Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Härifrån kommer nästan hela världens julpynt - slutresultatet av Kinas ekonomiska reformer

Från 2018
Uppdaterad 19.12.2018 09:26.
Julprydnader i en partihandel i Yiwu i Kina.
Bildtext Julprydnader i en partihandel i Yiwu.
Bild: Xinhua/ All Over Press

Staden Yiwu cirka 300 kilometer sydväst om Shanghai har genomgått en formidabel förvandling sedan Kina beslöt öppna upp för marknadsekonomi för 40 år sedan.

Staden är i dag en av världens största marknadsplatser och levererar två tredjedelar av allt julpynt som säljs i världen.

Den 18 december 1978 fattade Kinas styrande kommunistiska parti det historiska beslutet att avvika från den rådande stränga ideologiska ekonomiska dogmen och införa begränsad marknadsekonomi.

Det skedde under den nya partiledaren Deng Xiaoping, som hade ärvt ett land i oreda och fattigdom efter den legendariska partiledaren Mao Zedong (som tidigare skrevs Mao Tse-tung).

Porträtt av Kinas förre ledare Deng Xiaoping i Shenzhen.
Bildtext Jätteporträtt av Deng Xiaoping i Shenzhen.

Reformerna fortsatte och har nu lett till att Kina är världens näststörsta ekonomi och flera kinesiska företag hör till världens ledande i sin bransch.

Alibaba är världens största detaljhandelsföretag och Huawei är världens näststörsta leverantör av mobiltelefoner efter Samsung och världsledande på telekomutrustning.

Från hönsfjädrar till en global supermarket

En framgångssaga i egen klass är staden Yiwu cirka fyra timmar med bil mot sydväst från Shanghai.

Här bor cirka 700 000 permanent bosatta – ungefär lika många som i Helsingfors. Av dem är 13 000 utländska affärsmän från Mellanöstern, Afrika, Asien och Europa.

Dessutom finns det uppskattningsvis över en miljon icke-registrerade kineser från andra håll i Kina som lockas av den ekonomiska miljön.

Karta över Kina och Yiwu.
Bild: Yle / Google

Långt innan kommunisterna tog makten i Kina hade invånarna i Yiwu idkat handel med hönsfjädrar och socker.

Man odlade sockerrör och tillverkade sötsaker som såldes i utbyte mot hönsfjädrar. Malda hönsfjädrar blev bra gödsel för sockerodlingarna.

Den här handeln fortsatte i liten skala mer eller mindre i hemlighet under kommunismen, då privat företagsamhet var förbjuden.

Några år efter Deng Xiaopings reformbeslut upplät den lokala partiledningen ett område för gatuhandel med plats för 700 försäljare.

Det blev ett genombrott för stadens och regionens utveckling.

Gatuhandel i slutet av 1970-talet i Yiwu i Kina.
Bildtext Gatuhandel i Yiwu i början av reformperioden för 40 år sedan.
Bild: Reuters / CCTV
Elektronisk partihandel i Yiwu i Kina.
Bildtext E-handel i Yiwu i december 2018.
Bild: Xinhua / All Over Press

I dag är Yiwu världens största partihandelsmarknad för billiga hushållsartiklar och krimskrams. Det finns över 100 000 försäljare och omsättningen var i fjol drygt 30 miljarder euro.

Det motsvarar två tredjedelar av Finlands statsbudget.

Vyer från det moderna Yiwu - Spela upp på Arenan

I Kina spelar den kristna julen ingen större roll i samhället, men Yiwu har gjort sig känd som den kommersiella "julhuvudstaden".

Det beror på den stora mängd julprydnader och annan julrekvisita som tillverkas och säljs där.

En nigeriansk affärsman köper konstgjorda julgranar på marknaden i Yiwu i Kina.
Bildtext En nigeriansk affärsman köper konstgjorda julgranar på marknaden i Yiwu i Kina.
Bild: Xinhua/ All Over Press

Cirka två tredjedelar av allt julpynt som säljs i världen uppskattas komma från Yiwu, enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua och The Economist.

Framgångens baksida

Den ekonomiska framgången har dock inte kommit utan lidande. Kina är ingen demokrati i västerländsk mening. Politiskt oppositionella och minoriteter hanteras med hård hand.

Tibetaner och uigurer i exil i Schweiz protesterar mot förtrycket av deras folk i Kina.
Bildtext Tibetaner och uigurer i exil i Schweiz protesterar mot förtrycket av deras folk i Kina.
Bild: EPA-EFE/SALVATORE DI NOLFI

Miljoner människor har genom åren tvångsförflyttats för att ge plats för nybyggen under den marknadsekonomiska boomen.

Den snabba industrialiseringen har också lett till en ökänd miljöförstöring, som landet ändå börjat ta itu med de senaste åren, liksom med det eftersatta socialskyddet.

Stadsdelen Pudong i Shanghai.
Bildtext Stadsdelen Pudong i Shanghai brukar få symbolisera Kinas frammarsch som ekonomisk stormakt.
Bild: Wikimedia Commons / Pjt56

I dag på 40-årsdagen av beslutet om att öppna upp för marknadsekonomi försäkrade Kinas partiledare och president Xi Jinping att Kina inte vill försöka dominera andra länder.

Xi sa att Kina aldrig kommer att sträva efter global hegemoni.

Den kinesiska ledaren sa inte vad han anspelade på, men det nyrika Kina har länge kritiserats för sin omfattande finansiering av infrastruktur i Asien och Afrika.

De här projekten har försatt många länder i skuld och beroendeförhållande till Kina, som därmed fått strategiska hållhakar i de berörda regionerna.

Kinas ledare Xi Jinping (t.v.) och premiärminister Li Keqiang.
Bildtext Kinas ledare Xi Jinping (t.v.) och premiärminister Li Keqiang firade på tisdagen 40-årsdagen av beslutet att öppna upp den kinesiska ekonomin.
Bild: EPA-EFE/WU HONG


Källor: Reuters, AFP, The Economist, China Daily, Xinhua, CCTV, Der Spiegel, The Guardian, BBC, Nationalencyklopedin, Wikipedia, Yle arkiv.

Diskussion om artikeln