Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Östnyländska kunder vill spara på miljön med papperspåsar och oinplastade paprikor – ändå köper de flesta en plastkasse varje gång de handlar

Från 2019
En äldre kvinna står med en kundvagn framför en hylla med lök i en matbutik.
Bildtext Tua Lindberg-Selén köper helst sina grönsaker i lösvikt utan plastförpackningar.
Bild: Yle/Mira Bäck

Att plastskräp i havet är ett problem vet de flesta vid det här laget, och allt fler försöker undvika att konsumera plast i onödan. Det här är något som också märks i de östnyländska matbutikerna.

I S-market i Borgå rör sig kunderna i en strid ström mellan lådor med äpplen, appelsiner och päron.

På frukt- och grönsaksavdelningen samsas de traditionella fruktpåsarna i plast med biologiskt nedbrytbara biopåsar.

Här och där finns också ställningar med bruna papperspåsar och någonstans hänger vita fruktpåsar i tyg som går att använda flera gånger.

Bild av en låda äpplen i en matbutik. Bredvid finns rullar med plastpåsar, biologiskt nedbrytbara påsar samt en låda med bruna papperspåsar.
Bildtext Påsar av alla de slag.
Bild: Yle/Mira Bäck

Bland gurkor och paprikor kommer Tua Lindberg-Selén gående. Framför sig skuffar hon en kundvagn och inuti den har hon en tygkasse som hon tagit med sig för att bära hem sina varor i.

Om hon måste använda en påse för sina grönsaker så väljer hon helst en komposterbar biopåse.

- På bananer och sådant så sätter jag etiketten direkt på frukten. Jag försöker att tänka på vår natur och inte använda så mycket plast, säger Lindberg-Selén.

Alternativ att välja mellan

Biopåsen återanvänder hon sedan hemma till sin egen kompost.

- Jag tycker att det har gått åt rätt håll, men det är galet när varor ligger i plast, är invirade i plast och ännu sätts in i en plastpåse, säger Lindberg-Selén.

Ofta finns det dessutom för mycket av en vara om den är färdigt inpackad.

- Jag som har ett singelhushåll vill inte ha fem paprikor, jag vill ha en. Det som går tar jag helst i lösvikt, säger Lindberg-Selén.

En medelålders man i blå skjorta håller i en rulle med biopåsar. Han står bredvid en hylla med päron.
Bildtext Butikschef Jan Jansson.
Bild: Yle/Mira Bäck

Enligt Jan Jansson som är butikschef i Näse S-market försöker man minska på användandet av plastpåsar genom att ge kunden olika alternativ att välja mellan.

- S-kedjan har förbundit sig till att minska på plastskräpet, säger Jansson.

Både i S-butiken i Borgå och i K-Supermarket Basilika i Nickby i Sibbo kan kunderna välja mellan påsar i plast, papper och biologiskt nedbrytbart material för frukt och grönsaker.

muovikasseja, 13.7.2018
Bild: Antti Haanpää / Yle

Vid kassorna finns det både plast- och papperspåsar som båda kostar lika mycket, och i Sibbo har man dessutom satt upp skyltar som uppmanar kunderna att minska på plasten och hellre köpa en papperspåse.

De allra flesta kunderna väljer ändå att använda fruktpåsar i plast och att köpa en ny plastkasse varje gång som varorna ska bäras hem.

- Men visst har vi märkt att papperspåsarna används allt mer, säger Jan Jansson i Borgå.

Bara papper?

Mikko Kontio som är köpman vid K-butiken i Nickby funderar på att helt skippa plastkassarna.

- Jag började som köpman i september och har sedan dess hört mig för i andra butiker om hur det gått att helt övergå till papperspåsar. Det är något vi tänker på, säger Kontio.

Det var ett kundönskemål som ledde till att man tog i bruk papperspåsar på frukt- och grönsaksavdelningen i Nickby, berättar han.

Sibboborna har också önskat sig att oftare kunna köpa grönsaker som inte är inpackade i plast, och köpmannen har då tagit in dem i sortimentet.

Kontio är inte helt säker på varför vissa grönsaker är färdigt inpackade när de kommer till butiken, men han tror det har med hållbarheten att göra.

- Men de av våra kunder som hellre köper oinplastade grönsaker säger att de nog håller precis lika länge. Inte plastar man in äpplen heller, funderar Kontio.

En hylla med gula, röda och gröna paprikor och tomater i plastpåsar.
Bild: Yle/Mira Bäck

Då det går försöker man också i övrigt beställa varor i sådana förpackningar att det ger upphov till så lite plastskräp som möjligt.

- Det som kunderna köper, det erbjuder butiken, säger Kontio.

Jan Jansson som är butikschef i S-butiken i Borgå håller med.

- Sist och slutligen är det kunderna som bestämmer.

Kunden väljer

Bredvid en låda med mandariner, eller kanske satsumas, står Kari Lehtonen lutad över sin kundvagn.

Han har precis släppt ner några av de orange frukterna i en biologiskt nedbrytbar påse som han tagit från ställningen intill.

- Jag tror att biopåsen försvinner lite bättre från naturen, men jag är inte säker, säger Lehtonen.

Liksom Tua Lindberg-Selén tycker han att varorna över lag är inpackade i alltför mycket plast.

- Jag har läst om att man någonstans har infört ett pantsystem för plast. Det tycker jag skulle vara en bra idé, så kommer skräpet tillbaka till butiken i stället för att bara kastas på soptippen, säger Lehtonen.

Det är en livsmedelskedja i Sverige som har börjat betala pant för gamla plastpåsar.

Hittills verkar inga finländska butiker ha nappat på idén.

En medelålders man står i en matbutik bredvid en hög med mandariner. Han tittar in i kameran.
Bildtext Kari Lehtonen.
Bild: Yle/Mira Bäck

Vid äppellådan står Dick Öman med en plastpåse i handen.

- Jag vet inte riktigt vad som skulle vara ett bra alternativ till plastpåsen, säger Öman.

Familjen Öman återanvänder oftast påsen åtminstone en gång, till exempel för att samla komposterbart material i.

- Först efter att den tömts åker den i soptunnan.

Sina varor bär de alltid hem i egna kassar som de har tagit med sig.

Öman kan inte riktigt säga vad han tycker att butikerna kunde göra för att minska på plasten.

- Papper fungerar för mig, men jag vet inte om det är bättre för miljön eller naturen. Inte kan man gå till kassan med lösa äpplen heller. Kanske de kommer på något bättre alternativ med tiden. Det får vi hoppas, säger Öman.

Diskussion om artikeln