Lilla Gustavs har klarat sig utan kommunfusion - har nu en skattesats på 18,5 procent och skyr privatiseringar

För tio år sedan genomfördes rekordmånga kommunsammanslagningar i Egentliga Finland.

Då gick 34 av Egentliga Finlands kommuner samman och bildade nio större kommuner. Det var också då Kimitoön, Pargas stad och Storsalo blev till.

Men lilla Gustavs kommun valde att förbli självständig och har klarat sig bra under dessa år. Hur har det gått till? Frågan går till Gustavs kommundirektör Veijo Katara.

- För tio år sedan fördes naturligtvis många diskussioner kring hur vi ska göra, men i Gustavs finns en stark vilja att klara sig själv. Vi kom fram till att vi klarar oss på egen hand, säger Katara.

Kommunens ekonomi är fortfarande bra och invånarantalet har till och med ökat en aning.

- Det har gått utmärkt att vara självständig, vi är nöjda.

Visst har det funnits perioder då kommunen haft det kärvare, men de senaste åren har Gustavs ekonomi gått på plus och skattesatsen sänks 2019 till 18,5 procent. Det är lägst i hela landskapet.

För tillfället är småbarnspedagogiken för barn upp till fem år gratis i Gustavs. Kommunen betalar också en egen babypeng till familjer som får barn.

- På det här viset vill vi locka inflyttare och vi samarbetar också tätt med näringslivet. Gustavs strävar dessutom efter att aktivt utveckla kommunens egna funktioner. En god ekonomi är A och O för att en kommun ska kunna förbli självständig, säger Katara.

Företagen ger näring till kommunen

Katara återkommer flera gånger till beslutsfattandet och talar varmt om det. Han förklarar att det finns en framåtanda i Gustavs, ett positivt sätt att se på saker och en vilja att utveckla kommunen tillsammans.

- Alla små företag är också väldigt viktiga och ger livskraft. Vi är den mest företagstäta kommunen i förhållande till invånarantalet.

Kommunen har också satsat på att bygga snabba nätförbindelser vilket gör det möjligt att jobba på distans och en del deltidsboende har numera flyttat till kommunen på heltid.

Många har sommarstuga i Gustavs

Gustavs (på finska Kustavi) ligger vid kusten på en timmes bilfärd från Åbo. Med sina 935 invånare är Gustavs den tredje minsta kommunen på fastlandet.

Sommartid mer än tiodubblas invånarantalet från drygt 900 invånare på vintern till 15 000 på sommaren.

Gustavs är de facto den kommun i landet som har flest deltidsboende i förhållande till kommunens invånarantal och det här syns i kommunens tillgångar.

- Alla sommargäster bidrar naturligtvis till att skapa en stabil ekonomi i kommunen, säger Katara.

Köptjänster och privatisering intresserar inte

Men också i Gustavs åldras befolkningen och medelåldern bland kommuninvånarna börjar vara ganska hög. Men inga dramatiska förändringar har skett där heller, menar kommundirektören.

- Kommunen har sett över strukturerna inom åldringsvården och på sistone har vi satsat mycket på effektiverat serviceboende. I dag är åldringsvården i Gustavs nästan till 100 procent kommunal.

Då andra kommuner utlokaliserar kommunala tjänster till privata bolag tänker Gustavs helt tvärtom.

- Antalet köptjänster i vår kommun är minimalt. All städning sköts också kommunalt. Vi har inga intentioner att börja övergå till att köpa städtjänster, säger Katara.

Bor det också många rika i Gustavs?

- Vår ekonomi står på flera ben och det finns många faktorer som bidrar till vår stabila ekonomi. Men visst måste man konstatera att vi också har invånare som betalar betydande summor i kommunalskatt, säger Katara.

Finns det då inget som kunde få Gustavs att ändra sig? Nej, det verkar inte så. Varken morotspengar av staten eller fina ord om framtida inbesparingar och synergieffekter lockar.

- Visst kan det finnas fördelar med kommunsammanslagningar men det finns också en risk för att servicen ute i periferin då försvinner. Det går bra att samarbeta också utan sammanslagningar, säger Katara.

Katara är medveten om att det finns forskning som visar att kommuner inte tjänade ekonomiskt på att slås ihop. Han känner ändå ingen skadeglädje.

- Vi vill helt enkelt själva bestämma över vår egen kommun och utveckla den så som vi vill. Men jag är orolig för att närservicen kan bli lidande om vård- och landskapsreformen kommer, säger Katara.

"Inte så stor skillnad var man bor"

Gustavsbon Kaisa Kukkola är uppvuxen i Jyväskylä men har bott i Paris under en stor del av sitt liv. Nu har hon bott tolv år i Gustavs med sin familj och trivs utmärkt.

Kukkola uppskattar naturen och lugnet i Gustavs och anser att kommunen har den service man behöver.

- Sist och slutligen rör man ju sig i ganska små kretsar. Nära vänner har jag där jag bor eller så håller jag kontakt med dem över nätet. Då är det ju inte så stor skillnad om du bor i Paris eller i Gustavs, eller hur?

Kukkola jobbar som översättare och reser ibland till andra orter och länder för att delta i jobbmöten. Ibland känns resorna långa, men för tillfället trivs familjen i Gustavs.

- När det är som mörkast gäller det att hitta på saker. I Gustavs ordnar vi till exempel Mörk Ö-festivalen i november som ger ljus både för kropp och själ!