finland.

Den enskilda skolan bär ett stort ansvar

Det hänger ändå på att skolan själv utvecklar de metoder som man vill använda, till exempel med stöd av fortbildningarna. Samtidigt stängs skolor och skolklasserna har på sina håll blivit större.

Vilka möjligheter har då lärarna att göra ett gott jobb?

- Det är en organiseringsfråga. Det måste man lösa lokalt men det finns många goda exempel på hur man jobbar allt mer gemensamt och två lärare kan till exempel dela på två klasser.

- Det här är något som utvecklas som bäst på många håll och redan finns på många håll.

Den moderna världen har gett skolan många nya utmaningar och det är bra om man kan lösa dem tillsammans med många intressenter och aktörer kring barnen och deras framtid

Det finska skolsystemet bygger på att man inte kontrollerar och utvärderar de sätt som enskilda kommuner och lärare arbetar på.

- Vi har byggt vårt system på tillit och en tillit till lärarnas professionalism, så det är en fråga för alla involverade.

Det här kan ändå leda till att olika barn får olika förutsättningar eftersom lärarkåren har ett stort ansvar för vilka metoder man använder för uppfylla läroplanen.

Oker-Blom menar ändå att det kan säkerställas genom ett program som heter Framtiden för den jämlika grundskolan. Programmet aktiverar flera aktörer i samhället, däribland föräldrar.

- Skolan ska inte lämnas ensam.

- Den moderna världen har gett skolan många nya utmaningar och det är bra om man kan lösa dem tillsammans med många intressenter och aktörer kring barnen och deras framtid.

Artikelns rubrik ändrades den 26.11.2018 kl. 12.36 till "Inte direkt kopplat till läroplanen” - forskningen om att digitala hjälpmedel kan vara illa för inlärningen överraskar inte Utbildningsstyrelsen.