"Män verkar ha ett behov av att berätta sina historier" – forskare samlar in uppväxtberättelser av finlandssvenska män

Det började med en samling serietidningar, som forskaren Jakob Löfgren packade ihop.

- Jag började fundera på varför jag har så mycket serietidningar då jag är en bit över 30 år gammal. Varför det är okej, är jag inte vuxen?

Löfgren blev intresserad av varför en del saker fastnar och varför han hade fastnat för serietidningarna under sin uppväxt.

Han insåg att ingen hade frågat män hur det var att växa upp som pojke tog han itu med den kunskapsluckan.

Därför frågar han av män hur det har varit att växa upp som man i Svenskfinland.

- Som folklorist är jag ju intresserad av personernas berättelser. Det verkar finnas ett behov av att berätta då folk har skickat in dagboksurklipp och annat material som de kände att jag kunde ha nytta av, säger Löfgren.

Han har precis dragit igång sitt projekt och svar har börjat trilla in. Det går fortfarande att lämna in sin uppväxtberättelse på Svenska Litteratursällskapets webbplats.

Frågor kring manlighet aktuella

Löfgren uppskattar och värdesätter svarens uppriktighet. Frågor kring manlighet har blivit allt mer aktuella.

Forskningen ser ut att väcka intresse.

- Det verkar vara angeläget för folk att svara och det är jag glad för. Ju större spridning jag får, desto roligare blir det för mig att arbeta med materialet.

Projektet görs i samarbete med Nordisk folkloristik vid Åbo Akademi och Folklivsarkivet i Lund.

Svaren från insamlingen kommer att arkiveras vid Svenska litteratursällskapets arkiv.

Även tragiska livsöden delas med Löfgren

Löfgren har också fått ta del av en del tragiska livsöden, berättelser som personer har skickat in om sitt pojkskap.

- Berättelser om hur man har varit tvungen att förhålla sig till manligheten, eller till föräldrarnas och samhällets förhållningar till manligheten. Det har lett till att man har upplevt sin barndom som väldigt tragisk, säger Löfgren.

Materialet ska bevaras i Svenska litteratursällskapets arkiv och kan användas av andra forskare.

- För det verkar inte finnas så mycket material om just pojkskap och upplevelser kring det - ingen har helt enkelt frågat om det, även om det i sig finns många berättelser om pojkar och pojkskap i skönlitteraturen, säger Löfgren.

Löfgren fortsätter:

- Folk har tillfrågats om barndomen redan tidigare. Man har utgått från att pojkskapet kan läsas ut från det materialet. Men jag är intresserad av hur pojkskapet konstrueras och då måste man ha en mer riktad lista.

Det busiga pojkskapet - är det en verklighet för alla?

Tanken med hela projektet är att samla in berättelser och sedan se hur känslan av pojkskap ser ut i det berättandet.

Finns det skillnader jämfört med det busiga pojkskapet som ofta presenteras i skönlitteraturen, som Emil i Lönneberga? frågar sig Löfgren.

- Ibland arbetar man med material som folk tycker att är ganska självklart. Men att ifrågasätta det självklara, det är en forskares uppgift.

Den mediala bilden av hur en pojke är var också något som väckte intresse hos Löfgren. Varför är det så? Eller är det så i verkligheten? Vem räknas som "en riktig pojke"?

Jakob Löfgren tror också att uppfattningarna om vad manlighet är varierar.

- Jag kan tänka mig att unga män och pojkar i dag har flera olika uppfattningar om vad en man kan vara. Jag tror att vi har fler manliga ideal att förhålla oss till.