FFC:s undersökning bekräftar: Aktiveringsmodellen är en försämring av utkomstskyddet – särskilt över 55-åringarna och arbetslösa på landsbygden lider

Bara under 30 procent av arbetslöshetskassornas medlemmar lyckades uppfylla aktiveringsmodellens krav i år, det visar en färsk enkät av Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC. Särskilt utmanande är situationen för äldre och invånare på mindre orter. Arbetslösa beskriver modellen som svårbegriplig och förödmjukande.

FFC:s enkät som är gjord bland 6 000 arbetslösa medlemmar, bekräftar de misstankar som många haft om den omdebatterade aktiveringsmodellen: i stället för att aktivera, har modellen snarare fungerat som en nedskärning i utkomstskyddet.

Över 25 procent av medlemmarna i FFC:s arbetslöshetskassor har inte uppfyllt aktiveringsmodellens krav en enda gång under det gångna året. En tredjedel av de arbetslösa uppfyllde kraven under alla uppföljningsperioder, en femtedel åtminstone under en period.

Aktiveringsmodellen går ut på att en arbetslös person antingen måste arbeta 18 timmar eller delta i sysselsättande verksamhet, så som utbildningar och workshops, i fem dagar under en 65 dagars period. Om den arbetslösa inte uppfyller kraven, skärs dagpenningen ner med fem procent.

Kraven svårast att uppfylla i norra Finland och på landsbygden

På olika håll i landet finns olika förutsättningar att uppfylla aktiveringsmodellens krav. Särskilt i norra Finland, på mindre orter och på landsbygden är det svårt.

Också situationen för över 55-åriga arbetslösa är mycket besvärlig, berättar FFC:s projektchef Saana Siekkinen.

- Människor upplever att aktiveringsmodellen endast varit en nedskärning i utkomstskyddet, eftersom det är mycket svårt att få jobb eller tillgång till tjänster just nu. På mindre orter råder skriande brist på service, säger Siekkinen.

“Man verkar inte hitta jobb via TE-byrån”

Majoriteten uppger att den största orsaken till att dom inte lyckats uppfylla aktiveringsmodellens krav är bristen på lediga arbetsplatser. En annan betydande faktor var att stödtjänster inte fanns tillgängliga.

En tredjedel av de arbetslösa hade gjort avlönat arbete för att uppfylla kraven, medan mindre än en tredjedel utfört sysselsättningstjänster. Bara en procent hade försökt uppfylla modellens krav genom entreprenörskap.

Majoriteten av dem som fått jobb uppger att de hittat arbetsplatsen på egen hand, exempelvis via kontakter. Bara sju procent hade fått hjälp av TE-byrån, trots att regeringen ökat arbetstjänsternas resurser i samband med aktiveringsmodellen.

- TE-byrån verkar främst erbjuda kurser i hur man skriver ihop en CV. De skräddarsydda kurserna får dock god feedback. De kan hjälpa arbetslösa att hitta jobb på långsikt genom att öka yrkeskompetensen och ge arbetslivsfärdigheter. Men att få jobb via TE-byrån, det verkar man inte göra, säger forskningschef Anu-Hanna Anttila vid Industrifacket, en av FFC:s medlemmar.

Modellen upplevs vara svårbegriplig och förödmjukande

FFC:s undersökning visar att många upplever aktiveringsmodellen vara svårbegriplig. 10 procent av de svarande visste inte om de hade uppfyllt modellen krav, och nästan en tredjedel kunde inte säga hur många av modellens uppföljningsperioder de uppfyllt under det gångna året.

FFC:s projektchef Saana Siekkinen säger att aktiveringsmodellen har komplicerat utkomststödssystemet ytterligare.

Därtill upplevs modellen vara förödmjukande. Särskilt över 55-åringarna uppger att de inte får jobb och inte blir antagna på kurser, eftersom arbetsgivarna anser att de är för gamla.

Man borde skapa en modell som bättre tar hänsyn till människors individuella livssituationer

Anu-Hanna Anttila

Trots att arbetslösheten minskat under de senaste åren är det bara kring en tredjedel som tror att de kommer att hitta jobb under det kommande året.

- När arbetslösheten förlängs, ökar också uppgivenheten. Folk börjar tappa hoppet, säger Siekkinen.

FFC: ersätt aktiveringsmodellen med personliga sysselsättningsplaner

Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som funderar på villkoren för aktiveringsmodellens följande version. Anu-Hanna Anttila vid Industrifacket anser emellertid att det inte hjälper att fila, utan att hela aktiveringsmodellen borde gå i graven.

- Ingen kosmetik eller plåster hjälper här. Man borde skapa en modell som bättre tar hänsyn till människors individuella livssituationer, säger Anttila.

FFC har krävt att aktiveringsmodellen avskaffas, och ersätts med en personlig sysselsättningsplan för varje arbetslös person, där man kommer överens om utbildningar och stödåtgärder för de kommande månaderna.

Texten baserar sig på Terhi Toivonens artikel för Yle Uutiset, ”SAK:n kysely vahvistaa pahimmat pelot aktiivimallista: On käytännössä työttömyysturvan leikkuri – "Esiin nousivat nöyryyttävät, kyykyttävät ja stressaavat tunteet"”