Åboforskare uppfinner ny hälsoteknik och bättre mediciner, men blir vi friskare?
Läkemedel och nya mediciner kan testas hur mycket som helst i laboratorier och i kliniska test, men i dag vill läkemedelsföretagen också ha observationsstudier, så kallade Real World Evidence-data, om hur ett läkemedel fungerar i patientens vardag utanför de kontrollerade testerna.
I Åbo arbetar forskare, sjukhusen och näringslivet tillsammans kring cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, immunologi och infektionssjukdomar, för att hitta bättre metoder, bättre läkemedel och för att kunna ge bättre vård.
– Staten uppmuntrar oss på universiteten att samarbeta mera med företag, så vi talar här mycket om samarbete kring skapande och uppfinnande, berättar filosofie doktor Eva von Haartman, som är projektkoordinator vid Åbo Akademis forskningsservice.
Hälsokampus Åbo samarbetar sedan våren 2017 med läkemedelsföretaget MSD, ett samarbete som i fredags ledde till ett Corporate Corner-evenemang för att skapa nya samarbetsmöjligheter inom forskning och hälsoteknologier.
Misstag får ske, men inte med patienterna
Hur går det då att kombinera forskning, där man bland annat ska kunna göra misstag, med ett företag som strävar efter att göra vinst?
– Det kommer alltid att finnas misstag inom forskningen, men det gäller naturligtvis om att lära sig av sina misstag. Dessutom måste det finnas rutiner för hur man hanterar sina misstag, så att de inte drabbar någon patient, förklarar HR-chef Rasmus Toft-Nielsen vid MSD Nordics & Baltics.
– Vi testar hypoteser. Det är inte alltid samma sak som att göra misstag, men det är klart att vi som läkemedelsföretag uppmuntrar forskare att testa hypoteser och hitta nya lösningar, säger Michael Casia, som är verkställande direktör för MSD Finland.
I Hälsokampus Åbo-samarbetet deltar Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Åbo universitet, Åbo Akademi, Turku Science Park, Åbo Yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia, så forskningskompetensen är stor inom såväl hälsovård som hälso- och vårdvetenskaper.
Dessutom kan man få forskningsdata om Åbobornas bashälsovård, eftersom Åbo stad är med på ett hörn.
– MSD vill gärna samarbeta med toppforskningen i Åbo, dels för att skapa bättre hälsovård och sjukvård för Åbobor och för alla andra förstås, men dels också för att med uppstartföretag hitta nya teknologiska möjligheter för våra läkemedel, förklarar Casia.
Fri forskning, eller forskning endast inom företagens intresseområde?
Enligt såväl Hälsokampus Åbo som det privata företaget är samarbetet alltså lyckat. Det kan ändå finnas en risk för att Åboforskarna fokuserar enbart på de intresseområden som företagen tycker är intressanta och istället glömmer bort den fria forskningen.
von Haartman poängterar ändå att man naturligtvis måste fokusera på att finna samarbete inom områden som är av intresse för bägge parter.
– Bland annat cancerforskning, forskning kring diabetes och kring vaccin är aktuella forskningsområden som är stora och viktiga på universiteten annars också, och Corporate Corner-evenemanget är inte en engångshändelse, förklarar von Haartman.
- Vi har haft evenemang tidigare med ett annat företag, och evenemangsserien fortsätter med andra. Då fokuserar vi på en annan vinkling så att vi kan erbjuda andra forskare samma möjlighet, fortsätter von Haartman.
Diskussion om vaccinering i många länder
Den senaste veckan har man i Finland diskuterat ett fall av mässling, som uppdagats i Larsmo. Det barn som drabbats hade inte vaccinerats mot mässling.
Trots att Michael Casia företräder ett läkemedelsföretag anser han att var och en ska ha rätt att själv välja om hon eller han ska vaccineras.
– Vi försöker med hälsovårdsmyndigheterna se till att folk fattar ett underbyggt beslut. De ska veta vad de väljer, vilka positiva effekter det finns för dem och för samhället. Det är en fråga som är större än bara för Finland.
Exempelvis i Danmark var det en väldigt liten andel personer som tagit HPV-vaccin, men efter en informationskampanj är andelen nu den högsta någonsin.
– Informationen om de positiva effekterna gavs i samband med vaccineringarna. Det var ett samarbete mellan vårt företag och hälsomyndigheterna, vilka var en garanti för att det här är vetenskapligt bevisat, berättar Toft-Nielsen.
Blir vi friskare?
Vi får hela tiden mera kunskap om hälsa och hur vi borde leva hälsosamt. Blir vi friskare?
– Det är målsättningen. Allting inom utveckling av läkemedel, diagnostik och hälsovetenskaper tar vanligtvis väldigt lång tid. Man får ha lite tålamod, men tanken är att vi ska hitta nya idéer och innovationer, och med dem öka välmåendet för Åboregionen och nationellt, säger von Haartman.
– Om man tittar på de stora frågorna, så lever vi längre och längre. Det finns visserligen fickor där vi har mycket att göra ännu, men sådana här evenemang hjälper oss att fylla igen de hålen, säger Casia.