Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias

Från 2018
Uppdaterad 11.12.2018 10:53.
Porträtt av språkvårdaren
Bild: Svensk Presstjänst

Jag har aldrig varit lucia. Men jag sjöng tillräckligt bra för att någon gång få plats som tärna i luciatåget under skoltiden. En gång fick jag snabbt rycka in för någon tärna som hade blivit sjuk.

Luciaklänningen jag fick räckte mig knappt till knäna. Den morgonen hade jag klätt mig i mina favoritlångkalsonger, de knallgula. Strumporna var röda med vita hjärtan.

Känslan av pinsamhet var kvävande, men jag sjöng och kunde naturligtvis luciasångerna utantill. För det var viktigt att kunna texterna utantill. Att förstå texten var sekundärt. Med knallgula långkalsonger, med blossande röda kinder och strumpor och med pipig stämma sjöng jag “Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol’n förlät, skuggorna ruva”. Inlevelsen var antagligen obefintlig. Något annat hade varit konstigt, för jag hade ingen aning om vad orden betydde och vad sången handlade om. Jag kunde ju sången utantill, det räckte.

Luciatraditionerna består, likaså de knepiga sångtexterna. “Vet du vad orden betyder?“ frågade jag nyligen yngre sonen när jag hittade ett papper med noterna och texten till just denna sång i hans skolväska. “Nä“, svarade han snabbt och försökte undvika min förklaring som han visste skulle komma.

Redan i den första meningen finns de svåra orden fjät och stuva, åtminstone för en 10-åring. Fjät betyder spår eller steg. Stuva betyder stuga. Natten går alltså med tunga steg runt gård och stuga. Och skuggorna som ruvar runt jorden som solen förlät - vad betyder det? I Svenska Akademiens ordbok, SAOB, ges ordet förlåta betydelsen överge eller lämna. Skuggorna ruvar alltså, eftersom solen lämnade och övergav jorden. Precis lagom i detta mörker dyker lucia upp och sprider ljus;
Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus, Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Där i mina knallgula långkalsonger och kvävande pinsamhet sjöng jag också “Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt glans av din fägring. Drömmar med vingesus under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.” Vad jag inte visste då var att ordet under i det vackra partiet “drömmar med vingesus under oss sia” inte är en preposition, utan ett substantiv. Hade jag förstått att partiet betyder att någon spår ljusa mirakel hade jag antagligen fått en djupare förståelse för luciasången och möjligen sjungit med aningen mera inlevelse.

Ord är fantastiska. Men de förutsätter att man begriper dem. Med begripligheten följer förståelsen, lärdomen, kunskapen och upplevelsen. Det här gäller naturligtvis inte enbart sångtexter. Det gäller alla texttyper: journalistiska texter, myndighetstexter och informationstexter av olika slag. Som avsändare har man självfallet ett ansvar i att formulera sig begripligt och tydligt. Men som mottagare behöver man också ha ett språkligt intresse och ta reda på vad obekanta ord betyder. Det blir roligare och mera meningsfullt så.

Jag önskar att någon hade tipsat mig om det den tidiga och kalla decembermorgonen i de gula långkalsongerna. Hade jag vetat att någon förutspår magiska under hade känslan antagligen varit aningen ljusare. Ljus luciadag!

Charlotta Svenskberg

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?

Diskussion om artikeln