Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
När nyordslistorna publiceras och årets ord utses är det som julafton för språkentusiasterna. Språkvårdaren Minna Levälahti lyfter fram orden deplatforming och självoptimering som blev aktuella 2018.
På fjolårets sista dag blev jag upplyst om att “deplatforming” var årets ord. Jag som lusläst Språkrådets och Språktidningens nyordslista och även hållit koll på andra nyord under året visste inte det. Diskussionen på nyårsaftonen fick mig naturligtvis att fundera på hur man skulle beskriva fenomenet med ett svenskt ord.
Det engelska verbet deplatform (de-platform) betyder att vägra någon tillgång till en plattform för att framföra åsikter, skriver IT-ord som är en sajt med ord och termer från it-branschen.
Som exempel ges när rasistiska och öppet nazistiska organisationer stängs ute från sociala nätverk. När en inbjuden talare hindras från att tala på grund av sina åsikter är det också fråga om “deplatforming”.
Deplattformering användes i Svenskfinland
Några olika försvenskningar av deplatform och deplatforming förekommer: avplattforma, avplattformera och avplattformering samt deplattformera och deplattformering.
Det som talar för de- i stället för det svenskare av- är att plattform är ett inlånat ord. Plattform kommer ursprungligen från franskan, och det finns en tendens i svenskan att hellre kombinera lånord med latinskt ursprung med ett latinskt de- än ett av-. Exempel på motsvarande ord är decentralisering och dehumanisering.
I diskussionerna om den mansdebatt som inte kunde arrangeras vid Åbo Akademi i höstas användes ordet deplattformering i medierna.
Om det hade gjorts en nyordslista i Svenskfinland skulle ett av årets ord troligen ha varit just deplattformering.
Självoptimering på den svenska nyordslistan
Den svenska nyordslistan, liksom också andra språks motsvarande listor och utnämningar av årets ord visar att även 2018 präglades av samhällsdebatt, miljöfrågor och ny teknik.
Ett av de svenska nyorden är självoptimering. Att optimera betyder att få något att fungera på det bästa möjliga sättet.
Självoptimering innebär då att utmana sig själv på olika områden i livet för att bli så bra som möjligt.
Men att självoptimera kan också bli självcentrerat och självutplånande, säger forskaren Carl Cederström, som tillsammans med en forskarkollega gjort ett ettårigt experiment i självoptimering.
En form av självoptimering skulle kunna vara att lära sig så många ord som möjligt. Att till exempel utmana sig att lära sig tio nya ord varje dag är ingen omöjlighet.
För min egen del är det viktigare att ta reda på vad orden verkligen betyder och vad andra eller jag själv vill säga med dem. På det sättet blir min värld lite större och jag blir möjligen lite visare och inte bara självoptimerad.
Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
