Från gräsmatta till djungel på sju år - upptäcktsresande Pata Degerman fick se en enorm förändring på Antarktis

På sju år hade havsbottnen på Antarktis förvandlats från gräsmatta till djungel.
Det fick upptäcktsresande Patrick "Pata" Degerman se med egna ögon när han åkte till Antarktis tillsammans med en forskningsgrupp från Helsingfors universitet.
Sammanlagt nio personer i det internationella forskningsteamet åkte iväg för att forska i bottnen under havsisen.
Pata själv var med på den sex veckor långa expeditionen för att dokumentera hela expeditionen och kommunicera utåt om den.
Forskargruppen har varit på plats sammanlagt sju gånger, senast för sju år sedan.
- De senaste gångerna har läget varit oförändrat och det har knappt funnits några djur alls. Nu kom dykarna upp med stora ögon och sade att det är helt fullt med djur på bottnen. Jättestora gula sjösträrnor och orangefärgade sjöspindlar och vita maskar lika långa som min arm. Det var som att komma från en gräsmatta till en djungel på sju år.
Forskarna hade tidigare levt i tron att Antarktis ändras i hundra års cykler. Plötsligt var förändringen enorm på bara sju år.
Nu kom dykarna upp med stora ögon och sade att det är helt fullt med djur på bottnen. Jättestora gula sjöstjärnor och orangefärgade sjöspindlar och vita maskar lika långa som min arm.
Pata Degerman
När Pata besökte Antarktis för några år sedan kom han och hans grupp ut ur helikopern i dunkläder och möttes av ryssar i shorts och gummistövlar. Det var 30 grader varmt, på Antarktis.
När det handlar om klimatförändrignen talar man oftast om djurarter som riskerar dö ut. Varför är det dåligt att det finns mycket fler djur på antarktis nu än tidigare?
- Förändringen är så stor på så kort tid att det är osäkert om ekosystemet klarar av den. Däremot klarar naturen av det betydligt bättre än vi. Jag kommer just från Spetsbergen och där fanns en massa fina, fläskiga isbjörnar, 32 stycken såg vi.
Isbjörnarna har anpassat sig till klimatförändringen: när det inte längre finns säl att äta eftersom isarna smälter, har de lärt sig plocka havsfåglar och äta dem.
Värre är det för människan.
- Jag råkar ha en stuga på Grönlands östkust. Glaciärerna bara krymper. Men klimatförändringen påverkar också kulturen: inuiterna har kunnat åka runt på isen och skjutit säl som mat åt hundarna. Nu finns det ingen is på fjordarna längre, så inuiterna kan inte använda sina hundar. Motorkälkarna rostar och i stället dricker ägarna öl.
Däremot har torsken kommit in när vattnen blivit varmare, så torsk kan man fiska.
Pata har också dykt på Palau, där det tidigare fanns enorma färggranna koraller och fiskar. Ett halvår senare hade vattentemperaturen stigit med två grader och var allt dött och grått.
Också på Malediverna saknades färgerna och det var damm överallt.
Vad kan du som upptäcktsresande själv göra för klimatet?
- Det känns ju fånigt att tala om klimatförändringen när jag själv flyger över hela världen och mitt ekologiska fotavtryck säkert är större än rummet jag sitter i. Men jag tror att vi gör bättre beslut om vi har information. Om jag sticker ut till Antarktis och visar hur det ser ut åt vanliga männsikor och beslutsfattare, då gör vi bättre beslut i framtiden. Och någon måste göra det, i synnerhert idag när allting är så visuellt, så vill folk se en konkrekt bild som bevis.
Vad kan vi här hemma göra för klimatet?
- Pissa inte i havet! Det är jättedåligt för Östersjön.
En annan sak är att läsa på och verkligen försöka förstå helhetsbilden.
- Varför är vi inte alla på barrikaderna just nu? För att det här är för stort och folk inte vet vad de ska göra. Ska de kontakta en politiker? Skriva till Husis? Men sen när vattnet stiger i din källare, då är du där och säger att nu gör vi någonting.
Då är det ändå lite för sent, så det gäller att enligt bästa förmåga engagera sig redan före vattnet stiger i källaren.
En sak som senast i somras fått många att reagera är algblomningen i Östersjön. När det inte längre går att simma vid favoritstranden, då reagerar folk.
- Algerna har på det sättet varit bra att folk har reagerat. Också politikerna har reagerat och satsat mer pengar på forskning kring Östersjön.