Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
Jag har aldrig varit lucia. Men jag sjöng tillräckligt bra för att någon gång få plats som tärna i luciatåget under skoltiden. En gång fick jag snabbt rycka in för någon tärna som hade blivit sjuk.
Luciaklänningen jag fick räckte mig knappt till knäna. Den morgonen hade jag klätt mig i mina favoritlångkalsonger, de knallgula. Strumporna var röda med vita hjärtan.
Känslan av pinsamhet var kvävande, men jag sjöng och kunde naturligtvis luciasångerna utantill. För det var viktigt att kunna texterna utantill. Att förstå texten var sekundärt. Med knallgula långkalsonger, med blossande röda kinder och strumpor och med pipig stämma sjöng jag “Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol’n förlät, skuggorna ruva”. Inlevelsen var antagligen obefintlig. Något annat hade varit konstigt, för jag hade ingen aning om vad orden betydde och vad sången handlade om. Jag kunde ju sången utantill, det räckte.
Luciatraditionerna består, likaså de knepiga sångtexterna. “Vet du vad orden betyder?“ frågade jag nyligen yngre sonen när jag hittade ett papper med noterna och texten till just denna sång i hans skolväska. “Nä“, svarade han snabbt och försökte undvika min förklaring som han visste skulle komma.
Redan i den första meningen finns de svåra orden fjät och stuva, åtminstone för en 10-åring. Fjät betyder spår eller steg. Stuva betyder stuga. Natten går alltså med tunga steg runt gård och stuga. Och skuggorna som ruvar runt jorden som solen förlät - vad betyder det? I Svenska Akademiens ordbok, SAOB, ges ordet förlåta betydelsen överge eller lämna. Skuggorna ruvar alltså, eftersom solen lämnade och övergav jorden. Precis lagom i detta mörker dyker lucia upp och sprider ljus;
Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus, Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Där i mina knallgula långkalsonger och kvävande pinsamhet sjöng jag också “Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt glans av din fägring. Drömmar med vingesus under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.” Vad jag inte visste då var att ordet under i det vackra partiet “drömmar med vingesus under oss sia” inte är en preposition, utan ett substantiv. Hade jag förstått att partiet betyder att någon spår ljusa mirakel hade jag antagligen fått en djupare förståelse för luciasången och möjligen sjungit med aningen mera inlevelse.
Ord är fantastiska. Men de förutsätter att man begriper dem. Med begripligheten följer förståelsen, lärdomen, kunskapen och upplevelsen. Det här gäller naturligtvis inte enbart sångtexter. Det gäller alla texttyper: journalistiska texter, myndighetstexter och informationstexter av olika slag. Som avsändare har man självfallet ett ansvar i att formulera sig begripligt och tydligt. Men som mottagare behöver man också ha ett språkligt intresse och ta reda på vad obekanta ord betyder. Det blir roligare och mera meningsfullt så.
Jag önskar att någon hade tipsat mig om det den tidiga och kalla decembermorgonen i de gula långkalsongerna. Hade jag vetat att någon förutspår magiska under hade känslan antagligen varit aningen ljusare. Ljus luciadag!
Charlotta Svenskberg
Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln