Samåkning, beställningstrafik och gratis kollektivtrafik - så minskar vi trafikutsläppen på landsbygden
Vi ska gå och cykla mera, åka kollektivt och köra elbil - det föreslår kommunikationsministeriets slutrapport. Det här går kanske i städerna och tätorterna, men hur ska det gå till i glesbygden? Så här säger den svenska mobilitetsforskaren Jessica Berg.
- Kollektivtrafiken behöver kompletteras med nya former av mobilitetslösningar, till exempel samåkning, bilpooler och helt nya trafikformer, säger Jessica Berg.
Det kan till exempel handla om att knyta ihop skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor med den allmänna kollektivtrafiken.
- Det handlar alltså om att samordna olika trafikformer i större utsträckning än man gör i dag, säger Berg som har tagit fram en rapport om framtidens kollektivtrafik på den svenska landsbygden.
Få använder kollektivtrafik i glesbygden
I en del regioner i Sverige har man gått in för att samordna till exempel skolskjutsar och allmän kollektivtrafik, men också i Sverige är det här fortfarande ovanligt.
Anropsstyrd trafik eller beställningstrafik är enligt rapporten en möjlighet i glesbygden.
Att samåka är ett annat miljövänligt alternativ. I Sverige lanserades i år appen Skjutsgruppen, och den vill få svenskar att samåka mera.
- I dagens läge är det få på den svenska landsbygden som använder sig av kollektivtrafik, säger Jessica Berg.
Kollektivtrafiken fungerar enligt henne bäst på lands- eller glesbygdsorter som är belägna i närheten av någon tätort.
Vems ansvar?
Eftersom det inte är staten som ansvarar för kollektivtrafiken varken i Sverige eller i Finland ser trafiken väldigt olika ut i olika regioner.
Vems ansvar borde det då vara att se till att kollektivtrafiken fungerar på alla håll i landet?
- Jag tycker att det borde vara regeringens och statens. Att möjliggöra samarbete mellan aktörer, att undanröja juridiska hinder för samordning till exempel och förenkla samarbetet mellan olika aktörer, säger Berg.
För att få kollektivtrafiken att fungera också på landsbygden krävs ändå ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer enligt henne.
Berg påpekar ändå att hon anser att folk som bor på landsbygden inte är de första som borde minska sitt bilkörande, utan först borde man övertyga stadsbor att sluta köra korta sträckor.
Fem åtgärder för bättre kollektivtrafik i glesbygden:
1. Anropsstyrd trafik
Med anropsstyrd trafik menar man kollektivtrafik som inte nödvändigtvis styrs av en tidtabell utan som beställs vid behov. Det finns olika former av anropsstyrd trafik och olika benämningar såsom byabuss, flextrafik, ringbil eller närtrafik.
2.Samordning av tjänster
Skolresor, färdtjänst eller leverans av post kan kombineras med kollektivtrafiken på vissa orter.
3. Samåkning och bilpooler
Organiserad samåkning kan underlättas med hjälp av till exempel appar och statlig eller regional subventionering.
4. Gratis kollektivtrafik
Gratis kollektivtrafik för en viss period eller en viss invånargrupp kan få flera att använda kollektivtrafik.
5. Starka stråk
Med starka stråk menas att köra turer mera ofta och att räta ut busslinjerna så att resan går snabbare än om de kör in i flera bygder och plockar upp resenärer. Förutom bussar så spelar även järnvägen en stor roll för starka stråk-lösningar.