"Kalle behöver en sak och Pelle en annan" - därför behöver skolan både klassisk undervisning och fenomenbaserat lärande säger experter

Skolan är något Finland länge stoltserat med, men i och med den nya läroplanen och digitaliseringens intåg i klassrummen är det många som nu oroar sig för att utvecklingen går i fel riktning. Det här delar ändå åsikterna vilket ofta leder till en svartvit debatt, vilket också syntes i den skoldiskussion som blossade upp förra veckan.

Det var rapporteringen om en ännu opublicerad undersökning från Helsingfors universitet som ledde till att diskussionen om hur det egentligen står till med den finska skolan började gå het förra veckan.

I undersökningen har man tittat närmare på hur digitala verktyg och nya undervisningsmetoder, såsom fenomenbaserad undervisning, inverkar på finska Pisa-resultat.

Läs mer här: Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning kan vara illa för inlärningen

"Diskussionen gått för långt"

Men eftersom det är frågan om en ännu opublicerad studie, vilket innebär att det inte går att kontrollera vad forskningen baserar sig på och vilka slutsatser som kan dras från materialet, har rapporteringen kring den väckt kritik från flera håll.

Lili-Ann Wolff, docent och svenskspråkig lärarutbildare vid Helsingfors universitet, anser att diskussionen har gått för långt.

- Min första reaktion när jag läste om detta är att det här är en storm i ett vattenglas. Nu prickar man den finländska skolan och den nya läroplanen som knappt hunnit implementeras. Man prickar också lärarna för att vara dåliga lärare genom att lyfta exempel på hur någon elev inte haft läxor på si och så länge – man försöker hitta syndabockar, säger Wolff.

Skapa stora helheter

En av målsättningarna i läroplanen som gäller sedan år 2016 är att undervisningen ska vara mångvetenskaplig och skapa stora helheter. Det här uppnås genom att man till exempel studerar verkliga samhälleliga fenomen eller teman genom att kombinera kunskap från olika ämnen.

Det är det här som kallas fenomenbaserad eller helhetsskapande undervisning, där elever själva kan få utforska de fenomen de valt att fokusera på.

På Karamalmens lågstadieskola i Esbo har man arbetat fenomenbaserat i flera år, berättar rektor Tony Björk. Han ser flera fördelar med att undervisa på det här sättet.

- Det ger en helhetssyn i hur saker och ting fungerar och hänger ihop. Man ser den praktiska nyttan av olika saker. Det blir inte så att man lär sig vissa årtal eller specifika kunskaper om människokroppen inför prov. I dag kan vi hitta all den här informationen på några sekunder via våra mobiltelefoner– vi behöver inte kunna lära oss allt utantill. Utan det viktiga är att vi lär oss hur saker, samhället, människokroppen fungerar som helheter. Detaljer kan vi alltid söka upp på ett kritiskt sätt, säger Björk.

“Inte antingen eller”

Wolff betonar ändå att det inte handlar om att helhetsskapande undervisning ska ersätta ämnesstudierna – utan dessa olika arbetssätt ska snarare vara komplement till varandra.

- Det är inte antingen eller. Man ska inte tro att man kommer ifrån de enskilda ämnena. Det anser jag vara totalt fel om man tänker så. För vi behöver de enskilda ämnena också. De är ju grunden som vi bygger den andra kunskapen på. Om vi inte har en ordentlig baskunskap kan vi inte heller arbeta ämnesöverskridande, säger Wolff.

I läroplanen ingår också att elever ska utveckla olika slags kompetenser såsom sociala färdigheter och förstå hur digitala verktyg fungerar.

I kompetenserna ingår dessutom att utveckla förmågan att själv kunna reflektera över sitt eget lärande genom att till exempel sätta upp egna mål för och utvärdera sitt lärande.

Det här ska tillämpas redan från lågstadienivå och förekommer också som metod i Sverige.

En internationell diskussion om skolan

Nina Enkvist, doktorand i pedagogik vid Åbo Akademi, konstaterar att den finländska läroplanen kan förstås som ett led i en global diskussion om hur utbildningen och skolan ska svara på framtidens behov.

- Det handlar om vilken kunskap och vilka kompetenser som våra elever behöver för att kunna leva ett gott liv i framtiden. Samhället ändras så snabbt, vilket betyder att den undervisning som tidigare har svarat på samhällets behov gör inte nödvändigtvis det längre.

- Att arbeta fenomenbaserat kan hjälpa eleverna att få helhetsförståelse för olika komplexa fenomen som de möter i sin omgivning, säger Enkvist.

Enligt Enkvist har forskning visat att fenomenbaserad undervisning kan öka motivationen hos eleverna och också främja kreativiteten.

- Mera elevcentrerade metoder i stil med fenomenbaserad undervisning och andra liknande utgångspunkter kan utgöra värdefulla komplement till en mera traditionell ämnesundervisning, så att eleverna erbjuds möjligheter att tillämpa sina ämneskunskaper i autentiska och relevanta sammanhang, säger Enkvist.

“Eleven lämnas på ett sätt ensam i sitt lärande”

I den kritik som dykt upp på sistone pekas det på att helhetsskapande undervisning och självständigt lärande kan vara ogynnsamt för svagare elever.

- Det som forskningen har diskuterat som en nackdel är att eleven på ett sätt lämnas ensamt i sitt lärande. Om det blir så att elever själva ska hitta svar på alla frågor och själva ska komma fram till olika lösningar – då kan man fråga vad lärarens roll blir och om lärandet endast blir elevens ansvar, säger Enkvist.

Enkvist konstaterar att en del av dagens lärare kan sakna tillräcklig beredskap att undervisa och stödja eleven på det här sättet.

- Det kan vara många lärare som känner sig vilsna och inte vet vad som förväntas av dem i lärarens nya roll. De har kanske inte nödvändigtvis fått tillräckliga verktyg från sin lärarutbildning för att undervisa på det sättet, säger Enkvist.

Den förändrade lärarrollen

Björk håller med om att lärarens roll har förändrats och att rollen nu mer kan beskrivas som handledande jämfört med den tidigare mer styrande.

- Därför är det viktigt att skolan får tillräckligt med resurser för att läraren ska hinna handleda eleverna på ett sådant sätt som eleverna behöver där Kalle behöver en sak och Pelle en annan, säger Björk.

En utmaning är läroplanens tolkning, som varierar mellan kommuner, skolor och till och med beroende mellan lärare.

- Därför behövs det mer forskning där man går ut till skolorna för att ta reda på hur fenomenbaserad undervisning ser ut i praktiken - hur har lärare förstått det och hur tillämpar de det i sin undervisning, säger Enkvist.

Det handlar också om att klargöra vad den här undervisningsmetoden innebär för eleven och också för hemmet, säger hon.