Soptipparna försvinner trots att vi slänger mer – 30 år av skräp har täckts in vid Stormossen

Över 2000 gamla soptippar har tagits ur bruk i Finland och en av dem finns vid Stormossen i Korsholm. Tack vare dagens återvinning behövs inte soptipparna i lika stor grad – trots att vi slänger allt mer.

Mycket har hänt inom avfallshanteringen sedan Leif Åkers började jobba vid Stormossen för 30 år sedan. Då var dumpningen av sopor väldigt okontrollerad jämfört med idag.

- Man körde hit och dumpade allt möjligt. Vi började med att stänga porten vilket resulterade i att följande måndag – när den varit stängd över helgen – såg vi inte ens porten, utan den var täckt av sopor, berättar Åkers, vd för Ab Stormossen Oy.

På den tiden återvanns inte heller lika stor del av soporna som idag, vilket resulterade i det 15 meter höga berg av sopor vid Stormossen som nu har täckts in.

Soptipparna stängs när återvinningen ökar

Det finns en nyare soptipp vid Stormossen, men tack vare den förbättrade återvinningen har soptipparna nu börjat tjäna ut sin roll.

- Idag kan vi i princip stänga soptipparna. Idag går drygt bara en procent av det avfall som kommer in genom porten till soptippen, säger Åkers.

Resten av avfallet återvinns på olika sätt. Största delen går till energiproduktion vid avfallsförbränningsanläggningen Westenergy, medan matavfall och slam går till biogasproduktion som då ger biobränsle.

I Finland finns redan över 2000 soptippar som tagits ur bruk, och antalet stiger. Soptipparna stängs i samma takt som återvinningen av avfall ökar.

De gamla soptipparna kan också vara miljöfarliga, eftersom de släpper ut biogas.

- I och med att det produceras biogas, och metan är 25 gånger farligare för atmosfären än koldioxid, så för att vi inte ska förorena miljön och påskynda klimatförändringen är alla gamla soptippar ålagda att täckas in, säger Åkers.

Biogasen som produceras inne i soptippen kommer användas i verksamheten vid Stormossen.

Idag kan vi i princip stänga soptipparna. Idag går drygt bara en procent av det avfall som kommer in genom porten till soptippen

Sopberget ska börja bli grönt till våren

Den gamla soptippen vid Stormossen togs ur bruk redan 2004 och hade då samlat ihop en halv miljon kubikmeter avfall under 30 års tid. Men arbetet med att täcka in den blev färdigt först denna höst.

Orsaken till att det tar så länge är att soporna bryts ner och därför måste sopberget stabiliseras först.

Soptippen vid Stormossen har täckts in med olika jordlager och även med bentonitmattor.

- Det fungerar som en tät struktur och förhindrar att vatten kommer in under ytan, förklarar Harri Granqvist, från MRP Risberg, ansvarig arbetsledare.

För tillfället är soptippen ett brunt berg, men Granqvist lovar att tippen kommer att börja bli grön till våren.

Utan återvinningen skulle Stormossen inte räcka till – folk slänger mer idag

Även om soptipparna börjar försvinna innebär det inte att folk producerar mindre sopor, snarare tvärtom.

- Det är såna enorma mängder sopor. Vi ser inte egentligen av det eftersom det används vartefter nu och blir energi och styrs till olika industrier för materialåteranvändning, säger Åkers.

Åkers berättar att ifall man inte kunde återvinna så mycket som man kan göra idag, skulle Stormossen inte räcka till.

- Vi har ungefär 140 hektar tillgängligt här på Stormossen, men skulle man dumpa allt skulle det vara ett för litet område.

Hur stor skulle soptippen vara om 30 år utan dagens återvinning?

- Om vi inte skulle ha Westenergy skulle den här sophögen kanske vara tio gånger större.

Åkers berättar att de till och med får in en del avfall i originalförpackningar. Han önskar att folk skulle köpa mer hållbara produkter.

- Tänk på att köpa hållbara produkter och sådant som man behöver. Inte bara för att det råkar vara billigt.

En del av citaten är tagna från Yle Pohjanmaas artikel.