5G-näten i Finland riskerar att bli betydligt långsammare än vad många hoppats på, åtminstone till att börja med – rysk satellitmottagning prioriteras

Följande generations mobilnät, 5G, står bakom hörnet och tanken är att det ska ge konsumenterna snabbare hastigheter och bättre kapacitet. Men det frekvensområde som näten borde använda är delvis detsamma som Ryssland använder till något helt annat.

Teleoperatörerna DNA, Elisa och Telia har köpt rätten att öppna 5G-nät i januari nästa år, alltså om några veckor.

Det ska ske på frekvensområdet 3,41–3,8 gigahertz.

Samtidigt är det så att Ryssland använder sig av den övre delen av det här frekvensområdet för att ta emot signaler från satelliter, och enligt internationella avtal vid FN-organet Internationella teleunionen är Rysslands användning viktigast.

– Vi får inte åstadkomma störningar till den primära service som Ryssland har. Och vi kan inte heller kräva skydd från den ryska användningen, för de har den primära användningen, och vi har sekundär användning, berättar Tom Wikström som är specialsakkunnig vid Kommunikationsverket.

Den här saken har ändå varit känd redan tidigare, men operatörerna har alltså hoppats på att få använda också de frekvenser som används för satellitbruk i Ryssland. De har till och med betalat för det, visserligen medvetna om att de kanske inte kommer att kunna använda frekvensområdet fullt ut.

Situationen innebär att de finländska teleoperatörerna inte kan använda sig av ett frekvensområde på 130 megahertz var, utan endast ett hälften så stort frekvensområde.

Begränsningen gäller utomhusanvändning i hela Finland. De frekvenser som används av ryska satelliter får bara användas av 5G-basstationer som befinner sig inomhus, och som har lägre effekt, för då vet man att det inte stör satellitmottagningen.

Eetu Prieur som är chef vid avdelningen för mobilteknik på teleoperatören Elisa påpekar att det här får konkreta konsekvenser för konsumenterna.

Han säger att det i praktiken kommer att begränsa utomhushastigheten i 5G-nätet till maximalt cirka 1 gigabit per sekund. Det är visserligen snabbare än 4G men alltså inte så snabbt som det kunde vara.

– Vi kan bara uppnå ungefär hälften av den hastighet och kapacitet som vi skulle kunna uppnå om vi fick använda hela frekvensområdet, förklarar Prieur.

Det finns inte heller några andra tillgängliga frekvenser att ta till i det här skedet.

Därför kommer Finland och många andra länder i Europa att använda just de här frekvenserna för 5G.

För många länder är det inget problem, men för länder som gränsar till Ryssland är det alltså problematiskt eftersom Rysslands satellitsignaler riskerar att störas.

Långa förhandlingar

Finland har redan i tio års tid försökt komma överens med vårt östra grannland om att få använda hela det aktuella frekvensområdet för 5G, men utan att lyckas hittills, berättar Tom Wikström.

– Det här är en situation vi har försökt undvika. Vi har jobbat hårt för att få hela frekvensbandet användbart, men vi måste även följa radioreglementet och det har då orsakat det här - att vi inte tills vidare kan använda det övre bandet fullt ut.

Vad tror du om möjligheterna att lyckas i förhandlingarna?

– Det är väldigt svårt att kommentera.

Plan B kunde vara att introducera 5G-nät på betydligt högre frekvenser. Sådana väntas bli lediga nästa årtionde – kanske redan år 2020.

Det skulle möjliggöra ett snabbt nät, men det hade också krävt betydligt fler mobilmaster och alltså bli mycket dyrare att bygga upp.

Dessutom måste man också först ingå internationella överenskommelser om en sådan här användning, men det kan kanske vara lättare än att be Ryssland om att göra förändringar i sin satellitmottagning.

Å andra sidan har Ryssland ibland gått med på frekvensförändringar som Finland har föreslagit.

5G-lyktstolpar i framtiden?

Ett mycket tätare mobilnät med högre frekvenser kan hur som helst bli nödvändigt på 2020-talet när användningen väntas blir mer dataintensiv.

Specialforskare Jussi Varis vid forskningscentralen VTT säger att det blir verklighet till exempel när folk oftare vill titta på videor i mycket hög upplösning, via mobilnätet. Högre frekvenser behövs då – på flera tiotals gigahertz.

– Högre frekvenser har inte har lika lång räckvidd och det skulle därför behövas basstationer åtminstone var tvåhundrade meter, säger Varis.

Han föreslår att lyktstolpar skulle kunna vara ett bra ställe att placera dem på. Varis jobbar själv med att utveckla sådana, och ett tiotal 5G-lyktstolpar ska tas i bruk i Esbo nästa år, på försök.

I dag använder vi finländare i medeltal drygt 10 gigabyte data per mobilanslutning på en månad. Redan om fem år kommer vi att använda åtta gånger mer data via mobilnätet jämfört med i dag, uppskattar Teknologiska forskningscentralen VTT.

Fiber och marknadsmässig 5G

Samtidigt är det också så att fiberteknik kan vara en ännu bättre lösning i många fall. Vissa experter påpekar att det är bättre att satsa på fiberuppkopplingar och trådlös wifi-teknik i hemmen än på att ha snabba 5G-uppkopplingar.

5G-nätverken byggs ut på ett marknadsmässigt sätt, enligt efterfrågan. Det finns heller inget krav om att täcka en viss andel av landet eller befolkningen med 5G.

Mobiltelefoner som kan koppla upp sig till 5G-nätverket finns inte ännu på marknaden, men många tillverkare väntas lansera sådana nästa år.

Uppdatering 23.11.2018 kl. 12.25: Rubriken ändrades för att betona att det kan bli långsammare nät än vad många hoppats på, "åtminstone till att börja med". I framtiden kan läget förstås ändra.

Uppdatering 23.11.2018 kl. 16.07: Ett stycke om 5G-lyktstolpar och en kommentar från VTT lades till.