Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finska skallar från 1800-talet fortfarande i Karolinska institutets samlingar – krav på att de återlämnas till Finland

Från 2018
Uppdaterad 21.12.2018 14:49.
Kranium.
Bildtext Illustrerande arkivbild.
Bild: Jarkko Mikkonen

Under den svenska rasforskningsivern var finska kranier eftertraktade. Tiotals finska skallar finns kvar i Karolinska institutets samlingar.

Karolinska institutet (KI) har sammanlagt 82 kranier som tros komma från finländare.

Skallarna har samlats in under 1800-talet, en stor del av dem har dessutom tillhört personer som redan var begravda men blev uppgrävda igen.

En aktivistgrupp kräver att skallarna ska föras tillbaka till Finland. Ett kravbrev överlämnades på onsdagen.

Ingen lätt match att begära ut kvarlevor

Bland de som har undertecknat kravbrevet finns bland andra två sverigefinska organisationer.

Även församlingen i Pälkäne har undertecknat brevet, eftersom flera av skallarna har grävts upp från församlingens begravningsplats.

Texten Karolinska institutet på en vägg.
Bild: Mostphotos/Roland Jakobsson

Karolinska institutet säger till SR Sisuradio att initiativet är välkommet, men det finns också hinder på vägen.

När det är fråga om ett privat initiativ är det inte helt enkelt att få ut kvarlevorna från KI:s samlingar.

– I dagsläget skulle det krävas att en fråga kom formellt från finska myndigheter eller regeringsföreträdare, säger Maria Josephson, handläggare och medicinhistoriker på KI till Sisuradio.

Skallar har återlämnats tidigare till andra länder

Orsaken till att just finska skallar ansågs vara intressanta under 1800-talet var synen att finländare troddes tillhöra en utomeuropeisk ras.

Den svenska forskaren Anders Retzius var en frontfigur inom rasbiologi. På 1840-talet delade han in människor i olika raser enligt skallindex.

Senare gick sonen Gustaf Retzius i pappas fotspår och fortsatte arbetet.

I slutet av 1870-talet publicerade Gustaf Retzius verket Finska cranier jämte några natur- och litteraturstudier inom andra områden af finsk antropologi.

Skallarna i KI:s samlingar är arvet efter far och son Retzius forskning.

Det är inte första gången det ställs krav på att kvarlevor ska lämnas tillbaka.

Tidigare har kranier från bland annat Nya Zeeland förts tillbaka till landet de kom ifrån. Hittills rör det sig ändå om färre än tio kranier som har återlämnats ur KI:s samlingar.

Det finns även krav på att samiska kranier som är uppgrävda i Rounala nära finska gränsen ska lämnas tillbaka. De kranierna finns i svenska statens historiska museers samlingar, inte hos KI.

Artikeln uppdaterad 21.12.2018: Antalet kranier som tidigare har återlämnats korrigerades, de sverigefinska organisationernas roll i samband med det nu aktuella kravet ändrades, förtydliganden om de samiska kranierna.

Källor: SR Sisuradio, SVT Uutiset, Karolinska institutet