Skyddade hus i Borgå går ett dystert öde till mötes

I ett inlägg i bloggen Porvoon maisemissa 26.11 uppmärksammar landskapsarkitekten och politikern Mika Varpio (De gröna) problemet med skyddade hus i Borgå som håller på att förfalla.

– Det finns många skyddade byggnader som är i väldigt dåligt skick. Den här situationen har pågått ganska länge, säger Varpio till Yle Östnyland.

Varpio, som även sitter i stadsplaneringsnämnden, lyfter speciellt upp Etola- och Hopeakvarteren på Mannerheimgatan som dystra exempel på det öde som skyddade hus i Borgå går till mötes.

Andra fastigheter han nämner är Ånäshallen, konstnärshuset i Gamla stan och Brunbergs gamla fabrik.

Enligt Börje Boström, som är chef på Borgå stads lokalitetsledning, är Ånäshallen den enda av de här fem fastigheterna som tillhör staden.

Skyddade hus dyra att renovera

En stor orsak till att de här husen har låtits förfalla, tror Varpio, är att de är skyddade och därmed dyra att renovera.

Samtidigt förundrar han sig över att det ska gå så här med skyddade hus eftersom de uttryckligen borde kunna bevaras på bästa möjliga sätt.

Att skydda ett hus, menar han, verkar ha motsatt effekt till vad som egentligen är meningen.

De skyddade husen är så dyra att renovera att ingen vill göra det och därför bevaras de inte.

– Något borde göras åt de här husen. De borde antingen renoveras, eller restaureras, alternativt borde hela skyddsbeslut hävas så att man kan riva och bygga nytt.

Ifall de här tre alternativen inte är möjliga, säger Varpio, borde man till varje pris ändå undvika att husen förblir tomma.

– Bara att ens hyra ut fastigheterna till förenings- eller hobbyverksamhet skulle vara bättre än att låta husen stå tomma.

Färdiga detaljplaner för Etola- och Hopeakvarteren

Enligt Borgås tf stadsplaneringschef Maija-Riitta Kontio har staden redan utarbetat färdiga detaljplaner med Etola- och Hopeakvarterens ägare.

– På markägarnas initiativ började vi utarbeta detaljplaner. Vi har fört diskussioner och detaljplanerna är nu färdiga, berättar Kontio.

Kvarteren är ju, poängterar hon, centrala områden i Borgå och därför är det viktigt att något händer med dem.

Ånäshallens detaljplan under beredning

Också för Ånäshallen, som staden äger, berättar Kontio att en detaljplan är under beredning.

– Vi måste noggrant undersöka huruvida den, och andra byggnader som staden äger, ska fortsätta vara skyddade eller inte.

Om det visar sig att fastigheterna har tappat sitt kulturvärde, menar Kontio, måste staden agera utefter det.

Svårare att göra något åt fastigheter som staden inte äger

Byggnader som staden inte äger, säger Kontio, är ändå betydligt svårare att göra något åt.

– Det vi kan göra är att diskutera med markägarna. Byggnadstillsynen kan också ingripa om det finns hus som verkligen förfaller.

Markägarna har en plikt att inte låta sina fastigheter förfalla om de innehar ett kulturarv. Därför, menar Kontio, kan byggnadstillsynen utfärda uppmaningar om att hålla husen i tillräckligt bra skick.

– Vi hoppas förstås att något händer med de här fastigheterna. Vi ser gärna att kulturmiljön bibehålls men strävar till att genom diskussion hitta gemensamma lösningar med markägarna.