Hur bra förstår du och din katt varandra? Och härmar katten ditt uttal?

Om du är kattägare, brukar du förstå vad din katt menar med sina olika läten? Och låter din katt annorlunda än din kusins katt i andra änden av Svenskfinland?

Nu håller svenska språkforskare på att ta reda på mer kring hur katter låter i olika situationer, till exempel när de är glada, när de har ont någonstans och när de är rädda.

– Vi har spelat in över tusen läten från mer än sjuttio katter när de kommunicerar med sina ägare. Vi har spelat in läten vid matdags, när de vill leka, när vill bli in- eller utsläppta och när de sitter i buren på väg till veterinären.

Det här berättar språkvetaren och docenten i fonetik Susanne Schötz vid Lunds universitet. Hon är ledare för det femåriga forskningsprojektet Meowsic som undersöker melodier i kommunikationen mellan katt och människa. Forskningen sker i samarbete med Linköpings universitet.

Fyra sorters läten

– Man kan, enligt både äldre forskning och den forskning som nu bedrivs i Lund och Linköping, dela in jamandet i minst fyra undergrupper - gnyende, gnällande, jämrande och mjauande - beroende på situation och kattens sinnestillstånd, säger Susanne Schötz.

Höga gnyenden med i-vokaler använder katten när den behöver hjälp, till exempel om den är instängd i garderoben.

– Kattens gnällande läte har andra utmärkande akustiska drag, med ä-vokaler. Det är ett vänligt uppmärksamhetssökande: jag behöver lite kärlek eller lite godis, säger Susanne Schötz.

Jämrandet innehåller å sin sida o- och å-vokaler och har en annan melodi. Det låter lite ledset, ”mjaoo”. Det här ljudet används ofta när de sitter i sina transportburar. De kan känna sig stressade och ängsliga och behöver uppmärksamhet.

Kattens gnällande läte, med ä-vokaler är ett vänligt uppmärksamhetssökande: jag behöver lite kärlek eller lite godis,

― Språkvetaren Susanne Schötz

Mjauandet innehåller många variationer. Här finns flera olika vokaler. Katten mjauar för att få uppmärksamhet i många olika situationer. Det kan vara när de vill ha mat eller ha hjälp att komma in eller ut, vill leka, är uttråkade eller har något de vill berätta.

Forskning kring djurs ”prat” på frammarsch

Den svenska forskningen kring katters och människors kommunikation hur har väckt stor uppståndelse också internationellt.

– Många djurarter har komplexa och rätt så avancerade system för att kommunicera med varandra, säger Susanne Schötz. Hit hör visuella signaler och dofter, men också läten.

När det gäller hundars och fåglars sätt att kommunicera har man kommit ganska långt. Det forskas nu också kring hur kor, getter och grisar kommunicerar, liksom kring vilda djurs språk.

Jamar för att fånga vår blick

Det är främst i kommunikationen med människor som en vuxen katt använder olika läten.

– Vi är ofta upptagna med våra ögon på andra håll, vi tittar på skärmar, i tidningar och böcker. Då ser vi inte kattens visuella signaler, när den sitter och väntar vid matkoppen.

Då behöver katten ta till läten för att kommunicera med oss. Det vanligaste lätet är jamandet.

En del kattraser, som cornish rex, brittiskt korthår, siames och bengaler tenderar att “prata” mer och använda längre ljud, vilket kanske beror på avel.

Talar du babyspråk med katten?

Forskningsprojektet ska också undersöka hur människor använder rösten när de talar med sina katter. Inspelningarna som nu gjorts visar att de flesta ägare tenderar att tala babyspråk med sina katter.

– Man höjer röstläget och man har större variationer i melodin när man talar med sin katt, säger Susanne Schötz.

Men hur reagerar katterna på det sätt de blir tilltalade? Föredrar katterna babyspråk, eller vill de hellre bli tilltalade som en vuxen människa?

– Vi ska göra en studie där vi ber några av kattägarna att banda in när de istället talar med sina katter som till en vuxen människa och så ska vi se hur de reagerar. Vi vet inte om katterna föredrar babyrösterna.

Talar katter olika dialekt?

Som kattägare vill man ibland, likt en Pettson, tolka in ord i kattens jamande.

– Vi har ett mer vetenskapligt förhållningssätt. Vi tror inte att man kan översätta kattens läten till mänskliga ord, säger Susanne Schötz.

Forskningsteamet tror däremot att katterna är bra på signalera sina sinnestillstånd; vad de vill, sina intensioner, eller om det är något som inte står rätt till.

Susanne Schötz och hennes kolleger kommer också att undersöka om katter talar olika dialekter.

Forskningsteamet ska undersöka om en katt i Lund låter annorlunda än i Stockholm.

– Frågeställningen uppkom när vi var ute och höll föredrag och spelade upp kattläten. Då kom människor fram och sa att deras katter inte alls lät som de katter vars ljud vi spelat upp.

Kunde det bero på att publiken till exempel var från Norrland eller för att det talades något annat språk hemma?

Forskningsteamet ska nu undersöka om till exempel en katt i Lund låter annorlunda än i Stockholm.

– Vi vill ta reda på hur melodin i katternas läten variera och hur kvaliteten på rösten förändras, berättar Susanne Schötz. Är det här något de lärt sig av sina mammor, eller har de utvecklat det i kommunikationen med människor, att de helt enkel härmar oss?

Forskningsteamet ska också undersöka hur kattägare härmar katternas melodier. När katten jamar så svarar ägaren ”ja, vad vill du” med samma melodi.

Tre års arbete återstår ännu av projektet Meowsic. Vill du redan nu lyssna på några inspelningar av jamande och kurrande katter så hittar du det här.