Köp urskog för 100 euro - kompensera för ditt klimatavtryck för hela året - stämmer det?

Doktor Michael Lettenmeier har väckt livlig debatt på sociala medier efter sina tio punkter med knep för att minska klimatavtrycket i vardagen. Det sista av dem har väckt debatt: Köp urskog! 100 euro i året kompenserar för hela årets fotavtryck - många frågar sig om detta faktiskt stämmer?

Det är tidningen Helsingin Sanomats artikel med de tio knepen som försatt doktor Lettenmeier i en storm på sociala medier, både på Facebook och Twitter.

Mat, flyg och resande överlag toppar listan. I sociala medier har Lettenmeier fått frågor om hur han kommit till de olika räknesätten gällande det klimatavtrycket.

Doktor Lettenmeier doktorerade våren 2018 vid Aalto-universitetet. Fotavtryck var huvudtema för avhandlingen. Under de gångna två åren jobbade han för Jubileumsfonden Sitra tillsammans med Demos Helsinki, en obunden, nordisk tankesmedja. Tillsammans sammanställde de 100 handlingar för att minska på det ekologiska fotavtrycket, till förmån för klimatet.

Men det där med 100 euro urskog som raderar klimatavtrycket för ett år för en person, hur motiverar han det förslaget?

- Det baserar jag på att ifall jag köper urskog för 100 euro - via förslagsvis Stiftelsen för naturarvet, grundad 1995 av fiskaren och skriftställaren Pentti Linkola - så innebär det att stiftelsen kan köpa ett gammalt skogsområde på 200 kvadratmeter. Den skogen binder lika mycket kol som det frigörs under ett år för en finländare.

Om vi köper den mängd skog och förhindrar avverkningen av den så motsvarar det här således koldioxidutsläppen för en person under ett år.

Men då kan man ju resa till Thailand varje år och köpa upp lite skog i stället - det låter lite för lätt för att vara sant?

- Visst är det för lätt att resonera så här. Man måste minnas att kompensation genom skogsköp är sista alternativet. Först måste man minska sitt eget fotavtryck så mycket som möjligt.

- I sista hand blir kompensation av det här slaget aktuellt, förklarar Lettenmeier vidare.

Är då den här stiftelsen en trovärdig part i sammanhanget, en trovärdig förvaltare av 100 euro per finländare?

- Jag anser att stiftelsen är pålitlig, den har inget kommersiellt syfte. Enda avsikten är att skydda gamla skogar. Deras modell är klar, det går att köpa gammal skog via dem.

- Ifall vi inte lyckas få ner våra individuella utsläpp så kan vi kompensera dem genom att köpa gammal skog, jo det stämmer.

Du säger att man kan freda gammal skog genom att köpa upp den. Ändå finns det synpunkter på att kolsänkan bevaras bäst via aktiv skogsvård och inte i fredad skog. Hur vet vi att stiftelsen sköter om de här skogarna som finländarna då köper för hundra euro per person?

- Om man vill bevara kolet i skogen lönar det sig att låta den åldras i fred. Mest kol finns det i 800 år gammal skog.

Står skogsägarnas och naturskyddarnas intressen mot varann här?

- En växande skog binder koldioxid snabbare, det stämmer. Ifall skogen huggs ner så frigörs kolet till atmosfären.

- Man kunde alltså tänka sig att köpa växande skog och freda den. Stora, åldrande skogsarealer är värdefulla både för naturskyddet och med tanke på kolsänkorna.

- Men om skogen vårdas - för att fällas - då förlorar vi nyttan här med tanke på den här aktuella problematiken.

Ifall vi nu betalar 100 euro till stiftelsen så går pengarna då till rätt ändamål, att köpa upp och freda skog?

- Visst går de till rätt ändamål men det ersätter inte det faktum att du som vanlig finländare bör se över dina utsläpp, alltså ditt ekologiska fotspår.

Skogen har på sistone diskuterats mycket i medierna, eftersom dess betydelse är stor i kampen mot klimatförändringen. Skogen binder koldioxid och motverkar uppvärmningen.

- Det finns mycket skog i Finland, så det är begränsat hur mycket man här kunde öka den arealen. Däremot har mängden avverkningar nog betydelse, säger han och nämner särskilt kalhyggen.

Hur ser du själv som forskare på kolsänkorna, är de viktiga eller är man av olika åsikt om dem?

- Klimatforskarna är överens om kolsänkornas betydelse för att stävja klimatförändringen - men åsikterna går isär om hur de ska beräknas och kompenseras. Vi är också överens om att utsläppen måste ner och båda behövs för att vi ska kunna stävja klimatförändringen.

Är det här ett bra recept mot finländarnas klimatångest - att köpa skog för 100 euro och radera klimatavtrycket för ett år?

- Förenat med aktiva försök att minska det egna fotavtrycket så är receptet med att köpa skog bra. Jag har fått bra feedback för förslaget. Många har ångest över att de inte lyckas i sina försök att reducera sina utsläpp. Då har det här förslaget varit ett bra komplement.

Du har fått mycket respons efter artikeln i Helsingin Sanomat med tio förslag för att minska på det klimatavtrycket, vilka tankar väcker responsen?

- Största delen av responsen har varit saklig. Folk har undrat lite över de olika räknesätten här. Vi kommer också att precisera några saker efter feedbacken vi fått.

- Vi har också fått frågor om ett mindre ekologiskt fotavtryck bara är "för de rika". Vad händer ifall jag inte har råd att flyga till Thailand?

Lettenmeier tillägger att det ekologiska avtrycket nog delvis korrelerar med hur mycket pengar man har till förfogande. De som har mer pengar har ofta större behov att minska sitt avtryck.

- Den som har ett litet klimatavtryck från början behöver annorlunda handlingar för att ytterligare minska sina utsläpp. Men det väsentliga är att minska på de stora fotavtrycken.

Vad kan var och en då göra i vardagen för att förminska sitt klimatavtryck?

- De stora frågorna är mat, boende och rörlighet. Konsumtionen av kött och mjölkprodukter utgör en stor del av vårt fotavtryck. Minskar man på dem, minskar också fotavtrycket betydligt.

Visavi boendet handlar det mycket om energianvändning. Ifall man kan köpa energi producerad av vindkraft eller solenergi, så minskar det klimatavtrycket.

När det gäller uppvärmning: Om man kan värma upp sitt hem med förnyelsebar energi eller sänka på inomhustemperaturen med två grader så har det stor betydelse.

- Gällande rörligheten kan man påverka fotavtrycket mycket genom att minska användningen av bil och flygandet.

- Ett konkret exempel är att byta ut bilen mot cykel eller elcykel, som varit en sådan framgång i Finland, eller allmänna fortskaffningsmedel, alternativt samskjuts till jobbet. Det har stor betydelse, säger han.

Flygandet kan Lettenmeier inte helt undvika i jobbet. Han nämner ett sätt att minska belastningen här: Att flyga bort på längre tid och mera sällan.

Vi ber Lettenmeier lista tre saker som finlandssvenskarna kunde göra för att minska sina utsläpp.

- Använda mindre kött- och mjölkprodukter, köpa el producerad av vindkraft - eller producera egen el via solenergi, använda mer sällan bil och flyg.

Från utbyteselev till finländsk forskare

Lettenmeier har bott 30 år i Finland. Han arbetar med forskning, konsultation och undervisning om hållbara, ekologiska livsval i vardagen. Målet är att öka kunskapen om det här bland allmänheten.

Lettenmeier kom som utbytesstudent till Helsingfors universitet, och på den vägen är han.

- Under de senaste två åren har jag jobbat mer med klimatfrågor efter Parismötet, med mål att synliggöra sätt att komma under två grader med den globala uppvärmningen.

- Jag synar särskilt möjligheterna för hushållen att uppnå klimatmålen i praktiken.

Finskans "hiilijalanjälki" var ursprungligen översatt till ekologiskt fotspår, men har korrigerats till det snävare uttrycket klimatavtryck.