Finländska företag tas på sängen av Trumps sanktioner

Många finländska företag är oförberedda på hur USA:s handelssanktioner kan påverka deras verksamhet. De måste ta reda på mycket mer än förr om sina handelsparter, och skriva sina kontrakt på nya sätt.

Finländska företag borde nuförtiden hålla koll både på sina underleverantörer och sina kunder, och dessutom känna till deras underleverantörer och vem de gör business med.

- Det betyder att företagen måste göra mycket djupare utredningar än tidigare, säger Alexandra Pasternak-Jackson som är vd för amerikanska handelskammaren Amcham i Finland.

Enligt henne ringer många finländska bolag till Amcham och frågar om sanktionerna faktiskt är något de måste fokusera på.

- Men om man vill göra business med USA måste man koncentrera sig på det här. Annars kan man komma på USA:s så kallade svarta lista. Det betyder att man varken får komma in på den amerikanska marknaden eller bedriva någon sorts handel med amerikanska företag eller deras samarbetsparter, säger Alexandra Pasternak-Jackson.

Utredningen kan bli dyr

De utredningar som företagen måste göra kan vara dyra, och räkningen kan stiga betydligt beroende på vad utredningen kommer fram till.

- Det kan hända att man upptäcker att ens underleverantörer själva har underleverantörer som till exempel gör business med Iran. Då borde man egentligen byta sina underleverantörer, och vi vet att det är en dyr och komplicerad process, säger Alexandra Pasternak-Jackson.

Tyvärr är det inte alltid lätt för företagen att få fram korrekt information.

Det är inte så enkelt att man stövlar in på ett bolag i till exempel Indien och frågar om de har någon underleverantör som gör business med Iran, och litar på ett nekande svar.

- Det är just det som är det stora problemet särskilt för finländska företag. Här i Finland kan man ju ändå ganska bra lita på vad folk säger. Men i andra länder finns det inte transparent information. Bolagen har ingen plikt att meddela om sina handelskontakter. Det är här utredningsprocessen kan bli dyr, säger Pasternak-Jackson.

Hon påpekar att alla företag kommer att ha helt unika utmaningar. Det finns inga mönster som man lätt kan följa.

- För ett företag kan utredningen gå snabbt och visa att allt är i ordning. Ett annat företag kan märka att flera av deras underleverantörer måste undersökas vidare. Till sist är det kanske säkrast att byta underleverantörer trots att det försenar produktionen eller det är svårt att hitta bra ersättande underleverantörer.

Många finländska bolag kan åtalas om de byter underleverantör

Förutom att många företag inte har tillräcklig kunskap om sina handelsparter har de inte alltid förstått att juridiskt förbereda sig på att byta ut dem.

För att kunna byta underleverantör måste man bryta ett existerande kontrakt.

- Om man inte på förhand har garderat sig med en klausul i kontraktet som säger att man får bryta kontraktet om sanktionerna drabbar leverantören kan det bli dyrt för företaget att ta sig ur ett avtal, säger Julia Mäklin som är handelspolitisk expert på Amcham.

Här kan många finländska företag gå på en dubbelnit. Dels märker de att de måste byta underleverantör, och dels får de svårt att göra det på grund av att de inte har skrivit kontrakt på rätt sätt.

- Beroende på var deras underleverantör verkar kan det hända att de blir dragna inför domstol och får böta för kontraktsbrott, säger Julia Mäklin.

Trots att större företag ofta har koll på juridiken säger Julia Mäklin att det är mycket vanligt att finska företag inte har beaktat sanktionerna i sina avtal.

- När de sedan drabbas av problemen med fel sorts underleverantör enligt sanktionerna måste de ta ställning till vad som är viktigare för företaget. Vill de fortsätta handla med USA eller vill de fortsätta handla med det företag som hamnat på USA:s svarta lista.

Tre typer av sanktioner

USA:s sanktioner kan delas upp i tre olika kategorier.

De mest omfattande berör all handel i hela länder. De gäller Kuba, Iran, Nordkorea och Syrien. Det betyder till exempel att all handel med Iran berörs av sanktionerna.

Sedan finns det riktade sektorvisa sanktioner mot länder som Ryssland och Venezuela, där sektorer som energibranschen berörs av sanktionerna.

Den tredje kategorin är speciellt riktade sanktioner mot enheter eller personer som har fått handelsförbud. Många ryska oligarker och miljonärer finns på sådana listor. Det kan ha stor inverkan för finländska företag.

Sanktionerna betyder inte bara att amerikanska privatpersoner och företag måste sluta handla med företag som finns på den svarta listan.

De kan dessutom utvidgas till amerikanska banker som kan vägra genomföra transaktioner för finska företag.

Det kan i sin tur leda till att banker utanför USA kan bli mer försiktiga när det gäller transaktioner.

Sanktionerna förändras hela tiden

Företagen måste konstant överväga hur de ska förhålla sig till sanktionerna. Trumps administration har fört en mycket aktiv sanktionspolitik.

- Det att man har koll på nuläget betyder inte att läget är det samma i framtiden. Till exempel när det gäller vilka personer som är belagda med sanktioner kan det ske förändringar över en natt, säger Julia Mäklin.

Människor som gisslan i handelskriget

USA:s pågående förhandlingar med Kina har fått president Donald Trump att skjuta upp ytterligare höjningar av tullar på kinesiska varor till april.

Ifall förhandlingarna inte är fruktbara kommer de senaste tarifferna som trädde i kraft i november att höjas från 10 procent till 25 procent.

- Det gäller många olika typer av varor. Det kan ha stora effekter på den globala handeln. Sedan har president Trump ännu hotat med att alla kinesiska varor skulle beläggas med tariffer, men det finns ingen tidsplan för det, säger Julia Mäklin.

Hur det går med tarifferna beror delvis på hur det går i förhandlingarna, och delvis på hur det går med Huaweis ekonomichef.

USA lät i början av december gripa det kinesiska teknologibolaget Huaweis ekonomichef Meng Wanzhou. Hon misstänks för brott mot amerikanska sanktioner mot Iran.

- President Trump har sagt att han kommer att använda det här som ett led i förhandlingarna med Kina, säger Julia Mäklin.

- Det här är ett exempel på hur allvarligt de amerikanska myndigheterna tar på att man bryter sanktionerna; att de är villiga att arrestera en galjonsbild för både Huawei och Kina.

Meng Wangzhou greps i Kanada, på begäran av de amerikanska myndigheterna. Något senare greps två kanadensare i Kina, den tidigare kanadensiska diplomaten Michael Kovrig samt företagaren Michael Spavor.

Västdiplomater stationerade i Peking och tidigare kanadensiska diplomater anser att de kinesiska aktionerna är repressalier med anledning av gripandet av Meng.

Att arrestera representanter för motparten och hålla dem som gisslan i ekonomiska förhandlingar har inte varit kutym sedan 1600-talet.

- Både USA:s och Kanadas myndigheter har utfärdat resevarningar till sina medborgare. De ser åtminstone att det finns någon form av risk för personer som reser till Kina, säger Julia Mäklin.