Dålig inomhusluft blir dyrt för Finland – ”Staten skulle spara miljarder på att åtgärda problemen”

Hälsorelaterade kostnader och reparationsbyggandet blir dyrt för staten. Forskare tycker att problemet ändå inte tas på allvar.

Fukt- och mögelskador är ett omfattande problem som i längden blir mycket dyrt för staten om problemet inte åtgärdas.

Tuula Putus, professor i arbetshälsovård och miljömedicin vid Åbo universitet, har länge forskat kring dålig inomhusluft.

- Jag tycker att det är ett enormt problem. Speciellt eftersom man försöker förminska problemet hela tiden. Man borde ju ta det på allvar. Jag har forskat i det här i närmare 30 år och jag tycker att det inte blir bättre.

Enligt en rapport publicerad av riksdagen år 2012 är 6–10 procent av vår nationalförmögenhet drabbad av allvarliga fukt- och mögelskador. Det här innebär en förmögenhet på 13-28,2 miljarder euro.

Man räknar med att 12– 26 procent av undervisnings- och vårdsektorns byggnader är allvarligt fukt- och mögelskadade.

Det är den värsta möjliga användningen av offentliga resurser om man bygger dåligt, renoverar dåligt och sedan blir tvungen att riva huset några år senare.

Enligt Statistikcentralen gick 9,57 miljarder euro åt till reparationsbyggande 2010.

- Renoveringskostnaderna är hela 30-50 miljarder euro i hela Finland för fukt- och mögelskador, säger Putus.

Förutom renoveringskostnaderna är också hälsoeffekterna av dålig inomhusluft dyra.

- Om man låter bli att renovera blir byggnader dåliga och människor blir sjuka. Det blir jättedyrt för samhället att speciellt barn och ungdomar får allvarliga, ihållande symtom och sjukdomar som inte går bort. De är kroniskt sjuka redan innan de når arbetslivet.

Hälsorelaterade problemen blir dyrt för Finland

De hälsorelaterade kostnaderna för fukt- och mögelskador ligger på 23–953 miljoner euro. Här ingår kostnaderna för symtom, sjukdomar, undersökning av sjukdomar, förlust av arbetsförmåga och försämrad arbetskapacitet.

Putus tycker inte att man tar inomhusluftproblemen på tillräckligt stort allvar.

- Då man lyssnar på sakkunniga som intervjuas i media säger de att det bara är frågan om förbigående och lindriga symtom. Men jag är inte av samma åsikt. I min mottagning möter jag unga människor med dåliga lungor trots att de är icke-rökare.

- Vi har märkt att flera sjukdomar ökar. Exempelvis astma har ökat från 3 procent till 11 procent under 30 år trots att luften utomhus blir renare och färre röker. Sköldkörtelsjukdomar, celiaki och tarmsjukdomar ökar också hela tiden.

Putus misstänker att det är en kostnadsfråga att inomhusluftproblem inte tas på allvar.

- Det anses inte lönsamt att renovera skolor om det kostar flera miljoner. Men man måste räkna med kostnaderna som uppstår ifall man låter bli att renovera. Redan en människa som går i förtidspension eller aldrig når arbetslivet kostar samhället 1 miljon.

Välgjord och dyr renovering lönsam i längden

Enligt riksdagens rapport återbetalar sig en 1,5 miljarder euros satsning på reparation av allvarligt fukt- och mögelskadade byggnader på tre år i form av samhällsekonomisk nytta.

Hur mycket skulle staten spara på att åtgärda inomhusluftproblem?

- Miljarder, ganska lätt. Om man med förebyggande åtgärder håller barn och unga friska sparar samhället pengar och vi får friska skattebetalare till arbetslivet.

Putus konstaterar att man måste vara mycket beslutsam och systematisk för att renovera byggnader som ska hålla.

- Det är den värsta möjliga användningen av offentliga resurser om man bygger dåligt, renoverar dåligt och sedan blir tvungen att riva huset några år senare. Det har vi inte råd med.

Vem har ansvaret att åtgärda det nationella problemet med dålig inomhusluft?

- Enligt lagstiftningen ligger ansvaret hos husägare. Om det är arbetsgivaren så har arbetsgivaren ansvar för sina anställda. Om det är frågan om en skola har kommunen ansvaret.

Tar ägarna det ansvar de borde ta?

- Nej. De förnekar problemet och säger att det bara är frågan om lindriga och förbigående problem.