Catarina ville visa för sin make att hon kan själv – först köpte hon ett piano och nu är skivan ett faktum
Först sålde de pianot heter en självbiografisk bok av den finlandssvenska författarinnan Merete Mazzarella. Hos Catarina Johansson var det tvärtom. Genast efter hennes skilsmässa köpte hon ett piano.
Hon köpte det på ett återvinningsställe i Åbo. Det var hemskt och dåligt och billigt.
Men det hade det hon behövde mest just då: svarta och vita tangenter, och när man tryckte på dem kom det någonting som liknade musik ur det .
När hennes man försvann, försvann också hennes pianist. Och därmed en av grundpelarna för hennes musik. Trots det kände hon att hon måste fortsätta med musiken som en viktig del i sorgearbetet.
Crying and fighting at night oh so loud
Praying and begging for peace or goodbye
Jamming and slamming by turn on and off
Is this the true love or love that we lostKatyayani: Fly Bird
Ett synligt och ljudligt resultat av det är skivan After Silence som hon nyligen gav ut. Under artistnamnet Katyayani. Den låter som the soundtrack of her life från åren efter skilsmässan.
Katyayani är en av den hinduiska gudinnan Durgas nio former och förknippas med hämnd och seger. Att Catarina Johansson har ett intresse för det österländska hörs också på skivan.
Därför är två av låtarna är så kallade mantran. De sticker ganska mycket ut ur det övriga låtmaterialet.
Dans
Det är rätt så typiskt för Catarina Johansson att blanda olika sätt att uttrycka sig. När hon uppträder live med skivans material tolkas musiken samtidigt av dansaren Susanne Montag-Wärnå.
Det har gjorts tidigare i Svenskfinland. Jag tänker här på band som Ragnar Hare från Jakobstad och 1G3B från Närpes.
Men hos dem var eller är dansen kanske lite mera på skoj och deras "dansare" glada amatörer. Susanne Montag-Wärnå är däremot en professionell dansare.
Konst
Catarinas uppträdanden består inte bara av dans och musik. Hon målar också bilder till sina låtar. Bilderna skall uttrycka samma sak som låtarna på ett visuellt plan.
När hon ställer ut sin konst brukar hon spela sin musik på vernissagen eller finissagen.
Musik
Förutom det ovan nämnda mantrastuket leder hennes musik tankarna till 80-talet och loungemusiken.
Hennes mörka röst och J. Tuukkanens återhållsamma orkestrering påminner lite om sångerskan Sade. Själv nämner hon Björk som en stor förebild.
Det svänger fint, ofta med hennes pianospel i förgrunden och en saxofon som tar lyra och kastar motivet tillbaka. Vintermusik som är skön att lyssna på medan man dricker en varm kopp te eller kaffe.
Medan man drömmer sig bort får man en glimt eller två av hennes texter och instämmer med hennes tanke: livet är ingalunda en lång och lugn flod. Men det går framåt.
Fly fly fly little bird just fly
fly fly where you belong
Fly fly fly little bird just fly
fly fly I hope you are homeKatyayani: Fly Bird
