Y-Otis spelar liquid jazz - "Vår musik är elastisk och tänjbar", säger saxofonisten Otis Sandsjö

Sedan 2013 har det kring de här tiderna ordnats en festival i Helsingfors under namnet We Jazz. Här är tanken att i en veckas tid liva upp och bringa ljus i decembermörkret med musik och konstevenemang i jazzens tecken.

Vid sidan om prominenta namn från den inhemska jazzeliten, hör svenska saxofonisten Otis Sandsjö i år till dragplåstren. I somras gav han på We Jazz-skivbolaget ut sin debutplatta med kvartetten Y-Otis som gör sitt premiärframförande i Finland på onsdagen i Ääniwalli-klubben.

Y-Otis spelar en modern typ av jazz där inslag av diverse elektroniska element adderar extra effekt. I jazzpressen har stilen döpts till ”liquid-jazz”, en term som kanske kräver en kommentar av artisten själv. (Klicka på bilden nedan för exempel.)

Otis – gjord i en hiss

Men när jag träffade Otis i måndags inför en spelning med den enkom för We Jazz 2018 ihoppsatta gruppen Koma Saxo, var jag först och främst nyfiken på hans smått ovanliga förnamn; varifrån kommer det och hur uttalar han det egentligen?

Intervju med svenska saxofonisten Otis Sandsjö

Programmet är inte längre tillgängligt

Den riktiga anledningen är nog Otis Redding. Pappa lyssnade mycket på soul och var ett stort Stax-fan.

Otis Sandsjö

- Otis, säger han – med svenskt uttal – när han presenterar sig.

Så då vet jag det. Men är det Otis Redding det kommer ifrån? kan jag inte låta bli att fråga.

- Ja, det skulle jag nog säga, svarar saxofonisten, fast mina föräldrar brukar skämta och säga att det var för att jag är gjord i en hiss.

- Men den riktiga anledningen är nog Otis Redding. Pappa lyssnade mycket på soul och var ett stort Stax-fan.

Så när Otis föräldrar väntade honom, letade de nog igenom skivsamlingen och fastnade för Otis. Som i Otis Redding, alltså, en av soulhistoriens största sångare, som tragiskt omkom i en flygolycka på toppen av sin popularitet för ganska exakt 51 år sedan, den 10 december 1967.

För protokollet försäkrar jag mig ännu om hur bandnamnet ska uttalas, Y-Otis? Svar: med engelskt Y (wai-ou-tis).

Så nu när formaliteterna kring namn och uttal väl är avklarade, är det dags att gå in på musiken.

Samtida jazz av modernt slag

Y-Otis spelar alltså en modern typ av samtida jazz med tydligt hörbara inslag av elektroniska effekter och i efterhand bearbetade ljud och element. Stilmässigt kan jag faktiskt skönja vissa likheter med vår inhemska mästartrumis, Teppo Mäkynens senaste trio, 3TM:s skiva, Form från ungefär et år tillbaka, utgiven på We Jazz Records också den.

Ett sätt att göra musik som har en fot i jazztraditionen, men också modernt och med mycket elektroniska inslag.

Otis Sandsjö

Kände du och Teppo till varandra från tidigare, eller råkar det sig bara så att ni har liknande idéer och har fattat tycke för en liknande estetik?

- Nja, alltså jag kände faktiskt inte till varken honom eller bandet innan, svarar Otis och tillägger att han inte hade så bra koll på den finska jazzscenen.

Det var när han började se sig om efter ett skivbolag för att få ut skivan som han arbetat med i många år, som han råkade få nys om We Jazz och tog kontakt med chefen och konstnärlige ledaren Matti Nives.

- Då började jag även kolla igenom deras katalog och såg att 3TM till exempel, är musik som relaterar till det som vi gör, berättar Otis vidare.

- Ett sätt att göra musik som har en fot i jazztraditionen, men också modernt och med mycket elektroniska inslag.

Det där är någonting som har varit på gång ett tag på jazzscenen. Jämsides med att mer traditionellt akustiskt betonade band söker olika vägar att utveckla sitt sound även de.

Flying Lotus är ett exempel på experimentell elektronisk musik med jazzelement. Medan pianisten Vijay Iyer till exempel, med sin helt och hållet traditionellt akustiska pianotrio, har strävat efter ett slags teknoestetik genom att med ytterst små variationer upprepa och accentuera rytmiken och spelandet.

Elektroniska element – en reaktion och en influens

Varifrån kommer då Otis Sandsjös influenser?

- Dom är nog väldigt många olika, svarar han efter en viss tvekan. Alltså det här bandet, Y-Otis, är en reaktion på det jag har gjort under de senaste åren.

- Jag har spelat väldigt mycket helt akustisk musik, främst med en trio som heter Lucia Cadotch Speak Low där även Petter (Eldh, basisten i Y-Otis) spelar kontrabas.

Där jobbade Otis mycket med saxofonen helt akustiskt genom att med olika tekniker få den att låta på olika speciella sätt. Utvidga soundet helt enkelt.

- Men så snöade jag in på det där så mycket, att när jag ville göra en ny skiva, och den första skivan i mitt eget namn, så kände jag att jag som en reaktion mot det, ville ta in mera elektroniska element och manipulera mera i studion och så där.

Vad gäller saxofonspelandet, så säger sig Otis lyssna mycket på elektronisk musik och försöker därifrån hitta inspiration. Faktiskt snarare så än att han skulle hämta så mycket inspiration från andra saxofonister.

Elastisk och tänjbar "liquid jazz"

Sedan då termen ”liquid jazz”, som jag nämnde i inledningen – vad tycker Otis om den?

Det har att göra med hur Tilo Weber, vår trummis och Petter Eldh på basen, kan röra sig framåt och bakåt i tajmen, men fortfarande spela ett fast beat liksom.

Otis Sandsjö

- Ja, det var väl Matti (Nives på We Jazz), som kom upp med den. Men för mig betyder det mycket hur vi jobbar rytmiskt i bandet.

- Det är en del ganska komplexa rytmer, men vi jobbar så att säga med ett elastiskt sätt att se på det hela.

I grunden kör Y-Otis med en beatorienterad musik. Men man tänjer ganska mycket på det, förklarar Otis vidare:

- Det har att göra med hur Tilo Weber, vår trummis och Petter Eldh på basen, kan röra sig framåt och bakåt i tajmen, men fortfarande spela ett fast beat liksom.

Det är det här som Otis uppfattar som mest ”liquid” i deras musik.

Bakgrund även i frijazz

Över ett sådant här elastiskt och tänjbart komp, kan sedan Otis Sandsjö själv i sitt saxofonspel sväva ut mot rätt så fria sfärer. Vilket för sin del adderar ytterligare ett avantgardistiskt frijazzelement till Y-Otis musik.

- Ja verkligen, det är ju det jag har spelat mest, håller Otis med och säger sig komma från en experimentell jazzbakgrund.

Frijazz är väl min egentliga hemvist, skulle jag säga.

Otis Sandsjö

En fyrdelad process med skivan

Samtidigt är Otis Sandsjös första skiva i eget namn med bandet Y-Otis också någonting annat än vad man traditionellt uppfattar som frijazz. Det blir klart när vår man kommer in på att berätta om processen som ledde till att skivan kom till.

- Hela projektet har varit en process i fyra delar kan man säga. Det började med att jag satt och skrev ner dom har melodierna eller låtarna, det tog ett par månader.

Sedan valde Otis ut musikerna och tanken var att få ihop ett gäng som kunde hantera det material han hade åstadkommit. Även om det inte var fråga om helt igenom färdigkomponerad musik, skulle musikerna kunna utvidga och expandera den, resonerade Otis.

Postproduktion i studion

I studion blev sedan inspelningarna till långa jamsessioner där musikerna arbetade med att utveckla Otis ursprungliga låtidéer.

- När vi kom ut från studion hade vi kanske åtta timmar musik. Och sen var min plan att fortsätta den kreativa processen i postproduktionen.

Precis som man improviserar när man spelar live, gjorde vi det i mixningsrummet.

Otis Sandsjö

- Så tillsammans med basisten Petter Eldh, som också producerat skivan, satte vi oss med de här åtta timmarna musik och lyssnade igenom allt och klippte ut de små delar vi gillade allra bäst.

Sedan började man sätta ihop bitarna igen till det som blev slutresultatet. Därtill kommer ännu det som man lade på i efterhand, manipulerade och transkriberade sådant som man improviserat i studion.

Eller som Otis förklarar det:

- Vi fortsatte liksom att improvisera i postproduktionen – precis som man improviserar när man spelar live, gjorde vi då i mixningsrummet.

Livespelandet är det fjärde steget i processen

Då blir min följande fråga: Om ni på sätt och vis har pusslat ihop låtarna på det här viset i studion, så blir de kanske till någonting ytterligare nytt och annorlunda i livesituation?

- Precis, och det är det fjärde steget, säger Otis. Först kompositionen, därefter inspelningsjamen och sedan postproduktionen.

- Och nu när vi kommer ut och spelar den här musiken live äntligen, så har den förändrats otroligt mycket från hur det var när vi spelade in den i studion.

Så nu fick Otis sätta sig ner och så att säga lära sig låtarna på nytt och skrev för första gången ner vissa av grejerna.

När Y-Otis spelar live, försöker vi göra det så likt skivan som möjligt. Men samtidigt kommer det till nya grejer och sound, så det är som en oändlig process.

Otis Sandsjö

Musiken har låtit på så många olika sätt under processens gång. Och fortsätter hela tiden att förändras – väldigt spännande, tycker Otis.

Spännande och nytt med tre spelningar i rad

Att skivan kom ut i juni gör dessutom att det hela fortfarande känns nytt och fräscht. Den här sammansättningen har inte hunnit spela särskilt mycket live, också därför är Otis entusiastisk över att få uppträda på We Jazz 2018.

- Vi spelar tre spelningar i rad; först i Helsingfors (Ääniwalli ) på onsdagen (den 5.12), sedan i Tallin som en del av We Jazz-festivalen på torsdagen och så spelar vi även i Åbo på lördagen (Flame Jazz Turku på Bar Ö).

Y-Otis har visserligen spelat på festivaler tidigare. Men det har varit fråga om enskilda spelningar - ”ett gig taget” - inte tre i rad som nu.

- Det ska bli väldigt spännande att se hur musiken utvecklas efter ett par dar liksom. Säger Otis Sandsjö och låter med fog ivrig.