Från 60 till 80 och tillbaka till 60 igen - hastigheterna på riksväg 25 drabbar bilister och miljön

Hangö hamns konkurrenskraft minskar då den tunga trafiken inte löper smidigt på vägarna. Därför är det viktigt att hastigheterna hålls jämna, säger hamnens vd Anders Ahlvik.

Varje dag rullar runt 1 000 långtradare till eller från Hangö hamn. De allra flesta av dem åker längs med riksväg 25 via Ekenäs, Karis och Lojo.

Men riksvägen är inte planerad så att trafiken löper snabbt och smidigt. I många korsningar är hastighetsbegränsningen sänkt till 60 kilometer i timmen - en billig lösning för att göra trafiken säkrare.

Det här gynnar inte den tunga trafiken och i förlängningen inte heller Hangö hamn, säger Anders Ahlvik.

- Det handlar om två saker. Det ena är att när man bromsar och gasar så stiger kostnaderna då bränsleförbrukningen ökar. Det andra är att ju långsammare man kan köra på vägen desto längre från marknaden blir hamnen.

På lång sikt kan det här leda till att Hangö hamn förlorar konkurrenskraft till andra hamnar i landet, fortsätter han.

Lokal trafik ska inte löpa på riksvägen

Anders Ahlvik önskar att kommunerna skulle se till att den lokala trafiken samlas upp på andra vägar än på riksvägen.

I Horsbäck i Raseborg kunde man till exempel satsa på en ordentlig planskild korsning eller ett korsningsområde där all trafik kan löpa smidigt, säger han.

- Det betyder att lokaltrafik som inte går ytterom regionen bör dirigeras på andra typer av vägar, så att huvudlederna hålls fria och hastigheterna är tillräckligt höga.

Han tycker att den nuvarande situationen med hastighetsbegräsningar som pendlar mellan 60 och 80 kilometer i timmen inte är bra.

- Det motsvarar inte mina förväntningar på en riksväg!

Både ekonomin och miljön lider

Ulf Österman äger transportföretaget Östermans Alltrans som finns i Malmkulla i Karis. Han håller med om att det inte är speciellt trevligt att köra med en långtradare på riksväg 25.

- När man kör med tunga lass är det mycket mer ekonomiskt om man kan hålla en jämn fart.

Fordonen drar dessutom mera bränsle när man gasar och höjer hastigheten. Därför är det också bättre för miljön om hastigheten är jämn.

Då farten är jämn förbrukar en långtradare mellan 30 och 40 liter bränsle per 100 kilometer. Men då man måste gasa och höja farten är bränsleförbrukningen snabbt uppe i mer än 100 liter per 100 kilometer, förklarar han.

Miljön är i och för sig inte något han grubblar på speciellt mycket. Men i det här fallet går den aspekten hand i hand med ekonomin.

- Man vill ju inte göra av med än man måste och samtidigt vill ju ingen smutsa ner naturen mer än den måste. De har ju samband.

Färdskrivaren begränsar ytterligare

Eftersom det finns både en hel del hastighetsbegränsningar och trafikljus på riksväg 25 blir farten ohjälpligt långsam.

Långtradarchaufförerna är bundna av färdskrivarna i sina bilar och då farten är långsam kan det bli extra dyrt då man inte hinner fram i tid, säger Österman.

- Om du kör många hundra kilometer och du hela tiden ska vara nere i 60 och i lite rödljus där emellan, så ökar det på tiden. Och det är allt bort från körtiden.

I värsta fall är fördröjningarna så stora att man kommer fram så sent att firman där man ska lämna sin last har hunnit stänga. Det betyder att man måste stanna där till följande dag för att lasta av.

- Det betyder att fast du har körtid kvar, så kan du inte köra. Det betyder att bilen står stilla en halv dag extra någonstans.

Satsa på planskild korsning

I Raseborg är avtagen vid Malmkulla, Läpp och Horsbäck problematiska vid riksväg 25. Ulf Österman önskar att man tog modell av Lojo, där man har byggt en planskild korsning i Tynnismalmen.

- Man borde bygga en planskild korsning, för då löper riksvägens trafik skilt för sig förbi.

Om det inte är möjligt att bygga en planskild korsning önskar han att det i stället kunde byggas en rondell.

Om rondellen är tillräckligt stor kunde trafiken löpa någorlunda hyfsat, fortsätter han. Trafikljus vill han däremot absolut inte ha.

Men han är rätt skeptisk när det gäller pengar till en planskild korsning i Raseborg.

- Nog tror jag det bara är så att vi har 60 kvar där och såna där underliga, billiga nödlösningar. Jag tror inte att de satsar så mycket pengar här, fast man borde göra det.

Säkerhet alltid främsta prioritet

Säkerheten är nummer ett när det gäller trafikplanering men även miljöfrågor börjar bli viktigare. Det berättar Teuvo Leskinen, ledande konsult och trafikplanerare vid Sitowise.

Sitowise är ett av Finlands största trafikplaneringsbolag och arbetar med vägprojekt på olika håll i landet.

Leskinen har tidigare jobbat mycket med bland annat riksväg 25.

Han håller med om att fokus borde vara på den tunga trafiken när det gäller utvecklingen av riksvägen.

- Den kunde breddas på många håll och man måste se till den tunga trafikens smidighet, menar han.

Han skriver också under att smidighet är en viktig faktor när det gäller miljön. Då bilar stannar och gasar mycket på ett vägavsnitt har det en direkt inverkan på miljön, säger Leskinen.

- Då trafiken löper dåligt så ökar det på utsläppen, förklarar han.

När det gäller trafikplanering handlar det ändå i främsta hand om säkerhet.

- På vissa ställen är det nödvändigt med en hastighetsbegränsning på 60 kilometer i timmen. Till exempel vid en anslutning och på ställen där det rör sig fotgängare.

En annan miljöaspekt som man måste ta i beaktande är ljudnivåerna.

- Ljudförorening är något som kan leda till sänkta hastighetsbegränsningar, det är ofta av betydelse, säger Leskinen.

Handlar mer om fordon än vägar

Just nu förs även diskussionen om utsläpp ivrigt i branschen, men fordonen är av större betydelse än vägarna förklarar Teuvo Leskinen.

- Det är svårt att säga hur miljöfrågorna inverkar på trafikplaneringen. Det handlar snarare om hur fordonen utvecklas.

När man planerar vägar går det inte heller bara att ta i beaktande hur trafiken ser ut i dag.

- Vi måste uppskatta hur den utvecklas under de följande 30 åren, berättar Leskinen.

Status som stomväg kan betyda pengar

I Raseborg pågår för tillfället arbetet med generalplanen för området Horsbäck och Läpp mellan Karis och Ekenäs.

I samband med det har Hangö stad gett ett utlåtande där man önskar att hastighetsbegränsningarna längs med riksvägen inte skulle vara lägre är 80 kilometer i timmen.

Orsaken är att trafiken till hamnen i Hangö ska löpa så smidigt och bra som möjligt.

Riksväg 25 hör också till de trafikleder som föreslås bli en del av stomnätet i Finland. Kommunikationsministeriet har gjort upp en lista över landsvägar och järnvägar som garanteras ett visst mått av underhåll.

Tanken är att man på vägarna inom stomnätet ska kunna köra smidigt med vissa hastigheter. Det ska inte finnas för många korsningar som bromsar upp trafiken.

Även om en väg hör till stomnätet betyder det inte automatiskt att staten ger pengar till att förbättra just den. Men Hangö hamns vd Anders Ahlvik är ändå hoppfull.

- Det är ju klart att en väg som har en högre prioritet har större möjligheter att tävla om de begränsade resurser som statsmakten har för att bygga ut vårt vägnät.