Inga mera resurser för behandling av skarvärenden - "De talar för döva öron"

Egentliga Finlands NTM-central har inte fått mera resurser för att sköta om ansökningar om undantagstillstånd för skarvåtgärder. Detta trots att justitiekanslerämbetet i höstas ansåg att resursbrist inte kan accepteras som motivering till dröjsmål i behandlingen.

Vid Egentliga Finlands NTM-central är det i huvudsak en enda tjänsteman som jobbat med skarvärendena och så ser det ut att bli även i vinter.

- NTM-centralen har inte fått nya resurser till uppgiften. Men att kajan nu hör till ickefredade djur befriar resurser till andra ansökningar, konstaterar överinspektören Ritva Kemppainen.

Enligt Kemppainen har ansökningar om att störa eller döda kajor tagit cirka 30 procent av resurserna årligen.

Klagomål från fiskeorganisationer

Fem österbottniska fiskeorganisationer riktade i ett klagomål till justitiekanslern kritik mot de långa behandlingstiderna vid NTM-centralen. Behandlingstiden i de fem aktuella fallen var mellan 13 och 17 månader.

I höstas konstaterade biträdande justitiekanslers ställföreträdare i ett beslut, att det i flera fall tagit för länge då Egentliga Finlands NTM-central behandlat österbottniska ansökningar om undantagstillstånd för skarvåtgärder.

JK-ämbetet konstaterade då att myndigheterna ska organisera sin verksamhet så att den enskildes rättigheter inte äventyras när ärenden hopar sig.

Resursbrist kan alltså inte accepteras som motivering till dröjsmål i behandlingen.

Två ansökningar under hösten

Trots att man inte fått mera resurser för behandlingen av skarvansökningar, så tror Kemppainen att man klarar sig i år med de resurser man har.

Det verkar som om ansökningarna om undantagstillstånd för skarvåtgärder blir få i år. Endast två ansökningar har kommit in under hösten, varav en från Österbotten.

En av ansökningarna har behandlats, men Kristinestad-Storå fiskeområde väntar fortfarande på beslut.

Överlag har antalet skarvbon minskat i Österbotten

Finlands miljöcentral räknar årligen antalet häckande skarvpar. I Österbotten hade man i år en aning färre skarvbon än 2016 och 2017. I år hade man 6898 bon, då antalet åren innan låg kring 7400 bon.

Bland annat hade en av Finlands största skarvkolonier, den på Storgrynnan i Pjelaxfjärden i Närpes, försvunnit i år.

Bror Eriksson, ordförande för Kristinestad-Storå fiskeområde tror att en del av de fåglarna som häckade i Närpes förra året flyttade till Kristinestad.

- De kapade bort träden i Pjelaxfjärden där de häckade förut, så de trivdes väl inte mera där och flyttade bort. Troligtvis kom en del av dem hit och en del for norrut, spekulerar Eriksson.

- Det lönar sig inte att skrämma bort dem, för du skjuter bara över problemet till grannen. Det var från Sastmola som de första skarvarna kom till Sydösterbotten.

De största skarvkolonierna i år fanns i Vasa och Korsholm. Båda kolonierna innehöll över 1500 häckande skarvpar.

Kommer inte att ansöka i år

Bland annat Kvarkens fiskeområde och Nykarleby fiskeområde har tidigare ansökt om åtgärdstillstånd, men har fått nekande svar efter en lång väntetid. I år kommer man inte att skicka in någon ansökan.

- Vi väntar på vad den nya skarvarbetsgruppen kommer fram till, säger Birthe Wistbacka, disponent för Nykarleby fiskeområde och Norra svenska fiskeområde. Hon syftar på den nationella skarvarbetsgrupp som tillsattes i höstas.

Johan Håkans är ordförande för Kvarkens fiskeområde. Han tror inte att situationen blir bättre även om justitiekanslern ryter till.

- Det är roligt att justitiekanslern har reagerat på det här, men jag tror de talar för döva öron.

Du tror inte någonting kommer att hända?

- Absolut inte. Vi har jobbat med de här frågorna så länge och man märker att det inte finns någon vilja till samarbete överhuvudtaget. De vill inte att vi ska kunna göra något åt skarvarna vid den här kusten.

Håkans anser att det är bortkastad tid och pengar att ansöka om nya tillstånd.

- Vad kan vi göra mera? Vi har inte resurser, vi har inte möjligheter. Vi har gjort vad vi har kunnat. Vi har gjort ansökningar om att begränsa populationen och vi har haft planer på hur man kan göra det och vi har väntat i tre år.

- Det kostar också för oss att göra alla utredningar som de vill ha av oss. Inte klarar vi av det. Vi förlorar alltid mot de där.

Några åtgärdstillstånd i kraft i Österbotten

Även om det på vissa ställen varit svårt att få ett åtgärdstillstånd beviljat, har ändå några tillstånd fått grönt ljus.

Närpes-Kaskö fiskeområde fick förra vintern tillstånd att olja ägg, fälla träd och förstöra bon på Storgrynnan.

Tillståndet gäller för fem år framåt.

Korsnäs-Malax fiskeområde fick i sin tur året innan tillstånd att olja ägg på Juckasgrynnan i Stadsfjärden i Vasa. Tillståndet att oljebehandla äggen gäller på våren 2017-2020.

Fiskeområdet hade också ansökt om att få olja ägg på betydligt fler öar, bland annat i Sundom och i Malax, men tillståndet gäller endast för Juckasgrynnan.

Båda fiskeområdena får dessutom skjuta 30 skarvar per år med vissa begränsningar.

I Vasa tog tillståndet att skrämma skarv från Metgrund i Statsfjärden slut i år.

Artikeln uppdaterad 18.12 kl.12.20. Tidigare stod det felaktigt i artikeln att Kristinestad-Storå fiskeområdes ansökan hade behandlats och att de fått rätt att skrämma skarv från Norrgårdens.