Filosofer om den omtalade mansdebatten i Åbo: Ett steg i rätt riktning

Gårdagens mansdebatt i Åbo väckte känslor på förhand och nekades utrymme i Åbo Akademi. I synnerhet var det den svenska artisten, filosofen och författaren Alexander Bard som väckte motstånd.
Tanken var att på Internationella mansdagen diskutera hur män tänker om jämställdhet och hurudan mansrollen är år 2018. Och hur vi ska motverka marginaliseringen av unga män.
I debatten deltog förutom Bard även Anders Ahlbäck, historiker specialiserad på genus, Rasmus Mannerström, socialpsykolog, Johan Mparmpagiannis, högstadielärare och debattör som jobbar för att unga män inte marginaliseras, Thomas Perret, stödperson bakom diskussionskvällar om män och maskulinitet och Ilkka Turkka, grundare av föreningen Icehearts.
Bettina Sågbom ledde ordet.
Här kan du se debatten:

Vi frågade två filosofer hur de tyckte debatten gick, och om de tyckte diskussionen förde frågan om jämställdhet och maskulinitet framåt?
Nicolas von Kraemer och Antony Fredriksson var överens om att debatten behövdes, att det var en bra början men att diskussionen bör fortsätta.
Fredriksson anser att det som en av deltagarna lyfte fram - att det ska finnas rum där män kan diskutera frågor kring manlighet och jämställdhet - är viktigt.
Enligt von Kraemer var debatten - kanske den första med detta tema - ett första steg i rätt riktning. Han tycker att det var bra att det till slut faktiskt blev en debatt efter allt rabalder.
von Kraemer förhåller sig kritiskt till att det fanns försök att stoppa debatten.
- Det finns rätt mycket allvarliga problem som vi borde ta itu med runt den här saken, det pekar på problem med yttrandefrihet i samhället.
"Spretigt och hätskt"
Fredriksson tycker att det stundvis fanns några ljusglimtar i debatten, men att den överlag var spretig och hätsk på ett kontraproduktivt sätt.
Han försvarade Åbo Akademis beslut att inte upplåta lokaliteter för debatten med att det i det skedet endast var de två rikssvenskarna med en ganska klar antifeministisk agenda som uppgavs som deltagare.
Med facit på hand, var det värt att ordna den här debatten?
- Absolut, där fanns korn för att öppna dörrar för en viss sorts diskussion som kan leda till att lösa problem, trots Bards fastspikade tes om vad maskulinitet är, säger Fredriksson.
- Bard borde lära sig att kontrollera sig. Han tog över debatten ganska snabbt och var mycket dominant, de andra gav sig genast så att de två rikssvenskarna dominerade debatten helt, kommenterar von Kraemer.
Bard och Mparmpagiannis försökte enligt Fredriksson få in männen i en snäv biologisk sfär medan de övriga debattdeltagarna ville utvidga mansrollen i en vidare sfär.
von Kraemer kontrade med att Bard helt enkelt inte går med på den toxiska maskuliniteten som feminister för fram, feminister vill ha tolkningsmonopol på mansrollen medan Bard inte vill ge dem det monopolet.
De är så fast i sina egna hotbilder och i att försvara sig mot feminismen att de använder all sin tid till det
Antony Fredriksson
- Vi hade en möjlighet att diskutera jämlikhet och mansroller i en all-male-panel på Internationella mansdagen och vad gör Bard och Mparmpagiannis? De är så fast i sina egna hotbilder och i att försvara sig mot feminismen att de använder all sin tid till det, de kommer inte loss, påpekade Fredriksson.
Fredriksson försvarar feministiska rörelser genom tiderna som stegvis gett kvinnor nya möjligheter i samhället medan von Kraemer säger att feminismen är en ideologi som inte har något att göra med jämställdhet.
- Om mansrollen växer till sig och får lika mycket maktposition som feminismen är det också ett problem. Man måste kunna diskutera saker ur också ett annat perspektiv än det rådande, säger von Kraemer.
