Heidi Hautala om tiden när Gröna förbundet grundades – ”Vi var på väg att grunda två partier”

Europaparlamentarikern Heidi Hautala har varit med och grundat mycket: Helsingfors första vegetariska restaurang Kasvis, tidningen Uuden ajan aura och inte minst Gröna förbundet. Partiets start var minst sagt turbulent, minns hon i programmet Paula möter.

Heidi Hautala hör till veteranerna inom den finländska politiken. Hon var De grönas första ordförande, hon hörde till Finlands första EU-parlamentariker, hon har varit presidentkandidat för De gröna och sitter igen i EU-parlamentet.

Hautala minns 1983, när det var dags att grunda gröna vallistor till riksdagsvalet.

- Plötsligt hade vi två riksgdagsledamöter, Kalle Könkkölä och Ville Komsi. De var okonventionella och fick ganska mycket stryk av de etablerade partierna och av talmannen.

Gräl om det alls skulle bli något parti eller inte

Sedan blev det dags att starta ett parti.

- Vi grälade om ifall man skulle starta ett parti eller inte. Bland vissa aktivister hade parti ett väldigt dåligt rykte. Jag tror det var efter den stora taistoit-rörelsen som hade stor opinionsmakt bland studenter. Men några av oss sade att titta nu, vi konkurrerar redan mot andra partier, att varför inte ta steget, det är inte så stort.

-Jag var den pragmatiska Heidi som blev första ordförande. Det är lite roligt att jag sedan måste avgå 1991 när jag blev riksdagsledamot. På den tiden skulle en riksdagsledamot kan inte leda partiet, medan det nu är nästan tvärtom.

Hur var det att leda ett parti som delvis hade startat med ett gräl?

-Det värsta, som ganska få känner till, är att vi var på väg att etablera två partier. Varje söndag kväll efter våra möten, det ena lett av mig och det andra av dåvarande riksdagsledamoten Eero Paloheimo, skulle vi båda rapportera om vår partietablering till TV-nyheterna. Redaktörerna skrattade lite åt oss, jag vet inte om det var välvilligt eller illvilligt. Sedan kom vi över det. Men det är klart att en del av grundfigurerna fortsatte i olika medborgarrörelser och ville inte vara med i partiet. Vissa kom med senare eller blev aktiva inom andra partier, till exempel Thomas Wallgren som sedan blev aktiv inom SDP.

Du ledde partiet när partiet började växa ganska kraftigt. I riksdagsvalet gick ni från fyra platser till tio.

-Den stora segern var att vi förutom att växa från fyra platser till tio, växte från fyra män till fem kvinnor och fem män. Det var ett medvetet steg vi tog. Vi beslöt att du är det dags att lyfta kvinnor i ledningen. Så det var jag och Satu Hassi som var det officiella ansiktet utåt. Vi var alla eniga om att det skulle vara så.

Kan det vara en orsak till att ni gick så mycket framåt?

Det kan hända, för kvinnor bryr sig mer om de värderingar som De gröna representerar. Det bara är så, men det kanske förändras.

De gröna tar plats i regeringen

Sedan kom ni med i regeringen 1995. Hur gick den diskussionen?

Jag var med i regeringsförhandlingarna 1991 och var väldigt lättad att vi inte kom med i Esko Ahos regering. Men vi kom ut från förhandlingarna genom paraddörren för vi kunde avslöja att Centerpartiet inte gick med på våra krav. Vi krävde att Finland skulle minska sin energikonsumtion 2 procent per år till 2030, men det ansågs vara för mycket.

Den stora segern var att vi förutom att växa från fyra platser till tio, växte från fyra män till fem kvinnor och fem män. Det var ett medvetet steg vi tog. Vi beslöt att du är det dags att lyfta kvinnor i ledningen.

1995 var det dags för De gröna att gå med i regeringen. Då var Hautala själv redan EU-parlamentariker och följde med mer på avstånd.

- Många gröna säger ännu i dag att Paavo Lipponen var en väldigt bra statsminister, han var rättvis mot alla ministrar. Det var Pekka Haavisto som var vår minister. Stackars Pekka fick gråa hår när han ensam skulle kämpa för Natura2000 och 1000 andra saker.

Lång EU-karriär

Du har varit med länge i EU-politiken. Vad drev dig bort från den finska dagspolitiken.

- Jag hade bekantat mig med de övriga gröna partierna i Europa. Sen lärde jag mig helt mot min övertygelse att det skulle vara bra att Finland går med i EU. Osmo Soininvaara sade till mig att jag måste förstå att om marknadskrafterna går över gränser, måste också politiken göra det. Då förstod jag att det skulle vara bra med ett slags transnationell demokrati.

Den tidigare EU-motståndaren blev en av Finlands första EU-parlamentariker som tillträdde när Finland hade gått med i EU 1995.

- Det fanns ingen finländsk infrastruktur i parlamentet. Men det fanns också en känsla av att vi börjar skapa något nytt. Det var en pionjärtid.

Det var också då Hautala för första gången blev biten av öppenhetsflugan, som hon själv kallar den.

- Jag insåg att det fanns en skandalös brist på öppenhet i beslutsfattandet på EU-nivå. Jag var en av nyckelpersonerna som fick till stånd att vi 2001 fick ett regelverk som motsvarar Finlands offentlighetslag.

Stackars Pekka fick gråa hår när han ensam skulle kämpa för Natura2000 och 1000 andra saker.

Före det hade allting som inte var explicit offentligt inom EU varit hemligt. I dag är det tvärtom: allt som inte är sekretessbelagt är offentligt.

- Man måste vara lite passionerad för vissa sakfrågor och sen måste man titta runt och hitta vänner och samarbetspartners.

När det gäller offentlighetsregelverket var det föga överraskande de andra nordiska EU-medlemmarna samt Nederländerna som blev bundsförvanter.

Efter det har Hautala fått uppleva många turbulenta EU-tider, som Greklandskrisen och Brexit.

Alla måste ta ansvar för klimatet

Klimatförändringen är förstås något som står den gröna veteranpolitikern nära hjärtat. Har hon då någonsin lust att säga ”Vad var det jag sade?”.

-Det hjälper inte. Men jag tror att många nu inser att vi måste tänka på hur vi lever, hur vi bor, hur vi kör. Vi måste också kräva att företagen tar sitt ansvar och för det krävs lagstiftning. Det gläder mig att det i Finland finns en rörelse som kräver en lag om samhällsansvar. Konsumenter, producenter och företag måste ta mera ansvar. Vi kan bjuda dem till att göra mer för klimatet och till att sluta kränka mänskliga rättigheter ute i världen

Varför har makthavarna inte fattat snabbare beslut?

Det finns så många intressen som kommer att lida av att man går mot kretsloppsekonomi och börjar spara energi. En stor del av problemet är att det finns för lite transparens och många intressekonflikter. Till exempel i Finland skulle man bli av med miljöovänliga företagsstöd. Men nu måste vi kräva av att alla aktörer i samhället tar sitt ansvar.