Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Museichef Marina Catani kröner Östnylands lucia 2018: "Lucia är viktig som ljusbärare"

Från 2018
Museichef Marina Catani
Bildtext Museichef Marina Catani kröner årets östnyländska Lucia.
Bild: Yle/ Stefan Paavola

Den 13 december kröns en östnyländsk lucia för 68:e gången på Gamla rådhusets trappor. Det är Borgå museums chef Marina Catani som i år har glädjen att kröna årets ljusbärare.

- Det är spännade och förstås en stor ära att få vara där på vårt hemmafält. Kröningen äger rum vid vårt museum och det är Borgås äldsta museibyggnad så det blir väldigt stämningsfullt, säger Catani.

Marina Catani förbereder sitt tal genom att gå till källorna och forska i Lucias bakgrund. Hon skulle gärna vara källkritisk men vet att tyngdpunkten ligger på dagens traditioner.

- Jag har börjat läsa på om Lucia. Det finns otaligt mycket olika berättelser och varianter av luciatraditionens ursprung hur lucian har kommit till Skandinavien. Men det vi alla säkert vet är att lucian är viktig som ljusbärare och hör till vår kristna tradition här i Norden.

Museichef Marina Catani
Bildtext Museichef Marina Catani kröner årets östnyländska lucia.
Bild: Yle/ Stefan Paavola

I egenskap av museichef vill hon att talet är historiskt korrekt men också innehåller en hälsning till nutiden och nutidens behov av godhet och ljus.

- Det här är en del av välfärdsstatens stora budskap till hela världen.

Lucior krönta i Borgå sedan 1950

Catani har också sett gamla klipp på Youtube där små lucior med kronor i håret står längst framme för att kunna se sin förebild.

Luciatraditionen har en personlig betydelse i Marina Catanis familj.

- Jag har säkert varit hemma i Helsingfors varje år och sett Finlands lucia och firat namnsdagar. Det är nämligen så att min äldsta dotter är född på hösten när det var riktigt mörkt, döpt i december och då döptes hon till Lucia.

Små luciaflickor.
Bildtext Luciafirande på Gamla rådhustorget hör till traditionerna.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Lucia hör inte till de vanligaste namnen i Finland, men klingar bra med familjens schweiziska efternamn.

- Vi har roliga namn i familjen. Jag heter Marina, men vi har Mariella, Marcella, Beppo, Pedro och Camillo och den typens namn, så då passar Lucia bra in i familjenamnen.

Dottern har inte varit riktig lucia, men nog hennes faster, Nina Krause.

- Hon har varit Finlands lucia, min dotter har besparats från det. Hon ser ut som lucia. Hon är jättenätt som luciorna nu för tiden alltid är och sjunger jättebra. Det är väl de här viktiga egenskaperna.

Marina Catani tror att olika luciatraditioner lever kvar tack vare dess pedagogiska innebörd.

- Luciatraditioner har firats på 1700-talet i Sverige och säkert också tidigare. Då skulle lucian komma den mörkaste natten med kaffe och bulla och man skulle skrämma bort alla mörka varelser. Barnen skrämdes också med att något ont kunde komma in genom skorstenen om man inte är snäll.

Alla sex luciakandidater.
Bildtext De östnyländska luciakandidaterna 2018.
Bild: KSF Media/Kristoffer Åberg

I norra Italien skräms också barnen under årets mörkaste tid. Är man god får man goda presenter men om man är ond så får man kol.

- Men att luciatraditionen har blivit så stor hos oss hänger nog ihop med sången och lussebullen. Den har sedan spritt sig i skolor, dagisar och på firmafester. I Sverige ordnar till och med studentföreningar vid universiteten en stor middag på luciakvällen.

Det är alltid skojigt att ha orsak att fira något glatt och ljust och det är en slags förfest inför julen.

Diskussion om artikeln