Efter år av hårda nedskärningar manar regeringen yrkesskolorna att samarbeta mera med företag

Staten prövar ett nytt sätt att stöda yrkesutbildningen. Summan är inte stor jämfört med nedskärningarna, men regeringen hoppas att företag ska hjälpa yrkesskolorna att effektivera sin undervisning.

Anita Lehikoinen som är kanslichef på Utbildningsministeriet berättar att regeringen bildar ett nytt aktiebolag i anslutning till Utbildningsstyrelsen.

- Det ska bevilja extra pengar till företagsverksamhet inom utbildningssektorn. Idén är att yrkesskolor och företag ska samarbeta för att utveckla nya former av utbildning.

Men summan är inte stor jämfört med de gångna årens nedskärningar. Det nya bolaget får aktier till ett totalt värde på 80 miljoner euro.

Med de pengarna ska bolaget stöda nya former av undervisning under åren 2019-2021.

Samtidigt kan man konstatera att de årliga anslagen för yrkesskolor sjunkit markant. Stödet idag är 460 miljoner euro lägre än det var för sju år sedan.

Det är inte klart hur utbetalningen av de 80 miljoner eurona skall fördelas över tid. I medeltal får utbildningen tillbaka mindre än sex procent av den förlorade summan under de kommande tre åren.

Svenskspråkiga yrkesskolor kan vara för små för att dra nytta av projektet

På yrkesskolan Prakticum har Laila Andersson haft tre veckor på sig att vänja sig vid sin nya roll som rektor. Före det arbetade hon som rektor i grundskolan i tolv år.

- Det här är en annan värld. Lärarna och eleverna är engagerade, men jag ser en otroligt trängd ekonomisk situation. Under de senaste åren har man ersatt grundfinansieringen med stora mängder projekt som kräver många arbetstimmar och mycket jobb. Ändå vet man inte med säkerhet om man får de här projektpengarna.

Laila Andersson välkomnar i princip nya initiativ och ett tätare samarbete med företagen.

- Jag tycker det är bra att man försöker hitta nya vägar. Det planerade bolaget kan tänkas ge någon typ av mervärde för större skolor än Prakticum.

Här tänker Laila Andersson främst på finskspråkiga enheterna som har större volym.

- De har många fler studerande. De kan till exempel samarbeta med något visst företag och hela tiden få ut studerande. Det måste vara en kontinuitet. Hos oss har vi ganska små mängder studerande på linjerna.

Prakticum önskar mera basfinansiering

Laila Andersson säger att det viktigaste för yrkesutbildningens framtid är att den får en stadigare ekonomisk grund att stå på.

- Den nuvarande finansieringsmodellen bygger på hur våra studerande placerar sig i arbetslivet och hur de klarar genomströmningen. Därför är det svårt för oss att i det här skedet veta hur vår finansiering ser ut i framtiden. Vi tycker det skulle var skönare att ha en stabilare basfinansiering så att vi skulle veta vad vi får. Då skulle det vara lättare att planera vidare.

En sådan stabilitet erbjuder inte den sortens projekt som det nu aktuella aktiebolaget.

- Nu då yrkesutbildningen befinner sig i en trängd situation kan det vara svårt att hitta personer inom skolan som kunde börja det här arbetet. Det kräver ju mycket också av oss som instans att komma med i samarbetet och hitta de kreativa nya möjligheter som det här kan ge till en skola, säger Laila Andersson.

Företag ska styra utbildningen mera

En annan tanke med det aktiebolag som ska grundas är att företagen ska påverka utbildningen så att yrkesskolorna mer än nu anpassar sin utbildning till företagens behov.

Utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen ser samarbetet mellan yrkesskolor och företag som en central strategi för att få yrkesutbildade ungdomar bättre ut i arbetslivet.

- Mera inlärning på arbetsplatserna, mera gemensam verksamhet och gemensamma utrymmen med arbetsgivarna är det bästa sättet att få med ungdomar i arbetslivet.

Anita Lehikoinen påpekar att studerandena på det här sättet kan lära sig vad som behövs på arbetsmarknaden.

- Jag tycker det är helt OK att företag och yrkesskolor samarbetar så att man får relevant utbildningen så eleverna kan få sysselsättning efter yrkesskolan.

Dagens samarbete mellan yrkesskolor och företag lider av resursbrist

För Laila Andersson på Prakticum låter det lite som att slå upp öppna dörrar.

- Vi samarbetar redan mycket med företagsvärlden via lärande på arbetsplatsen. Det är bra och det har vi fungerande modeller för. Vi ska ju skapa arbetskraft för arbetsmarknaden.

Samtidigt fungerar det samarbetet inte alltid lika lätt som förr.

- Det har ju också blivit hårdare tider i arbetslivet, och där behövs personer som kan ta emot de studerande så att de faktiskt kan lära sig någonting när de är ute i företagen. Lärandet är ju det centrala när studenterna är på sina arbetsplatser. Det är en utmaning, säger Laila Andersson.

Skall servitören kunna svenska?

Laila Andersson tycker ändå inte att företagen helt ska kunna styra vad yrkesskolelever ska lära sig.

Då det för tillfället behövs till exempel många närvårdare utbildar yrkesskolorna sådana.

- Men vi måste också på finlandssvenskt håll fundera på om vi till exempel i södra Finland ska ha alla branscher representerade. Visserligen kan det kräva linjer med ganska få studerande, men vi måste fråga oss om vi vill ha svenskspråkiga kockar, servitörer och frisörsalonger i framtiden.

- De är kanske inte branscher som Finland just nu skriker efter, men vi tror att det är viktigt att vi erbjuder finlandssvensk utbildning i alla de här branscherna nu och i framtiden. Det kräver en basfinansiering, för det är kanske inte de som är de mest eftertraktade i Finlands nationalekonomi just nu.

Budgeten saknar tilläggspengar till yrkesutbildningen

Modellen med ett aktiebolag som ska dela ut pengar från aktier som staten donerar till det kan verka komplicerad.

Anita Lehikoinen säger att orsaken är att staten inte har pengar för yrkesutbildningen i rambudgeten.

- Vi behövde något nytt och beslöt att vi kan använda medel från de aktier som staten äger. Aktiebolaget kan sälja dem eller ha dem som säkerhet för beviljade lån till dem som anordnar yrkesutbildning tillsammans med företag.

- De som får pengarna kan till exempel köpa nya medel till undervisningen, digital utrustning till yrkesutbildningen, eller kanske vill yrkesskolor göra något innovativt tillsammans med företag för att hjälpa alla slags studerande på yrkesskolor.

Målet är att effektivera undervisningen så att man ska kunna lära ut mera med de pengar man har i dag.

Yrkesskolorna ska försöka tjäna egna pengar på utbildningsexport

Ett annat mål med det nya aktiebolaget är att främja utbildningsexporten.

- Det finns mycket efterfrågan på yrkesutbildning globalt. Vi kan se det till exempel i Kina och i Saudiarabien, säger Anita Lehikoinen.

Meningen är att exporten ska bli en extra inkomstkälla för yrkesskolor så att de inte enbart ska vara beroende av finansiering från staten

- Det är en av huvudidéerna med det här aktiebolaget. Det är bra för yrkesskolorna om de också kan tjäna mera pengar för att utveckla sin utbildning, säger Anita Lehikoinen.