Docent i konstvetenskap: "En pissoar eller en snusdosa kan vara konst bara för att någon säger att det är konst"
Vad är konst och vad händer när en konstnär och publiken inte är överens om vad konst är? I serien vad säger vetenskapen får du svaret på frågor som berör ditt liv och vårt samhälle.
Frågorna besvaras av experter från Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi som en del av ÅA:s 100-årsfirande.
Enligt Fred Andersson, docent i konstvetenskap och visuell kommunikation samt universitetslärare i visuella studier vid Åbo Akademi, är standardsvaret i dag att konst är någonting som har visats som konst och har visats av en sorts social elit som kallas för konstvärlden.
– Det är konst för att de har accepterat att det är konst, börjat kalla det för konst, betalat höga summor för det och visat det på sina gallerier och i sina tidningar. Det är konst för att det anses vara konst.
Fred Andersson lyfter fram en konstnär som har haft ett stort inflytande i vad är konst-debatten.
– Pionjären för det här var Marcel Duchamp. Han var en fransk konstnär som ville testa vad som kan vara konst. Han tog fram en pissoar, eller som han själv sade "A piece of plumbing". Han och andra konstnärer hade en jury för en stor utställning i New York 1917. Duchamp satt med i den här juryn och som ett skämt skickade han in sin pissoar som hade signerat med R. Mutt.
– Han argumenterade passionerat för den här pissoaren och sade att vad som helst kan vara konst, men ingen av hans jurykollegor höll med honom. Så pissoaren kom inte med på utställningen, men däremot kom den med på bild i en ganska avancerad tidskrift som en av Duchamps vänner hade.
Duchamp försökte ställa ut pissoaren "A piece of plumbing"
När historien om pissoaren sedan spreds fick Duchamp en massa skäll.
Då skrev han en artikel i samma tidskrift där han kommenterade det hela.
– Han skrev bland annat att man har kallat det här verket för en bit rörmokeri, "A piece of plumbing". Det är struntprat. Amerika har inte bidragit med någonting till konsten förutom sina rörledningar, sitt rörmokeri och sina järnvägsbroar. Det var ganska elakt skrivet av honom.
Därefter blev det tyst om saken tills att det kom unga konstnärer på 1950- och 60-talet i USA som upptäckte Duchamp igen.
De började göra liknande saker, alltså ta in vanliga vardagsföremål och göra dem till delar av konstverk.
– På det sättet demonstrerade de att vad som helst kan vara konst. Därefter kom det kritiker på 1960-talet som skrev filosofiska essäer som förklarade ett nytt konstbegrepp som de kallade för det institutionella konstbegreppet. Att definitionen på konst är enkel: Det är bara det som anses vara konst som är konst. Institutionerna, alltså museerna och gallerierna bestämmer vad som är konst.
I dagens konstsituation har det här med att ställa frågor genom konsten och att debattera samhället genom konsten fått en väldigt viktig roll.
Enligt Fred Andersson har de flesta av oss nog svårt att acceptera det här, men det är det enkla svaret på frågan "vad är konst".
Det vill säga det är de som finns i konstvärlden som bestämmer vad som är konst.
– Men vi skulle kunna börja ifrågasätta det där på olika sätt. Om vi skulle gå runt och fråga folk vad konst är skulle de flesta säga att konst är bilder. Och när man ställer den här frågan så svarar inte de flesta på frågan, utan de börjar bara prata om vad de själva tycker är bra konst. Det gäller även högutbildade akademiker. Men det är inte det vad som är bra konst som är frågan, utan frågan är vad är konst.
– Man märker också att folk tycker att det som enligt dem inte är bra konst inte är konst. Men det är ganska lätt att motbevisa. Det har Duchamp motbevisat 1917. Det räcker att göra ett test och om man får konstvärlden att acceptera att det är konst så är det konst. Man skulle kunna försöka komma ur det där, för vi har fastnat där. Det är ett cirkelresonemang och det är inte heller särskilt vetenskapligt.
Vad händer när en konstnär och publiken inte är överens om vad konst är?
– Då uppstår en debatt och det är bra både för samhället och konsten. Det är alltid bra att det uppstår en debatt om konst. Jag har ingenting emot att folk ifrågasätter vad jag tycker är konst, för det är möjligt att det inte är så förfärligt bra. Utan bara att det är konst för att jag tycker att det är konst för att jag är en vänsterliberal akademiker.
Fred Andersson tycket att begreppet konst ska kopplas till en förmåga och inte till ett föremål.
– När man får frågan vad är konst förväntas man visa olika föremål som är konst. Jag skulle kunna påstå att en snusdosa är konst för att jag säger att det är konst. Bara för att jag tycker att snus är bra kan jag påstå att det är konst.
– Men konst är inte ett föremål. Oavsett om det är en snusdosa eller en bronsskulptur. Konst är en förmåga, en skicklighet och en färdighet. Konst är att utforma saker och att ställa vissa frågor. I dagens konstsituation har det här med att ställa frågor genom konsten och att debattera samhället genom konsten fått en väldigt viktig roll.
Hur lätt är det att enas om vad som är konst?
– Det beror vem du frågar. Det är en fråga som väldigt många människor tror att de vet svaret på men att få en enighet där alla människor i Finland skulle hålla med om vad som är konst? Det kommer nog aldrig att ske. Väldigt ofta slutar sådana här diskussioner i att människor fastnar i sina övertygelser om vad de tycker är bra konst.
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
