Plastgran, äkta vara eller ingen gran alls? Så grön är din julgran

Är det själviskt och hyckleri att ha en gran på julen om du till vardags ägnar en hel del tid och energi åt att rädda klimatet? Det är inte svartvitt, så nej, är svaret från experterna. Här är ändå några saker att tänka på om du ska ha gran.

Hösten har i mångt och mycket gått i klimatets tecken, så det är inte förvånande att flera klassiska högtidsinslag läggs under lupp så här inför julen. En fråga som väckt diskussion är julgranens klimatavtryck: är det vettigt att hugga ner och slänga bort relativt unga träd år ut och år in?

Det är i första hand julgransodlingar som kritiseras, inte en glad familjeutflykt till julgransskogen. Unga träd binder koldioxid bäst och det är enligt kritikerna i bästa fall oansvarigt att varje år hugga ner miljontals av våra mest effektiva klimataktivister.

Det mer utbredda argumentet berör ändå vad vi gör med granarna efter att vi använt dem.

Förespråkarna, det vill säga främst granodlarna själva, understryker att själva praxisen med att hugga ner unga träd inte är dålig: när nya planteras binder de mer koldioxid än träden som huggs ner. Också de understryker att det är sorteringen av granen som är problematisk.

Är en plastgran bättre?

Så vem har rätt? Är julgranen av ondo? Forskare har redan länge bett oss undvika plastgranar eftersom du måste använda den i minst 20 år för att det ska löna sig klimatmässigt.

Experternas råd är att skaffa en gran som vuxit nära ditt hem, helst en lite äldre gran du själv hugger. Om du köper så ska den gärna inte vara odlad för ändamålet utan en biprodukt från skogsindustrin.

När julen är över ska du använda den som ved, kompostera den eller föra den till ett värmeverk som tar emot granar

När julen är över ska du använda den som ved, kompostera den eller föra den till ett värmeverk som tar emot granar. Bara du inte slänger den på soptippen, för där avger den 80 procent mer utsläpp än om den brinner upp.

Hur mycket koldioxid binder en gran?

Den norska forskaren Lars Sandved Dalen spekulerade 2014 i huruvida julgranen mår bäst i skogen eller i vardagsrummet, sett ur en klimatsynvinkel.

Enligt Sandved Dalen binder Norges träd – över 11 miljarder stycken enligt Sandved Dalen – årligen en mängd koldioxid som motsvarar den norska biltrafikens totala årliga utsläpp.

Han kommer dock ändå till samma slutsats som granodlarna: eftersom nyplanterade träd binder koldioxid mycket snabbare och effektivare är det inte så farligt om 1,5 miljoner granar säljs årligen i Norge (i Finland samma antal). Inte heller är det farligt att de cirka en halv miljon granar som fälls i skogen huggs ner. De ersätts av en friskare, hungrigare gran.

En gran inom virkesproduktionen binder nämligen under sin livstid (cirka 80 år) en mängd koldioxid som är mindre än en familjebil släpper ut under ett år, enligt Sandved Dalen, det vill säga ett ton.

Maten är den riktiga boven, julgranen bara en bagatell

Så julgranarnas klimatavtryck kan kompenseras med att plantera mer träd. Varje år planterar bara industrin 150 miljoner träd i Finland, och de senaste åren har skogsvolymen stigit rejält varje år eftersom avverkningen varit mindre än tillväxten.

De utsläpp en julgran förorsakar är obetydliga

Istället är det en annan folkfavorit som icke överraskande har ett större klimatavtryck: julmaten.

86 procent av finländarna anser enligt Statistikcentralen att den traditionella julmaten är viktig för julen.

Naturresursinstitutets professor Antti Asikainen sade till Yle Uutiset ifjol att julgranens vara eller icke vara är bagateller, så länge vi konsumerar julmat och julklappar som vi gör nu.

- De utsläpp en julgran förorsakar är obetydliga i jämförelse med vad vi äter på julen, hurudana presenter vi köper eller en hur lång resa vi gör med flyg för att nå varmare platser under julen, konstaterar Asikainen.

Julgranen växer och sköts i 10 år - odlaren får slutligen kring 20 euro per gran

Kåre Pihlströms hobby blev med åren ett företag.