Uno Ekbloms dröm förde honom över Atlanten och in på listan för världsrekord

Åländska Uno Ekblom förverkligade sin dröm om att korsa Atlanten och satte i farten dessutom ett världsrekord! Nu kommer filmen om honom.

Året var 1939. I kalendern stod det 4 maj och Uno kastade loss från Eckerö på Åland med siktet ställt på Sverige och i slutändan New York. Framför sig hade han en resa som skulle förändra hans liv.

- Det började med att jag stötte på Uno Ekbloms historia då jag för fem år sen jobbade med en annan dokumentär. Redan då försökte jag ta reda på mer. Men då min son för ett par år sen kom hem med Unos bok som han hittat på ett antikvariat här i Mariehamn, kände jag att “det här måste bli nåt mer”, berättar Per-Ove Högnäs som nu gjort en dramatiserad dokumentär om Uno.

Resan

Det var år 1937 som Uno Ekblom hemma på Åland läste i tidningen att världsutställningen 1939 skulle äga rum i New York. Han bestämde sig med en gång. Han skulle åka dit. I egen båt. Över Atlanten.

Från den dagen jobbade han målinriktat med siktet inställt på sin dröm. Han skaffade sig en båt och läste in sig på konsten att navigera enligt stjärnorna. Ändå blev det strax innan avfärd snabba omställningar. Unos barndomskompis hoppade av och den hastigt ihopplockade nya besättningen skulle komma att bjuda på överraskningar. Den ena matrosen som ständigt sjösjuk, den andra som återkommande grälsjuk.

Det var en utmanande resa på många sätt.

- I Rotterdam, på väg ut på Atlanten, lastade de 2000 liter olja i den lilla båten. Vilken lukt det måste ha varit ombord!

Romantik

Med 1930-talet som ram och det blå havet som fond målar Per-Ove Högnäs inte bara upp Unos egen historia utan beskriver också tidsandan och passionen för havet med alla dess nöjen och faror. Det här var en tid då folk levde med havet - det tog och det gav, skiftade och lovade.

- Jag har hållit på mycket med havsfilmer. Havet har alltid fascinerat mig, säger Per-Ove Högnäs.

Uppfinnaren

Uno Ekblom var en kunnig man på flera områden och till stora delar självlärd.

- Han måste ha varit otroligt klipsk, säger Per-Ove Högnäs.

Formell utbildning hade Ekblom väldigt lite av.

- Han gick hem från maskinmästarutbildningen på Åland då han tyckte han kunde mer än lärarna på skolan, berättar Högnäs.

När det kom till båtar och konstruktioner var Uno rent av före sin tid. Han lämnade in flera patent redan innan sitt amerikaprojekt.

- Hans fru hade sagt att alla deras pengar gick till hans patentansökningar.

Det går om man vill

- Med mycket vilja kan du egentligen förverkliga vad som helst. Han är nog ett exempel på att det går att förverkliga sina drömmar, säger Högnäs.

Uno klarade inte bara av resan, han satte dessutom utan att ha tänkt på det innan, rekordet för den minsta motorbåt som korsat Atlanten.

Men Unos framgång kom inte utan en extra insats och ett mycket stort engagemang. Atlantresan förberedde han sig noga inför och disciplinen han följde var även hans strikta livsstil i övrigt. Han undvek både kaffe, tobak och alkohol.

Och delvis också kvinnor - hans teorier om samlevnad med sin fru kommer aningen överraskande, nerskrivna som de är i den bok Uno själv satte ihop efter sin resa och som var den som Per-Oves son hittade på antikvariatet i Mariehamn för några år sedan och som i dokumentären löper som Unos inre röst genom berättelsen.

Hemligheter kvar att upptäcka?

Trots att dokumentären är klar så har Per-Ove inte helt kunnat släppa tanken på Uno.

- Jag är fortfarande fascinerad av honom som person och skulle gärna veta mer om hans liv i USA, säger Per-Ove Högnäs.

Uno blev nämligen kvar där efter sin resa och fortsatte lämna in patentansökningar. Vissa väldigt unika.

- Han var den andra i världen som år 1944 kom med en ansökan för en autopilot för båtar och fartyg.

Som uppfinnare var Uno eventuellt inblandad i väldigt spännande projekt?

- Ja vad gjorde han till exempel under kriget? Det sägs att han kanske var anlitad av amerikanska militären. Jag skulle gärna ta reda på mer, ler Per-Ove Högnäs.

Dramadokumentären "Dok: Pojken som ville till Amerika" på Yle Arenan fr.o.m. 25.12 och i Yle Fem söndagen den 30.12 2018 kl. 20:50.

För idé och bild står Per-Ove Högnäs. Dramabearbetningen är gjort av Michael Hancock. Dramatiseringarna har förverkligats tillsammans med åländska skådespelare som förövrigt helt på riktigt blev sjösjuka på Ålands hav då man spelade in de verkligt stormiga scenerna man ser i filmen. Musiken är komponerad av Peter Hägerstand.