Miljontals svenskar och delar av Svenskfinland ser Kalle Anka i tv på julafton - "Står för trygghet i en föränderlig värld"

Släktbesök och lutfiskskok planeras fortfarande ofta i enlighet med tv:s programtablå under julafton. Och om något programinslag försvann skulle det orsaka tittarstorm.

Sverige och delar av Svenskfinland stannar klockan 15 svensk tid på julafton. Inget får krocka med tv-programmet Kalle Anka och hans vänner önskar god jul, som sändes första gången år 1958.

Delar av Finland har de senaste dryga tjugofem åren också tenderat att sakta in redan på julaftons förmiddag, då den animerade filmen Lumiukko/Snögubben sänds.

– Orsaken till att vi fortfarande tycker att det är viktigt att titta på tecknat på julafton är att det är en tradition att just då sitta tillsammans framför tv:n och titta på samma program som tidigare år.

Det här säger Charlotte Hagström. Hon är docent och lektor i etnologi vid Lunds universitet i Sverige.

Hon har bland annat forskat i nutida julfirande och fått uttala sig om svenskarnas fäbless för Disneys figurer på julafton, bland annat i amerikansk press.

En jättestor grej med tecknade serier de första åren

– När Kalle Anka och hans vänner visades i svensk tv på julafton för första gången var programutbudet litet. När tecknad film så sändes en hel timme var det en jättestor grej, säger Charlotte Hagström.

I Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul fungerar Benjamin Syrsa som konferencier. I rask takt presenterar han julhälsningar från figurer som Askungen, Robin Hood, Tjuren Ferdinand och Lady och Lufsen.

Enda förnyelsen kommer på sluttampen då några nya Disneyfigur presenteras med ett par korta klipp. Benjamin Syrsa har lånat rösten av journalisten och Sveriges tv:s mångårige julvärd Bengt Feldreich.

Även efter sin pension år 1985 har Bengt Feldreich fortsatt att läsa in nya texter då det behövts.

Lumiukko är en animerad berättelse som bygger på Raymond Briggs berättelse om vänskapen mellan en pojke och en snögubbe. Berättelsen får ett sorgligt slut då snögubbe till sist smälter, efter lek och mys med pojken.

Filmen har visats på Yle på julafton sedan år 1992, på senare år som avslutning på programmet Joulupukin kuumalinja. Antalet tittare brukar röra sig kring flera hundra tusen.

Docenten och lektorn i etnologi Charlotte Hagström tycker att det är intressant att titta på vilka det är som i dag sitter och tittar på tv på julafton.

Är det verkligen barnen? Eller är det de vuxna som tycker att det är viktigt, eftersom de har det minnet med sig från sin barndom.

På 1980-talet kom videobandspelare och det blev möjligt att banda in Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och Lumiukko och titta på det när som helst.

I dag finns också många andra möjligheter att titta på julprogrammen, till exempel via SVT Play och Yle Arenan.

I en föränderlig och i många fall orolig värld så står Kalle Anka för trygghet, allt är som det alltid har varit, allt är normalt.

Charlotte Hagström, docent och lektor i etnologi

– Barnen i dag har tillgång till tecknad film när som helst. Då får man göra den här stunden på julafton till någonting annat, att nu sitter vi tillsammans här för att det är så man gör på julen. Det är traditionen som blir det viktiga.

Charlotte Hagström lyfter också fram att de traditionella julprogrammen även fyller en trygghetsfunktion.

– I en föränderlig och i många fall orolig värld så står Kalle Anka för trygghet, allt är som det alltid har varit, allt är normalt.

De traditionella programmen får inte röras

Att det är traditionen som styr är man mycket medveten om också på SVT. Program som Kalle Anka och hans vänner, Karl-Bertil Jonssons julafton och nyårsaftonens Grevinnan och betjänten är program som inte får röras.

– Ingen av oss har ens vågat diskutera en sådan tanke som att byta ut Bengt Feldreich som Benjamin Syrsa, säger Thomas Nilsson som är kanal- och tablåchef på SVT.

Han säger att det är fantastiskt att nästan tre och en halv miljon svenskar sätter sig framför tv:n klockan tre på julafton för att titta på Kalle Anka.

Det här trots att snart sextio år har gått och så mycket hänt gällande digitalisering och övrig teknisk utveckling.

Också han lyfter fram det faktum att programmet blivit en integrerad del av julfirandet som orsaken till populariteten.

– Programmet är inte bara ett tv-program utan det är en markör för julfirandet. Vissa saker gör man före Kalle Anka och andra gör man efter Kalle Anka, säger Thomas Nilsson.

Jul- och nyårsdagarna är enormt viktiga för SVT.

– Det är den tidpunkt på året då det är mörkt och många är lediga. Fler än vanligt tittar på tv.

Under de här veckorna försöker SVT ha ett så brett utbud av genrer som möjligt. SVT kombinerar tradition och stort drama med underhållning och mycket sport.

Det enda program som vi vid något tillfälle försökt lyfta bort är Grevinnan och betjänten från 1948. Reaktionen var så kraftig att vi tog in den i tablån igen följande år.

Thomas Nilsson, SVT:s kanal- och tablåchef

Förekommer det då några återkommande diskussioner kring de traditionella julprogrammens varande, eller är de så självklara att de bara är att skriva in i tablån?

– Det enda program som vi vid något tillfälle försökt lyfta bort är den svartvita sketchen Grevinnan och betjänten från 1948 som sänds på nyårsafton. Vi fick dock en så pass kraftig reaktion att vi tog in den i tablån igen följande år, säger Thomas Nilsson.

En tudelning i tittandet

Thomas Nilsson ser en tudelning i tittandet under jul och nyår. Å ena sidan följer tittandet samma mönster som under övriga tider på året.

Tittarna väljer alltmer att titta på tv-program när det passar dem själva.

Å andra sidan är upplevelsen av att titta på program tillsammans och gemensamt skapa traditioner viktig. Och återväxten verkar ganska stabil.

Bland småbarn i åldern 3-8 år är Kalle Anka på julafton fortfarande viktigt.

– Det är först när vi kommer lite högre upp i åldrarna som vi ser en viss avmattning i intresset, säger SVT:s kanal- och tablåchef Thomas Nilsson.

Trots ett minskat intresse bland tonåringar, såg ändå fyrtio procent av alla svenska 16-19 åringar på Kalle Anka och hans vänner på julafton i fjol.

Fyrtio procent av alla svenska 16-19 åringar såg på Kalle Anka och hans vänner på julafton i fjol.

För dagens barn innebär skärmtittande ofta att de spelar onlinespel med sina vänner. Skulle det kunna bli en framtida jultradition att under juldagarna spela något spel som var populärt under uppväxten?

– Det skulle det säkert kunna bli, säger docenten och lektorn i etnologi Charlotte Hagström. Ny teknik kommer att påverka vårt julfirande, så att spela är absolut en sak som jag kan tänka mig i framtiden.

Vi tänker ofta att jultraditionerna är som de alltid har varit. Men det pågår ständigt en förändring, som kan vara svår att se när man är mitt uppe i det.