Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Generalstrejk i Grekland - grekerna kräver höjda löner och pensioner nu då krispaketet avslutats

Från 2018
Uppdaterad 28.11.2018 08:51.
Grekiska pensionärer demonstrerade på Atens gator redan den 20 november.
Bildtext Grekiska pensionärer demonstrerade på Atens gator redan den 20 november.
Bild: EPA-EFE/SIMELA PANTZARTZI

I Grekland har en del av de största fackförbunden kallat till en dygnslång generalstrejk på onsdag. Kollektivtrafiken i de största städerna, färjorna och tågen kommer att stå stilla. Grekerna vill att det ska synas i deras plånböcker att den värsta krisen nu är över.

Grekerna fick klara sig utan tv- och radionyheter igår kväll och utan dagstidningar i morse, för journalisterna gick i strejk redan på tisdagen för att kunna bevaka onsdagens generalstrejk.

Greklands största privata fackförbund GSEE och en rad andra fack har utlyst generalstrejken. De kräver skattelättnader och att löner och pensioner höjs nu då nödhjälpen till landet avslutats.

Krispaketet för Grekland avslutades i augusti.

Vill att minimilönen höjs till sin forna nivå

GSEE kräver, bland annat, att minimilönen höjs från 580 euro till 751 euro - den nivå som gällde före landets ekonomi havererade och man tvingades ty sig till det internationella nödlåneprogrammet 2010.

Sedan krisen 2010 har Grekland fått nästan 290 miljarder euro i lån från EU-länderna, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden.

Den 20 augusti avslutades nödhjälpen officiellt och nu förväntas Grekland stå på egna ben ekonomiskt.

I juni fick Grekland lättnader på sina resterande skulder och längre tid på sig för avbetalningarna och i vissa fall också lägre räntor. Grekland behöver varken amortera eller betala räntor på en stor del av sina lån förrän år 2032.

Inkomsterna har sjunkit med 40 procent

Den ekonomiska tillväxten i Grekland pekar uppåt och arbetslösheten har sjunkit till under 20 procent för första gången sedan 2011.

Men största delen av grekerna kämpar med den höga beskattningen och otillräckliga inkomster. Grekernas inkomster har sjunkit med 40 procent i snitt sedan 2010.

Höjd minimilön, pensioner och skattesänkningar var del av vänsterpartiet Syrizas vallöften innan det kom till makten i januari 2015.

Men Syriza klarade inte av att leva upp till sina löften då eurozonen och IMF vägrade backa från sina lånevillkor.

Det hålls val i landet nästa år, men trots att den grekiska regeringen, som nu består av Syriza och det konservativa partiet Oberoende greker, har lite större marginal än tidigare så kan den inte tillåta sig några stora utsvävningar nu heller.

Med en statsskuld på 180 procent av BNP är Grekland Europas i särklass mest skuldsatta land och också i fortsättningen kommer landet att vara föremål för "förstärkt övervakning" från EU:s sida.

Det kommer att hållas flera stora demonstrationer i samband med onsdagens strejk, bland annat i huvudstaden Aten.

Källor: AP, AFP, Yle

Diskussion om artikeln