Ta på snorkeln och dyk ner i en konstutställning: De här skulpturerna finns på havsbotten vid ön Dalskär i Åbolands skärgård

Houdini och havsörnen under ytan

Mitt i Skärgårdshavet finns en skulpturpark som man måste dyka för att se

I Skärgårdshavets nationalpark finns en sevärdhet som kräver en dykning under ytan för att kunna besökas. Gymnasieelever från Åbo har förverkligat en unik skulpturpark som hittas i strandvattnet vid Dalskär utanför Nagu.

Dalskär är en hästskoformad, liten ö söder om Nagu, i Skärgårdshavets nationalpark.

I den overkliga värmeböljan i maj 2018 verkar holmen slumra i hettan. Vädret är som mitt i sommaren, men båtfolket som surrar runt i skärgården semestertid lyser med sin frånvaro. I stället har vi sällskap av skarvar, svanar, tärnor och andra fåglar.

Något skymtar under ytan i strandvattnet. I det gröna vattnets dunkel hälsas dykaren av sju skulpturer. I maj, när vattnet ännu är klart, kan man nästan se dem ovanför vattnet, men bäst upplever man dem genom att dyka.

Drottningen som kastade kronan i havet, och andra havslektioner

Det är fullspäckat på galeasen Olgas däck. Ombord på det över 130 år gamla segelfartyget är 25 gymnasister från Åbo finska samskolas gymnasium. Tillsammans med deras lärare, fartygets kapten och övrigt manskap reser de genom Åbolands skärgård.

Kimmo Hotinen, Olgas kapten, handleder gymnasisterna och låter dem styra och navigera segelfartyget mot Dalskär

– Vilken sida ska vi ta? frågar Hotinen, och eleverna med navigeringsansvar tolkar sjömärkena enligt bästa förmåga.

Åbo finska samskolas gymnasium har en linje med havsinriktning där man, förutom vanliga gymnasiestudier, kan ta olika specialkurser med havstema: matematisk-naturvetenskapliga ämnen, forsknings- och omgivningsämnen, sjöfart, företagande och turism.

Eleverna på havslinjen, liksom de övriga eleverna vid gymnasiet, får också segla och avlägga kurser i havsmiljö. Följande långa seglats är planerad till Nordsjön.

– Alla ner i mässen, ropar havslinjens koordinator, historieläraren Christiane Ala-Nissilä, och håller sedan en kort orientationsföreläsning om resans mål.

Ala-Nissilä berättar historien om ön Gullkrona som Olga precis passerar. Enligt legenden ska Sveriges kung Magnus Eriksson och hans fru, drottning Blanka av Namur, stannat till där för att sträcka på benen under sin seglats till rikets östra delar.

Blanka tog sitt hovfolk med på en promenad på ön och beslöt sig då för att ordna en skönhetstävling. Då drottningen såg Skärgårdshavet från klippans krön, var hon så imponerad av den vackra vyn att hon omedelbart slängde sin krona i havet och deklarerade det till vinnare i skönhetstävlingen. Så fick holmen namnet Gullkrona.

Nu har Olga lämnat Gullkrona bakom sig och tar kurs mot Dalskär.

Idén med Fiskboet var att fästa människornas uppmärksamhet på det som finns under ytan.

― Armi Nurminen

Fiskboet fick sällskap av Fyren, Blåmusslan, Sjöjungfrun och några till

Fiskboet är en fyra meter bred och två och en halv meter hög solfjäderformad skulptur i betong. Den fungerar som ett konstgjort rev som erbjuder skydd för fiskar och en yta för snäckor, alger och andra havsorganismer att fästa sig på.

Skulptören Armi Nurminen gjorde Fiskboet. Den sänktes ner i strandvattnet vid Dalskär år 2011. Verket förverkligades i samband med nutidskonstprojektet Contemporary Art Archipelago som gick av stapeln under Åbos år som kulturhuvudstad.

– Idén med Fiskboet var att fästa människornas uppmärksamhet på det som finns under ytan. Då man kommer ner under ytan, som reflekterar himlen, ser man och förstår man havet bättre, och får en dimension till, berättar Armi Nurminen.

Forststyrelsen har en naturstig under vattnet vid Stora Hästö i västra delen av Åbolands skärgård, och ville ha något liknande också i skärgårdens östra del, i samband med Fiskboet.

Forststyrelsens havsteam föreslog ett samarbete med Åbo finska samskolas gymnasium, och eleverna där började bolla idéer för Dalskär. Den ursprungliga tanken om en naturstig under vattnet formades av eleverna till en skulpturstig under vattnet.

Eleverna planerade och tillverkade skulpturer med hjälp av bildhuggaren Miika Karttunen och bildkonstläraren Marja Haapakangas. Först gjorde de miniatyrmodeller av skulpturerna, och sedan valde en jury bestående av gymnasieelever ut de bästa modellerna, som sedan förverkligades.

Projektet tog ett helt år, och på våren 2014 sänktes skulpturerna Blåmusslan, Havsörnen, Sjöjungfrun, Tallen i havet, Vägen på havet och Djupens Houdini ner i vattnet, som sällskap åt Fiskboet.

Här är en fyr!!

De lär känna alger och andra organismer genom att snorkla

Havet glittrar blågrönt mot den gråa klipphällen. Fisktärnorna skränar och gör störtdykningar vid stranden, småfåglarna håller sin försommarkonsert och en huggorm slinker in under en sten.

Blåstången sträcker sig upp mot ytan i det klara vattnet, och i maj vet vi ännu inget om några blågröna alger.

Annat är det i juli, då tjocka mattor av blågröna alger kan driva in på Dalskärs stränder. Blågröna alger är ett tecken på att vattnet i Östersjön fortsättningsvis har alltför höga halter av kväve och fosfor, som orsakar övergödning.

På andra sidan holmen, i den hästskoformade viken ligger en för tillfället lugn liten utflyktshamn med utedass och eldplats. Därifrån är det bara en kort promenad till den södra stranden, där undervattensstatyerna finns.

Uppe på Olgas däck förbereder man sig för dykning. Fotograferna är de första att hoppa i. De filmar och dokumenterar statyernas skick efter vintern och märker ut dem med bojar och rep.

Sedan klär sig gymnasieeleverna i torrdräkter och plumsar i tur och ordning i vattnet för att snorkla och titta på statyerna.

– Här är fyren!, ropar någon, och dyker strax under ytan för att kolla in skulpturen en till gång.

Eleverna plaskar runt i sina svarta torrdräkter som klumpiga, ivriga sälar. Rop och skratt ekar över viken.

Andra ungdomar undersöker havsprover på stranden. De känner igen alger och andra organismer tillsammans med gymnasiets lärare i biologi och geografi, Nina Brander, och skyddsbiolog Heidi Arponen från Forststyrelsens havsteam.

Det här projektet stärkte mitt förhållande till miljön och naturen. Jag insåg att jag är intresserad av miljöläget, och å andra sidan av hur människan är i miljön och reagerar på den.

― Saara-Maria Muurinen

Svetsa stål och gjuta betong – att tillverka stora statyer var utmanande

Att göra en skulptur är utmanande och tungt. Det vet också studenten i miljövetenskap, Saara-Maria Muurinen, som var med om att göra Havsörnen-skulpturen för fyra år sedan. Nu är hon här för att hälsa på sitt verk.

– Det känns verkligen fint att vara här igen och se resultatet av sitt eget arbete. Det var fint att se hur Havsörnen hade förändrats. Nu växte det till exempel blåstång på den, något som man inte såg skymten av efter det första året. Ett litet organismsamhälle har tydligen börjat växa på ytan.

Muurinen lärde sig mycket nytt då hon arbetade på skulpturen. Bildhuggaren Miika Karttunen vägledde i konsten att gestalta det tredimensionella arbetet med att skulptera. Eleverna svetsade stommarna till statyerna av stål och gjöt dem sedan i betong.

Utmaningarna tog inte slut i första taget. Eleverna var tvungna att ta i beaktande hur statyerna skulle se ut under vattnet också då sikten är dålig, och när de täckts av alger.

– Utmaningarna och svårigheterna var ändå inte oöverkomliga, i stället motiverade de oss att fortsätta framåt och vi blev bättre på problemlösning, säger Muurinen.

Gymnasietidens projekt inspirerade henne att söka sig till sina nuvarande studier.

– Det här projektet stärkte mitt förhållande till miljön och naturen. Jag insåg att jag är intresserad av miljöläget, och å andra sidan av hur människan är i miljön och reagerar på den.

Skulpturstigen påminner om Östersjöns tillstånd – spelet är inte ännu förlorat

Det ekar av tjut i bukten. Dykaroperationen är över, och en del av gymnasisterna tar några simtag i det ännu väldigt svala vattnet.

För besökare finns det snorkelmasker och en gästbok i en postlåda på stranden, intill infotavlan om skulpturtigen. Vem som helst får dyka och snorkla här, men en båt är förstås nödvändig för att kunna ta sig hit.

Läraren Christiane Ala-Nissilä och skyddsbiologen Heidi Arponen tittar nöjt omkring sig. De höjer samarbetet till skyarna, liksom de duktiga och ivriga eleverna, som har möjliggjort hela projektet.

– Det fina här är att vi granskar Östersjön ur många synvinklar: genom konst, historia och naturskydd, säger Ala-Nissilä.

– Det här är miljökonst som tar ställning för naturskydd, och projektet har präglats av en väldigt trevlig samarbetsanda, fortsätter Arponen.

– Och som har öst ur den här platsens natur och historia, kompletterar Ala-Nissilä.

Under ytan kan besökaren med egna ögon se hur undervattensnaturen ser ut. Ibland är tecknen på övergödning väldigt synliga, och då är de blågröna algerna som flyter på ytan inte det enda problemet.

På högsommaren är statyerna vid Dalskär täckta av täta bestånd av trådalg. De bruna och gröna garnaktiga algerna tjänar på övergödningen, de växer snabbt och täcker snart övriga alger och vattenväxter.

– Det finns också mycket som är vackert, i gott skick och värt att beskydda i vårt hav. Under sensommaren är färgkontrasterna som blir till av rödalger, grönslick och blåstång alldeles underbara, säger Arponen.

– Spelet är inte ännu förlorat, det är mycket vi kan göra för att stoppa övergödningen.

Galeasen Olga vänder fören mot Åbo och vi lämnar skulpturstigen bakom oss. Dagen har varit lång, men alla resenärer har lätt för att le.

Fast Östersjöns situation fortfarande inte är något att hurra för, har skärgården en förtrollande effekt på dem som rör sig där. Kanske lyser drottning Blankas krona ännu på havsbottnen, trots att sikten skyms av alger.

Översättning: Eva Pursiainen

5 min

Statyer under vattnet i Nagu - Spela upp på Arenan

EDIT 5.6.2019: Uppdaterad rubrik