Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
När nyordslistorna publiceras och årets ord utses är det som julafton för språkentusiasterna. Språkvårdaren Minna Levälahti lyfter fram orden deplatforming och självoptimering som blev aktuella 2018.
På fjolårets sista dag blev jag upplyst om att “deplatforming” var årets ord. Jag som lusläst Språkrådets och Språktidningens nyordslista och även hållit koll på andra nyord under året visste inte det. Diskussionen på nyårsaftonen fick mig naturligtvis att fundera på hur man skulle beskriva fenomenet med ett svenskt ord.
Det engelska verbet deplatform (de-platform) betyder att vägra någon tillgång till en plattform för att framföra åsikter, skriver IT-ord som är en sajt med ord och termer från it-branschen.
Som exempel ges när rasistiska och öppet nazistiska organisationer stängs ute från sociala nätverk. När en inbjuden talare hindras från att tala på grund av sina åsikter är det också fråga om “deplatforming”.
Deplattformering användes i Svenskfinland
Några olika försvenskningar av deplatform och deplatforming förekommer: avplattforma, avplattformera och avplattformering samt deplattformera och deplattformering.
Det som talar för de- i stället för det svenskare av- är att plattform är ett inlånat ord. Plattform kommer ursprungligen från franskan, och det finns en tendens i svenskan att hellre kombinera lånord med latinskt ursprung med ett latinskt de- än ett av-. Exempel på motsvarande ord är decentralisering och dehumanisering.
I diskussionerna om den mansdebatt som inte kunde arrangeras vid Åbo Akademi i höstas användes ordet deplattformering i medierna.
Om det hade gjorts en nyordslista i Svenskfinland skulle ett av årets ord troligen ha varit just deplattformering.
Självoptimering på den svenska nyordslistan
Den svenska nyordslistan, liksom också andra språks motsvarande listor och utnämningar av årets ord visar att även 2018 präglades av samhällsdebatt, miljöfrågor och ny teknik.
Ett av de svenska nyorden är självoptimering. Att optimera betyder att få något att fungera på det bästa möjliga sättet.
Självoptimering innebär då att utmana sig själv på olika områden i livet för att bli så bra som möjligt.
Men att självoptimera kan också bli självcentrerat och självutplånande, säger forskaren Carl Cederström, som tillsammans med en forskarkollega gjort ett ettårigt experiment i självoptimering.
En form av självoptimering skulle kunna vara att lära sig så många ord som möjligt. Att till exempel utmana sig att lära sig tio nya ord varje dag är ingen omöjlighet.
För min egen del är det viktigare att ta reda på vad orden verkligen betyder och vad andra eller jag själv vill säga med dem. På det sättet blir min värld lite större och jag blir möjligen lite visare och inte bara självoptimerad.
Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln