Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Landsvägsfärjan Falco kan köra utan en människa vid rodret: "I framtiden kan befälet sitta i ett kontrollrum på land"

Från 2018
Uppdaterad 04.12.2018 09:51.
Färjan Falco.
Bildtext Falco är den första landsvägsfärjan i världen att köra helt och hållet datorstyrt från strand till strand.
Bild: Yle / Petra Ristola

Förhållandena var autentiska i dag, måndag, då världens första helt datorstyrda landsvägsfärja gjorde en resa över färjepasset mellan Pargas och Nagu. Inte ens den hårda vinden rubbade datorstyrningen som skötte allt från överfart till landgång.

Jag tror tror att det här är en av sjöfartens stora historiska dagar

― Oskar Levander, chef för koncept och innovation vid Rolls Royce

Ombord fanns representanter för både rederiet Finferries och företaget Rolls Royce som utvecklat tekniken ombord.

– Jag tror att det här är en av sjöfartens stora historiska dagar. Det här är världens första autonoma och fjärrstyrda färja som vi demonstrerar i dag, säger Oskar Levander, chef för koncept och innovation vid Rolls Royce.

Oskar Levander från Rolls Royce.
Bildtext Oskar Levander vid Rolls Royce tror att autonoma fartyg blir vanliga i framtiden.
Bild: Yle / Samuli Holopainen

Han tror att tekniken som nu testats kommer att finnas på de flesta fartygen i framtiden. Enligt honom handlar det främst om att säkerheten på fartygen förbättras samtidigt som den ekonomiska lönsamheten blir bättre.

Artificiell intelligens kan identifiera andra fartyg

I dag sker största delen av olyckorna till sjöss på grund av mänskliga misstag och här kan ett automationssystem vara till stor nytta, förklarar Levander.

– Då man kombinerar det här med bättre sensorer, nya mörkerseende kameror och olika radarsystem, så får vi en mycket bättre helhetsbild. Sedan använder vi också artificiell intelligens för att identifiera alla objekt runt fartygen.

Färjan Falco.
Bildtext Nya sensorer och kameror har installerats på Falco.
Bild: Yle / Petra Ristola

– Det här är ett sätt att göra fartygen säkrare. Sedan har vi en kapten med fjärrstyrt om det behövs.

Systemet klarar alltså av att identifiera olika typer av båtar som rör sig i närområdet, systemet lär sig också hela tiden mera om olika farkoster.

Kapten Tuumas Mikkola vid Finferries kontor i Åbo.
Bildtext Kapten Tuumas Mikkola utanför kontrollrummet för distanskörning av färjor vid Finferries kontor i Åbo.
Bild: Yle / Niclas Lundqvist

– Enda gången som systemet inte kunde identifiera ett objekt i vattnet var då en älg simmade förbi Falco under en testtur, berättar kapten Tuumas Mikkola från Finferries.

Kaptenen styr på distans

I samband med testerna har Falco haft besättning ombord, enligt rådande finsk lagstiftning får fartyg inte vara obemannade.

– Så som vi ser det så kan bryggan vara utan besättning i framtiden, men den kan istället sitta i ett kontrollrum på land. En stor del av resan kan ske autonomt, men i en mer krävande situation kan kaptenen ta över med fjärrstyrning, berättar Levander.

Fjärrstyrning av landsvägsfärja.
Bildtext Kapten Tuumas Mikkola styr Falco på distans drygt 30 kilometer från färjepasset.
Bild: Yle / Niclas Lundqvist

Kapten Tuumas Mikkola sitter drygt 30 kilometer från färjepasset i ett nybyggt kontrollrum på Finferries kontor på Trädgårdsgatan i Åbo. Framför sig har han den bild som kamerorna och sensorerna på Falco förmedlar. På skärmarna syns färjan Elektra och andra fartyg som systemet redan identifierat och markerat.

Det kräver en stund att vänja sig vid att man inte hör vinden som viner eller brummet från maskinrummet

― kapten Tuumas Mikkola

Med vana små handrörelser styr Mikkola Falco då den tar i land vid färjefästet i Pargas. Ombord på Falco följer befälhavaren Matti Pöyli noggrant med det som händer och är redo att ingripa ifall det skulle krävas.

Färjan Falco.
Bildtext Befälhavare Matti Pöyli följer med när datorn styr färjan.
Bild: Yle / Petra Ristola

Enligt Mikkola är största skillnaden med att styra färjan på distans att man inte kan använda alla sinnen som man annars har till sitt förfogande på färjan.

– Det kräver en stund att vänja sig vid att man inte hör vinden som viner eller brummet från maskinrummet.

– Säkerheten är på toppnivå och till exempel ifall kontakten till kontrollrummet i Åbo bryts kopplar färjan på en inställning som gör att den står stilla och inte driver iväg.

Många intresserade

För tillfället ger alltså lagen i Finland inte möjlighet till varken fjärrstyrda eller till självgående fartyg. Men det är möjligt att testa fartygen som man nu gör mellan Pargas och Nagu. Utanför Euraåminne finns också ett havsområde som får användas till liknande tester, med det krävdes en lagändring för att göra det möjligt.

Fjärrstyrning av landsvägsfärja.
Bildtext Skärmarna förmedlar all information som behövs för fjärrstyrning.
Bild: Yle / Niclas Lundqvist

Intresset för tekniken som möjliggör självgående fartyg är stort ute i världen och tävlan i branschen är hård från bland annat Wärtsilä i Finland.

Det kommer att vara till hjälp för befälhavare redan nu även om vi inte ännu på ett tag kommer att se fartyg helt utan besättning

― Mats Rosin, verkställande direktör för Finferries

På sikt är oceangående självstyrande fartyg drömmen inom sjöfartsbranschen.

Enligt Levander är myndigheterna i Finland ändå positivt inställda till den teknologiska utvecklingen och han tror att lagen på sikt kommer att ändras så att fjärrstyrning och datorstyrning kan tas i bruk i större skala.

Färjan Falco.
Bild: Yle / Petra Ristola

Han får medhåll av Finferries verkställande direktör Mats Rosin.

– Jag tror att det är på kommande, jag vet att man jobbar med det i Finland och inom sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization). Men det tar sin tid innan vi är framme vid slutmålet.

Rosin tror att säkerheten förbättras med den nya tekniken.

– Det handlar i första hand om ett hjälpverktyg för att fatta rätt beslut. Det kommer att vara till hjälp för befälhavare redan nu även om vi inte ännu på ett tag kommer att se fartyg helt utan besättning.

Mats Rosin
Bildtext Finferries verkställande direktör Mats Rosin tror att säkerheten förbättras med den nya tekniken.
Bild: Yle/Nina Bergman

– Kopplar man ihop den miljövänliga teknologin som används i landsvägsfärjan Elektra med den här nya typen av teknologi, så tror jag att vi kommer att sänka energiförbrukningen väldigt mycket mer i framtiden.

Varför har den nya tekniken tagits ibruk på just Falco och inte Elektra som är den modernaste färjan i Finland?

– Elektra kan man ju tycka att skulle ha varit det naturliga alternativet, men Elektra kör en basservice för samhället och Falco är en reservfärja. Det var en omöjlig tanke att göra ett avbrott i trafiken och för att köra med Elektra.

Fjärrstyrning av landsvägsfärja.
Bild: Yle / Niclas Lundqvist

Hur märker passagerarna av den nya tekniken ombord på Falco?

– Jag tror inte egentligen att man märker något. Det finns flera kameror på färjan och en liten blå container där tekniken, det vill säga datorerna finns. Mycket annat ser man inte. Och om vi tänker flera år framåt så kommer vi fortfarande att ha besättning.

Kommer det att komma en tid då man överhuvudtaget inte har någon besättning på färjan?

– Jag tror inte att människan kommer att försvinna helt från färjan, det är också en fråga om passagerarservice att vi har personal på plats.

Färjan Falco tar iland i Pargas.
Bild: Yle / Petra Ristola

Men det finns redan konkreta planer på hur Finferries kunde använda sig av självstyrda färjor.

– Vi har många ställen i Finland där vi inte har nattrafik på vajerfärjor och en vision är att kanske vi kan öppna upp nattrafiken och förbättra servicen kostnadseffektivt utan att någon behöver vara på plats. Det här kunde vara möjligt genom att en person sköter färjepass från land nattetid, konstaterar Rosin.

Utvecklingsarbetet har en stark förankring i Åboland

Att utveckla en helt ny teknik har varit utmanande, förklarar Levander. Det har också lett till sjöfartsbranschen varit tvungen att kalla in ny kompetens.

Det är lättare att testa här än på andra sidan jordklotet

― Oskar Levander, chef för koncept och innovation vid Rolls Royce

– Vi talar om artificiell intelligens, sensorfusionering och IT-säkerhet, så det är mycket nya kompetenser som behövs. Sedan måste det kombineras med traditionella kunskaper om fartyg och fartygsplanering.

Mycket av utvecklingsarbetet görs i Åbo. Hur kommer det sig?

– Vi har mycket kunskap och ett starkt maritimt kluster i Finland. Samtidigt då vi började med det här så fanns det tillgänglig kompetens på IT-sidan som vi kunde kombinera, så det var ett bra ställe att börja på.

Färjan Falco.
Bildtext Datorn styr Falco då färjan närmar sig färjefästet på Nagusidan.
Bild: Yle / Petra Ristola

Nu testas utrustningen i färjepasset mellan Pargas och Nagu, varför?

– Vi samarbetar med Finferries som har starka ambitioner på att göra sjöfarten säkrare och det passar oss bra, vi ser synergier här. Det här är ett bra fartyg att testa utrustningen på, det är ett krävande område med mycket trafik.

– Det är desstuom nära till vårt kontor i Åbo och det är lättare att testa här än på andra sidan jordklotet, konstaterar Levander.

Se mera utvecklingsarbetet kring färjorna i tv-nytt!

Programmet är inte längre tillgängligt

Diskussion om artikeln