Chefsekonom Heidi Schauman om 2019: Inga radikala räntehöjningar att vänta men finländarna borde spara mer

Den ekonomiska tillväxten i Finland och hela världen håller på att mattas av. Det rapporterade Finansministeriet och flera banker förra veckan. Finns det skäl att oroa sig över den ekonomiska utvecklingen eller kan man sova lugnt?

2018 växer den finländska ekonomin med 2,5 procent men enligt Finansministeriet beräknas tillväxten avta till 1,5 procent nästa år.

Aktia Bank ger en aningen bättre prognos inför 2019 med en tillväxttakt på 1,8 procent. Enligt bankens chefsekonom Heidi Schauman finns det flera orsaker bakom prognosrevideringen: världsekonomin har gått in i en sämre tillväxtfas. Det här gäller speciellt Europa som är viktigt för Finlands utrikeshandel.

Andra orosmoln är USA:s handelspolitik, brexit och det ekonomiska läget i Italien.

- Det är utrikeshandeln och investeringarna som har varit sämre än vad vi förväntade oss. Om vi antar att den sämre utvecklingen fortsätter så landar vi på en siffra på 1,8, säger Schauman.

Hur påverkas den vanliga konsumenten av den långsammare tillväxten?

-Väldigt lite. Speciellt i och med att det handlar om investeringar och export. Först när det leder till ett så mycket sämre ekonomiskt läge att man börjar mista jobben så börjar det påverka vanliga människor, säger Heidi Schauman.

Nu påverkar den avmattade tillväxten främst företagen och deras lönsamhet. För vanliga människor är de direkta effekterna små.

Ska man ta till några åtgärder nu?

- Om man går mot en lite sämre högkonjunktur så skulle det vara fiffigt att spara lite och fundera på om man har sina egna buffertar i skick.

I Finland är sparkvoten, det vill säga hur stor andel av sina inkomster vi sparar, dålig. Heidi Schauman efterlyser ett mer långsiktigt tänkande bland finländarna.

- Där skulle jag gärna se en liten förändring, att människor skulle tänka långsiktigt och inte bara leva ur hand i mun.

Kommer sysselsättningen att påverkas negativt?

- Nej inte ännu, utan största utmaningen på arbetsmarknaden är hur folk ska få de färdigheter som företagen behöver för tillfället.

Enligt Schauman är det viktigare att satsa på vidareutbildning och incitament för att få människor att flytta efter jobb till nya orter.

- De är betydligt större problem på arbetsmarknaden än att arbetsplatserna skulle försvinna just nu.

Kommer räntorna att höjas?

När det handlar om ekonomiska prognoser och konjunkturer är det i synnerhet en sak som intresserar och påverkar finländare, nämligen räntorna - närmare bestämt räntorna på våra stora bostadslån.

Aktia förutspår i sin prognos att Europeiska centralbanken kommer att höja styrräntan en gång nästa höst med 0,25 procentenheter för att gardera sig mot följande lågkonjunktur. Men några radikala räntehöjningar är alltså inte i sikte.

- Centralbanken vill höja räntan i och med att man ser att nästa lågkonjuktur så småningom kommer emot. Om man då är vid nollränta när lågkonjukturen börjar har man ett väldigt dåligt läge att stöda ekonomin under dåliga tider.

Om man däremot höjer räntan för fort och i fel läge så kan man också leda in ekonomin i en sämre fas, så det är en svår situation centralbanken befinner sig i. Man vill bort från nollräntan men samtidigt vill man inte skapa nästa lågkonjunktur.

Huruvida centralbanken bestämmer sig för att höja räntorna eller inte, är alltså aningen osäkert.

- Mycket hänger på vad som hänger i Italien, hur går Brexit, vad händer i Europa?

Men några stora, snabba kast från centralbanken sida ser Schauman som mycket osannolikt.

- Vi har haft en väldigt försiktig ränteprognos, det bygger på att vi inte förväntar oss någon kraftig tillväxt framöver och då är det svårt att säga att räntorna också skulle stiga otroligt snabbt. Oberoende om räntorna stiger eller inte så lönar det sig att se över sin egen ekonomi, säger Schauman.

Kommer det att bli svårare att få lån?

Tillväxten och bankernas verksamhet går inte alltid hand i hand, konstaterar Schauman.

- Vi har haft exceptionella förhållanden under en tid då centralbanken har gjort mycket för att få bankerna att bevilja lån. De som får lån nu kommer också att få det i framtiden, säger Schauman.

Bankerna stresstestar varje potentiell kund och Schauman ser inte att bankens beslutsfattande i frågan kommer att förändras om ekonomin går neråt.

Hur utvecklas priserna?

I Finland har inflationen varit svag under de senaste åren och inflationen här har varit betydligt lägre än i resten av Euroområdet.

- Jag ser inga stora externa tryck på priserna för tillfället. Oljepriset har tvärtom gått ner väldigt mycket och det är något som påverkar inflationen, säger Schauman.