Varför portas Sverigedemokraterna från regeringen? Och fyra andra frågor om regeringsbildningen i Sverige

Det är många nej, många omröstningar, utspel och förhandlingar, men någon ny regering verkar de svenska politikerna inte få ihop. Vi har bett er ställa frågor om den svenska regeringsbildningen och Svenska Yles Nordenkorrespondent Linda Söderlund svarar på dem.

Du frågade: Varför portas Sverigedemokraterna från regeringen?

Såhär svarar Linda: Inget av de övriga sju partierna i riksdagen vill samarbeta med Jimmie Åkessons Sverigedemokrater. De andra partiledarna hänvisar ofta till att SD har en nazistisk historia, att partiet är främlingsfientligt och att de inte delar SD:s mänskosyn.

Men det handlar inte bara om skillnader i värderingar, utan också om konkreta frågor där SD har en annan linje än de övriga partierna. SD vill till exempel att Sverige ska lämna EU, något som alla andra partier motsätter sig, bortsett från Vänsterpartiet.

Endel har frågat sig varför inte talmannen ger Jimmie Åkesson ett sonderingsuppdrag, efter att både Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) har misslyckats med att bilda regering. Men det är helt enkelt inte realistiskt att Åkesson skulle få understöd i riksdagen för en regering.

Inget av de andra partierna vill sitta i samma regering som Åkesson. Om han skulle försöka bilda en enpartiregering med endast SD, så skulle han bli nedröstad i riksdagen.

I teorin kan Löfvens övergångsregering sitta ända fram till nästa val år 2022, men det är inte alls sannolikt

Efter höstens turbulens inom det borgerliga blocket Alliansen har Jimmie Åkesson börjat tala om att ett nytt konservativt block växer fram i Sverige. Han anser att Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna har mycket gemensamt, men de andra partierna har tagit avstånd från det här.

Sverigedemokraterna fick 17,5 procent av rösterna i valet i september och är därmed Sveriges tredje största parti.

Du frågade: Varför får ett litet landsbygdsparti som Centern en så framträdande roll i media?

Lindas svar: Valresultatet blev oerhört jämnt mellan de olika blocken. Det rödgröna blocket fick 144 mandat, borgerliga Alliansen fick 143 mandat och Sverigedemokraterna 62 mandat.

Inget block har lyckats bilda regering och i egenskap av vågmästare har Centerpartiet fått en viktig roll i regeringspusslet. Centern röstade nej till Ulf Kristerssons (M) regeringsförslag, eftersom C inte vill att SD ska få inflytande.

Stefan Löfven (S) har försökt locka över Centerpartiet och Liberalerna till det rödgröna blocket, men de förhandlingarna strandade tidigare i veckan efter att Centern sagt nej.

Även om Centerpartiet endast fick 8,6 procent av rösterna i valet, så är de tillräckligt stora för att stoppa Socialdemokraternas och Moderaternas regeringsförslag.

Efter att regeringsförhandlingarna avbröts i måndags, så finns det igen spekulationer om att Centerns partiledare Annie Lööf själv försöker bli statsminister.

Du frågade: Kan det bli extraval?

Linda svarar: För att det ska bli extraval krävs det att riksdagen röstar nej till fyra statsministerkandidater. Hittills har riksdagen röstat nej till Ulf Kristersson (M) och på fredag blir det omröstning om Stefan Löfven (S).

Under hösten har det diskuterats om det är vettigt att det krävs fyra omröstningar innan extraval

Efter att Centern i måndags meddelade att de kommer att rösta nej till Löfven, så är det redan på förhand givet att Löfven förlorar i omröstningen. Efter det är det fortfarande två omröstningar kvar, men samtidigt kommer ett extraval hela tiden närmare.

Flera politiska bedömare i Sverige anser att det är svårt att se hur regeringsbildningen ska lyckas, då inget av partierna verkar vara redo att kompromissa.

Du frågade: Finns det någon tidsgräns för hur länge regeringsbildningen kan hålla på?

Linda svarar så här på den frågan: Det finns ingen tidsgräns för när de fyra omröstningarna om statsministern ska hållas. I teorin kan Löfvens övergångsregering sitta ända fram till nästa val år 2022, men det är inte alls sannolikt.

Talmannen Andreas Norlén har sagt att han vill låta förhandlingarna ta den tid de tar, men att han inte vill dra ut på tiden mer än nödvändigt.

Genom att låta riksdagen rösta om Kristersson och Löfven, även om det på förhand har varit klart att de kommer att röstas ner, så sätter talmannen press på partierna att försöka nå en lösning. Alla partier förutom Sverigedemokraterna har meddelat att de vill undvika ett extraval.

Under hösten har det ändå diskuterats om det är vettigt att det krävs fyra omröstningar innan extraval, eller om det skulle räcka med färre, och det är inte omöjligt att det görs en förändring i det här förfarandet efter att en ny regering har tillträtt.

Du frågade: Varför är svenskarna så fastlåsta i blockpolitiken?

Linda svarar: I Finland är vi vana vid att nästan vilka partier som helst kan regera tillsammans. Till exempel har Vänsterförbundet suttit i samma regering som Samlingspartiet och också Socialdemokraterna har regerat med Samlingspartiet.

I Sverige verkar det här vara omöjligt. Stefan Löfven vill visserligen bryta blockpolitiken, eftersom han anser att den är fördummande, men hittills har han inte lyckats.

De fyra borgerliga partierna började samarbeta i Alliansen uttryckligen för att bli en motvikt till Socialdemokraterna, som under lång tid hade monopol på makten i Sverige. De senaste veckorna har Alliansen ändå varit splittrad av regeringsfrågan, men det är inte omöjligt att samarbetet blir aktivt igen.

Varken Stefan Löfven eller Ulf Kristersson kan tänka sig att Socialdemokraterna och Moderaterna skulle regera tillsammans. Ett argument är att Sverigedemokraterna då sannolikt skulle växa sig ännu starkare i oppositionen.

De traditionella politiska blocken gör att regeringspolitiken blir väldigt tydlig, det är antingen vänster- eller högerpolitik. Åtminstone hittills har svenskarna redan då de går till val vetat vilka partier som kan tänkas samarbeta med varandra.