Professor Heikki Hiilamo: Bra att den sjunkande nativiteten debatteras nu

Mycket står på spel till följd av den sjunkande nativiteten i Finland, anser professorn i socialpolitik vid Helsingfors universitet Heikki Hiilamo. Han hoppas på en livlig debatt om familjepolitiken inför riksdagsvalet i april. Aktuellt 17 har intervjuat Hiilamo om ämnet.

Hur ser du på samhällsdebatten nu? Riksdagsvalet närmar sig och de politiska partierna kommer med utspel. Nyligen kom också en nativitetsprognos som visar på kraftigt sjunkande födelsetal för Finland. Hur ser du allmänt på den debatt som förs nu?

- Tidigare har sysselsättningsgraden varit det hetaste ämnet i samhällsdebatten, men i fortsättningen ser det ut att det bli nativiteten.

- Under de senaste dagarna och veckorna har vi sett ganska mycket debatt. Politikerna har kommit med förslag och varningar och så vidare. Det ser ut att bli ett mycket stort tema.

Vad tycker du om debatten?

- Problemet är att vi faktiskt inte riktigt vet varför nativiteten sjunker. Sannolikt finns det många orsaker till det. Vi borde mycket snabbt ha mera forskning kring ämnet.

- Den andra frågan är om man borde sporra eller tvinga unga par att skaffa barn. Eller är det ett frivilligt val? Och är det politikernas uppgift att skapa ett sånt samhälle där folk vill föda barn?

Tycker du att politiker drar för snabba slutsatser av prognoser av det här slaget ifall du anser att det behövs mera forskning?

- Ja. Faran finns att vi bara har de här sjunkande siffrorna att jobba med, och inte så värst mycket annat.

Vad tycker du politikerna borde göra mot bakgrund av det som sker?

- När det gäller familjepolitiken har det varit mest nedskärningar och tomma löften. Mycket prat, men lite handling.

- Jag tror att nästa regering måste ha mera politisk vilja att genomföra det som man pratat om så länge, alltså det här med föräldraledighet och hemvårdsstöd.

Enligt den familjebarometer, som Befolkningsförbundet publicerar i dag, önskar sig föräldrarna allmänt taget mer flexibilitet i arbetslivet och med hemvården, föräldrapenningen och föräldraledigheten. Hur tycker du att det här låter?

- Vi har hört det förr och politikerna har också haft information om detta. Dessvärre har de inte kunnat införa reformer.

- Enligt min åsikt borde de titta på föräldraförsäkringen och hemvårdsstödet och koppla dem samman. Sedan kunde man införa en större reform och kanske även satsa lite mer pengar.

Hiilamo anser att det nu finns en politisk vilja att investera i familjepolitiken.

Kan du utveckla vad du menar med frivillighet kontra plikt att skaffa barn?

- Det är en långvarig debatt man haft redan från 1930-talet. Där finns två olika läger. Ena lägret anser att det är en samhällelig plikt att föda barn, det andra lägret kallar det ett frivilligt val.

- Jag tror att om man vill ha positiva resultat i ett modernt samhälle måste man satsa på frivillighet. Det går inte att tvinga moderna föräldrar, moderna unga människor,. Nästan ingen upplever att det är deras samhälleliga plikt att föda barn.

Ser du någon förändring i den politiska debatten kring familjepolitiken under de senaste åren eller årtiondena?

- Kanske inte under de senaste åren, men under de senaste veckorna har man sett ett mycket stort intresse kring ämnet. Och det är viktigt att få till stånd förändring, det måste få finnas ett brett intresse och en bred debatt.

- Och det här är just den rätta tidpunkten att föra debatt, då vi ska ha val inom några månader. (Riksdagsvalet hålls den 14 april 2019.)

Är det ett äkta intresse, eller är det en tid då man behöver bra vallöften?

- Jag tror att där finns ett äkta intresse. Det är så mycket som står på spel när det gäller nativiteten, och den har sjunkit så drastiskt under de senaste åtta åren.

- Det är en mycket stor förändring som kommer att ha inverkan på många olika plan i samhället.

Vi har inte råd med barnen

Regeringens nedskärningar slår hårt mot fattiga barnfamiljer

Allt fler väljer frivillig barnlöshet – Forskare: "Något stort är på gång – det är en väldigt, väldigt hög siffra"

Siffran stigit från en till tolv procent på tio år.