Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Finskspråkiga gymnasister i Östnyland lär sig gärna svenska: "Jag stöter sällan på en dålig attityd mot svenskan"

Från 2018
Ronja Virta som jobbar tillsammans med två klasskamrater.
Bildtext Ronja Virta (längst till höger) jobbar tillsammans med klasskamrater.
Bild: Yle/Hedvig Sandell

Enligt rektorer och svensklärare vid de finskspråkiga gymnasieskolorna i Borgå, Sibbo och Lovisa har de studerande överlag en god inställning till att lära sig svenska. Attityden är dock mer varierande i Lovisa.

På det finskspråkiga gymnasiet Linnankosken lukio i Borgå skriver cirka 60 procent av de studerande svenska i studenten.

Svensklärare Hanna Mäki-Hallila är nöjd med de studerandes syn på ämnet.

– De ser det som en självklarhet att kunna svenska här i Borgå.

Mäki-Hallila berättar att jättemånga av skolans studerande läser svenska som A-språk.

– Den möjligheten finns inte i alla skolor.

Hanna Mäki-Hallila undervisar.
Bildtext Hanna Mäki-Hallila undervisar i svenska på Linnankosken lukio.
Bild: Yle/Hedvig Sandell

Enligt Mäki-Hallila börjar de flesta Borgåelever läsa svenska i lågstadiet och fortsätter med det under gymnasietiden. Hon ser det som en fördel att börja med svenska redan i lågstadiet.

– Det finns många andra språk som man numera tyvärr måste lämna bort i gymnasiet. De som har börjat läsa svenska i lågstadiet kan ha det enklare att lära sig andra språk senare.

Mäki-Hallila tycker att skolans studerande är bra på svenska.

– De är duktiga på att skriva svenska. De kan lätt få laudatur i studentprovet utan att riktigt kunna tala svenska.

Det här ser hon samtidigt som lite problematiskt.

– Redan på 1990-talet kom det planer på ett muntligt prov i svenska i studentexamen men det har ännu inte blivit verklighet.

Oliver Sjöblom och Ronja Virta.
Bildtext Oliver Sjöblom och Ronja Virta från Linnankosken lukio.
Bild: Yle/Hedvig Sandell

"Viktigt att kunna svenska i Borgå"

Andra årets gymnasiestuderande Oliver Sjöblom och Ronja Virta från Linnankosken lukio i Borgå bekräftar Hanna Mäki-Hallilas påstående. Det är båda positivt inställda till att läsa svenska.

– Det är bra att kunna svenska i Borgå. Du behöver språket ganska mycket här.

Virta tycker också att det är viktigt att kunna tala bra svenska.

– Här i östra Nyland är det jätteviktigt att kunna svenska. Det är kanske inte lika viktigt i till exempel norra Finland, inflikar Sjöblom.

Virta berättar att hon endast anväder svenska i skolsammanhang. Sjöblom använder däremot språket också på fritiden.

– Jag talar svenska nästan dagligen med min pappa. Ibland använder jag också svenska i matbutiker.

Oliver Sjöblom som jobbar under lektionen.
Bildtext Oliver Sjöblom längst fram i bild.
Bild: Yle/Hedvig Sandell

Goda resultat i både A- och B-svenskan

I gymnasiet Sipoon lukio i Sibbo skriver närmare hälften av de studerande svenska i studenten, säger rektor Aarne Alatalo.

– Vi brukar ha ett tjugotal studerande som skriver B-svenska, alltså mellanlång svenska. Ungefär tio stycken brukar skriva lång A-svenska.

Den här siffran har sjunkit lite jämfört med tidigare, säger Alatalo. Det har ändå inget med attityden att göra.

– Det beror främst på att de studerande till exempel skriver lång matematik och inte har möjlighet att skriva båda ämnena. En dålig attityd mot svenskan stöter jag numera väldigt sällan på.

Lektion som pågår.
Bild: Yle/Hedvig Sandell

Alatalo berömmer inte bara inställningen som de studerande har till svenskan. Också resultaten är goda, säger han.

– De har varit väldigt bra, speciellt i A-svenskan men också i B-svenskan.

Alatalo berättar att många av dem som skriver A-svenska har gått i språkbad och lärt sig svenska mycket tidigt.

– De talar ganska flytande och obehindrat. Deras största utmaning är grammatiken.

De som läser B-svenska är ändå inte så mycket sämre.

– De skulle kunna klara sig bra i A-svenskan också men väljer att skriva B-svenska eftersom de har lång matematik.

Bättre inställning och resultat bland studerande som använder svenska i vardagen

Vid gymnasiet Loviisan lukio i Lovisa säger rektor Laura Tenhunen att ungefär hälften av de studerande skriver svenska i studenten.

Deras inställning till att lära sig svenska är dock lite mer varierande än i Borgå och Sibbo.

– Det finns studerande med en positiv inställning till svenskan. Språket har ändå också en tydlig negativ klang bland vissa studerande. Så har det varit i flera års tid.

På samma sätt som attityden mot svenskan varierar, varierar också de studerandes resultat i ämnet.

– Vissa studerande kommer från tvåspråkiga hem eller använder svenska i samband med till exempel fritidsintressen. De kan ha otroligt bra resultat. Vi har ändå också studerande som har svårt med svenskan.

Diskussion om artikeln