Reseledare, statistiknörd och kontorsråtta – Christian Ruuttu spräcker myterna kring alla hockeyälskares drömjobb
Ni har alla sett dem. De hemliga männen som jagar talanger i kulisserna. Männen som åker land och rike runt och får betalt för att se på hockey. Männen, vars ord väger tungt då miljonkontrakten i NHL delas ut.
– Det skulle vara ett bra jobb om man inte skulle behöva skriva rapporter efter matcherna, säger Christian Ruuttu till Sportmagasinet och skrattar. Ruuttu har huvudansvaret för Los Angeles Kings amatörscouting i Europa och Ryssland.
Varje morgon inleder han med att gå igenom statistik för hundratals spelare. Istid, målskyttar, allt ska dokumenteras och sammanställas. Ganska sällan sker det här hemma vid frukostbordet, då han oftast är på resande fot. Under en säsong blir det omkring 200 nätter på hotell.
Varje säsong ser han mellan 270 och 280 matcher live på plats, utöver det blir det mellan 70 och 110 videor. Han gör upp sin egen tidtabell en månad i taget, prickar in intressanta matcher, bokar flyg, hotell och bilar. Sedan gäller det att dubbelkolla att tidtabellen håller, snacka med tränarna, försäkra sig om att de intressanta spelarna faktiskt ingår i laguppställningen.
Sekreterare eller assistent som skulle sköta det praktiska? Nej en sådan finns inte.
“Dubbelkolla allt innan du åker”
Men hur många gånger man än kollar att allt stämmer, går det ändå åt skogen ibland. Planer ändras i sista stund, framförallt när det gäller amatörhockeyn, alltså juniorer. Som den gången då han skulle till Västerås och kolla på William Karlsson.
– Han skulle spela i J20 matchen, berättar Ruuttu. Jag ringde ännu och kollade med coachen, som sade att han är på morgonis och ska spela i matchen i kväll.
När Ruuttu väl kom fram till Västerås var Karlsson inte längre där. Han hade åkt med det allsvenska laget som hade bortamatch fyra timmar därifrån.
Karlsson draftades sedan år 2011 av Anaheim Ducks i den andra rundan och gör nu sin andra säsong för Vegas Golden Knights.
Ibland händer det också att uppgiften om i vilken ishall matchen spelas inte stämmer.
– Till exempel spelar Djurgårdens juniorer i tre olika ishallar, så man måste alltid dubbelkolla innan man åker.
“Nu finns det statistik på allt”
Ruuttu hade bakom sig fyra säsonger som general manager för Esbolaget Blues då han fick ett samtal av Wayne Gretzky. Och plötsligt var han tillbaka i NHL igen, i en alldeles ny roll.
NHL-scoutens vardag har förändrats en hel del sedan han började leta lovande hockeyspelare för Phoenix Coyotes i medlet av 2000-talet.
– Då gick man mera på magkänsla, nu finns det videor och statistik på allt och allt kollas, säger Ruuttu.
Efter varje match ska scouten också avlämna en rapport, som ofta är mycket detaljerad. Rapporterna sparas sedan i en databas, så man kan kolla om 15-20 år vad man har tyckt om killen.
Från Phoenix till Los Angeles Kings
2011, samma år som sonen Alexander draftades av Phoenix lämnade Christian Ruuttu klubben och skrev på för Los Angeles Kings och för dem har han jobbat sedan dess. Först som scout och de senaste åren som chef för Kings amatörscouting i Europa och Ryssland. Ett uppdrag han gillar skarpt.
– Det är roligt att följa med och se hur det går för de unga killarna. Att försöka se vad det blir av dem om fem år eller så.
Kings senaste finländska kap är 18-åriga Rasmus Kupari, som fått sin hockeyfostran i Kotkan Titaanit och tagit både guld och silver i U18-VM. Kupari, som ännu den här säsongen får mogna i Kärpät, prisas för sin snabbhet och sitt spelsinne.
“Skulle du ha valt den unge Ruuttu?”
Den 7.1.1985 när Sportmagasinet körde i gång, var den 20-åriga Christian Ruuttu som spelade sin tredje säsong i Ässat, den första idrottaren som presenterades i programmet. Senare samma år flyttade han till Helsingfors och IFK och tecknade sitt första NHL-kontrakt med Buffalo Sabres.
Hur ser den 54-åriga NHL-scouten nu på den 20-åriga ynglingen? Skulle han nu som scout ha fått upp ögonen för sitt yngre jag?
– Jag tror det, ja jag hoppas det, för det blev ju en karriär i allafall, skrattar Ruuttu. Kanske hans spelstil till och med skulle passa bättre i NHL idag.
Då var det lite tuffare, lite fulare. Mera holding och sådant, konstaterar Ruuttu, känd för sitt spelöga, skicklighet och passningar.
Skulle ha blivit ekonom
– Ishockey var då och är ännu min hobby. Jag hade inga planer på att bli proffs eller spela i NHL, det bara blev så.
Egentligen hade Ruuttu tänkt sig studera vid Harvard och spela hockey vid sidan av studierna, men den drömmen gick i kras då han hade kontrakt med Ässät och betraktades som proffs.
Så han tog sikte på Helsingfors och Svenska handelshögskolan, men NHL-kontraktet med Buffalo Sabres ändrade de planerna.
Men intresset för att placera på börsen har alltid funnits med i bilden. Och visst har han lyckats också med det. Det var också det han skulle fortsätta med när spelarkarriären tog slut. Men ödet ville annorlunda och nu kan han se tillbaka på närmare trettio år i NHL, som spelare och som scout. Men snart är det dags att lägga av.
Pensionär vid 55?
Europa och Ryssland. Ett område som är alldeles för stort för en person att hålla koll på med allt vad det innebär och nu har han fått hjälp av två andra scouter, Jussi Kari-Koskinen och Niklas Andersson.
Samtidigt funderar Ruuttu själv på när det är dags att dra sig tillbaka och sätta mer tid på sig själv och på sin favoritsport golf.
– Det är en bra fråga. Kanske det här är min sista säsong. Jag blir 55 nu (i februari) och har spelat bra golf de två-tre senaste åren, men man blir ju sämre med åren.
Frågan är om man vill spela bra pensionärsgolf som 55 eller dålig pensionärsgolf om några år, säger Ruttu och skrattar.
Och hockeyn då? Visst spelar han fortfarande, men bara på skoj.
– Varje onsdag spelar vi med scouterna. Vi kör med benskydd, handskar och hjälm. Utan målisar. Det gillar jag. Då är man tillbaka i ground zero, det är roligt. Och så slipper man utrustningen som luktar.
Christian Ruuttu blickar tillbaka på sin hockeykarriär i det sista Sportmagasinet.
' /%3E%3C/svg%3E)
