I Storbritannien hoppas många på ett nytt referendum om brexit: "En andra omröstning är mer sannolik än någonsin tidigare"

I Storbritannien vädrar förespråkarna av en ny folkomröstning om brexit morgonluft. Om det brittiska parlamentet nobbar brexitavtalet på tisdag ökar chansen för ett nytt referendum.

London

I Storbritannien är alla blickar riktade mot parlamentet som väntas rösta om brexitavtalet mellan Storbritannien och EU på tisdag.

Premiärminister Theresa May har lagt all sin prestige på spel för att få parlamentets godkännande för avtalet med EU som garanterar att Storbritannien lämnar unionen under kontrollerade former.

Enligt forskaren Oliver Patel vid University College i London blir tisdagens omröstning avgörande såväl för Theresa May som för Storbritannien överlag.

- Nu ser vi om det hela ska bära eller brista. Antingen röstar parlamentet för avtalet med påföljden att Storbritannien lämnar unionen. Eller så röstar parlamentet ned avtalet. Efter det kan vad som helst hända.

Hård kamp om de avgörande rösterna i parlamentet

Problemet med brexitavtalet är att ingen verkar vara riktigt nöjd med innehållet, förklarar Patel.

Enligt EU-motståndarna innebär avtalet alltför stora eftergifter till EU. Samtidigt är även en mjuk variant av brexit en motbjudande tanke för de britter som röstade för att stanna i unionen.

Det brittiska underhuset är minst lika kluvet i fråga om brexit som befolkningen i stort. Motståndet mot avtalet är stort såväl inom Theresa Mays konservativa regeringsparti som inom det största oppositionspartiet Labour.

En andra omröstning är mer sannolik än någonsin tidigare.

― Oliver Patel, forskare vid UCL

Premiärminister May har ägnat de senaste veckorna åt att övertyga såväl politiker som medborgare om att hennes avtal är det bästa tänkbara alternativet i det rådande läget.

För tillfälle tyder allt på att det inte kommer att finnas en majoritet för avtalet i parlamentet på tisdag.

Risken för hård brexit ökar om parlamentet säger nej

Forskaren Patel målar upp tre scenarier för vad som kan hända om det brittiska underhuset nobbar brexitavtalet.

För det första kan Theresa May återvända till Bryssel och försöka förhandla sig fram bättre villkor med EU.

Det andra alternativet är att Storbritannien helt överger planerna på en ordnad brexit i enlighet med vad de hårdnackade brexitmotståndarna hoppas på.

Det här skulle innebära att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan något som helst avtal.

Det tredje alternativet är att ge britterna en ny chans att ta ställning till det avtal som nu ligger på bordet verkligen motsvarar det man röstade för år 2016.

Kan en folkomröstning lösa den politiska knuten?

De aktiva inom kampanjen People's vote hoppas att en andra folkomröstning om brexit ska lösa den politiska knut som uppstått kring brexit.

- Vi anser att beslutet om brexitavtalet borde fattas av det brittiska folket och inte enbart de folkvalda politikerna i parlamentet, säger Thomas Cole som är politisk ansvarsperson för kampanjen.

Enligt Cole var det britterna som initierade brexitprocessen genom beslutet i folkomröstningen år 2016. Därför är det inget mindre än rätt och riktigt att folket också får det sista ordet i frågan när förhandlingarna med EU väl är avslutade.

Det handlar inte om en upprepning av folkomröstningen år 2016.

― Thomas Cole, People's vote-kampanjen

Det springande punkten är om avtalet med EU verkligen ger britterna det man hoppades på år 2016.

- Med tanke på alla löften som gavs i kampanjen år 2016 om pengar till hälsovård och otroliga handelsavtal och att dessa löften inte förverkligats alls så tror vi att det är rätt att britterna får säga sin åsikt.

Många britter hoppas på en andra folkomröstning

Många britter håller med om behovet av en andra folkomröstning.

- Varför inte ge väljarna en chans att rösta en gång till i en fråga som varit så komplicerad och splittrande, säger Brian Hill, en remain-förespråkare som Svenska Yle träffar i London.

Enligt Hill har premiärminister May gjort vad hon kunnat i förhandlingarna med EU. Att hon inte får mer uppbackning i parlamentet och inom sitt eget parti ser han som sorgligt.

Många leave-förespråkare har likaså kommit att betrakta en andra omröstning som ett sätt att avgöra brexitfrågan en gång för alla.

- Först var jag mot förslaget eftersom folket redan hade sagt sin åsikt år 2016. Men sedermera har jag kommit till slutsatsen att en andra omröstning vore en bra idé eftersom alternativet att lämna unionen skulle vinna med ännu större marginal.

Så här resonerar Joe Dew, en EU-motståndare som hoppas att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan ett avtal med EU.

Chansen för en andra omröstning har ökat

Enligt forskaren Patel är det tydligt att det finns ett momentum för en andra folkomröstning om brexit.

- Det är rimligt att säga att en andra omröstning är mer sannolik än någonsin tidigare. Från att ha varit ett avlägset alternativ har frågan blivit ett alternativ att räkna med.

Sannolikt skulle ett "no-deal" alternativ klara sig bra i en folkomröstning.

― Oliver Patel, forskare vid UCL

Samtidigt är det fortfarande mer sannolikt att brexitprocessen går vidare utan en ny folkomröstning, säger Patel. Det här beror på att det inte i rådande läge finns majoritet bakom förslaget i parlamentet.

- Men om avtalet röstas ned av det brittiska underhuset och politikerna börjar frukta för att "no-deal" blir verklighet så kan en folkomröstning visa sig vara den mest önskvärda utgången, fortsätter Patel.

Men vilka alternativ skulle man egentligen rösta om?

Bristen på en majoritet i parlamentet är inte det enda som sätter käppar i hjulen för en andra omröstning. Ingen vet heller i det här skedet hur en ny folkomröstning skulle ske rent tekniskt.

- Det är här som det hela blir komplicerat, säger Oliver Patel.

- Vad skulle man egentligen fråga väljarna i en andra omröstning?

För dem som vill stanna i EU är själva poängen med ett andra referendum att "remain" finns med som ett alternativ. Det här skulle innebära en omröstning mellan Theresa Mays avtal och att stoppa brexitprocessen, förklarar Patel.

Brexitförespråkarna kommer i sin tur att flagga för en omröstning mellan Theresa Mays avtal och en hård brexit.

Enligt Patel skulle det brittiska parlamentet knappast godkänna en omröstning där "no-deal" finns med som ett alternativ, då endast en femtedel av parlamentet stöder en hård brexit.

- Sannolikt skulle ett "no-deal" alternativ klara sig bra i en folkomröstning. Även om det funnits en massiv kampanj kampanj mot en hård brexit så är det här något som inte tycks oroa en betydande del av befolkningen.

Hur demokratisk är en ny folkomröstning egentligen?

De aktiva inom People’s vote-kampanjen betonar att det är upp till parlamentet att avgöra vilka frågor man skulle ställa folket om en andra omröstning ordnas.

- Om de bestämmer det ska finnas tre alternativ eller preferensröstning med ett första och andra alternativ så får vi ta ställning till det sedan. För det första borde vi få en folkomröstning och för det andra borde alternativet att stanna i EU finnas med, säger Thomas Cole.

Någon kunde säga att det här bara är ett sätt lyfta fram ”remain”-alternativet igen. Att man vill ordna en andra omröstning för att man anser att resultatet i den första inte var tillfredsställande. Hur svarar du?

- Det är absolut inte vad vi vill säga. Vad vi hävdar är att det ordnades en omröstning år 2016 där det beslöts att Storbritannien ska lämna EU. Nu har den brittiska regeringen med detta mandat förhandlat med EU och nu har man ett avtal.

- Så detta handlar definitivt inte om en upprepning av folkomröstningen år 2016. Det är en omröstning om verkligheten som vi känner den i dag, säger Cole.

Kritik och demonstrationer mot Mays brexitavtal – minister vidhåller att omröstningen hålls som planerat

Sunday Times uppger att May skjuter upp omröstning.